klarning, hvarefter den klara maltinfusionen, eller maltextraktet, afdunstas i vakuumpannor vid en värme af högst + 50° C. (för att hindra "vid-bränning" af kvarvarande rester af proteinämnen). Maltextraktet har svartbrun färg samt tjockare siraps fasthet och starkt söt smak, hvilken jämte lukten erinrar om den af inkokt brun sirap, eller s. k. "knäck". Detta preparat begagnar man i synnerhet för barn eller svaga personer i afsikt att förbättra näringen genom att erbjuda dem en delvis redan digererad föda, äfvensom för patienter med bröståkommor o. s. v. Verkan af maltextrakt i detta afseende förnöjes genom tillsats af diverse preparat. Det s. k. maltextrakt med järn är vanligast försatt med 2 proc. järnoxidpyrofos-fat jämte ammoniumcitrat. Bland andra dylika maltextraktpreparat må nämnas maltextrakt med kalk, med tillsats af l proc. kalciumhypo-fosfit, vid "engelska sjukan"; maltextr. med kinin, med 8,25 proc. kininsulfat; maltextr. med järn och kinin, innehållande 0,5 proc. kinin-ferricitrat; maltextr. med pepsin, hvartill satts l proc. pepsin och litet saltsyra, vid magsjukdomar; maltextr. med (50 proc.) fisklefverolja o. s. v. Man ger maltextraktet teskeds- eller desertskedvis 3-4 gånger om dagen vid eller emellan måltiderna. Man kan taga det ensamt eller blandadt med öl, porter, vin, mjölk o. s. v. - I tidningarna utpuffades förr ofta ett maltextrakt af J. Hoff i Berlin, hvilket vanligen utgafs som ett "sundhetsöl" och bestod af vanlig ölvört med tillblandning af socker eller sirap, glycerin, något litet cedroolja och växtslem (af altérot), för att drycken måtte bli simmigare, samt af stjärnanis, koriander och "paradiskorn" för smakens förbättring. Detta "Johann Hoffs malzextrakt" var visserligen användbart som ett slags öl, men hörde till humbugsmedicinen, därför att dess pris var flera gånger (enl. Wittstein 6 ggr) högre än dess verkliga värde. - M a 11-extraktkarameller begagnades förr af allmänheten som "lenande" i strup- och lungkatarrer. O. T. S. (C. G. S.). Maltgroddar. Se Fodermedel, sp. 701- 702, och Mal t. Malthus [mä'lth9s], Thomas Robert, engelsk nationalekonom, f. 14 febr. 1766 i grefsk. Surrey, d. 29 dec. 1834 i Bath, kom 1784 till Jesus-college i Cambridge, blef 1788 graduerad och 1797 fellow där samt mottog s. å. prästerlig ordination och tillika vården om en liten församling i sin hembygd. 1805 anställdes han som professor i historia och politisk ekonomi vid Ostindiska kompaniets college i Hailey-bury (grefsk. Hert-ford), hvilken befattning han innehade till sin död. - Med anledning af den erfarenhet om fattigdomens utbredning, hvilken han som präst erhöll, och som en gensaga mot de starkt optimistiska åsikter ang. möj- ligheten af en förbättring i det mänskliga samhällets tillstånd, hvilka uttalats af Godwin, Condorcet m. fl. författare af den rousseauska riktningen, utgaf M. An essay ön the principle oj population (1798; anonymt). Med denna skrift åsyftade han att bevisa, att fattigdomens onda, hvilket vid denna tid snabbt tilltog jämsides med den industriella utvecklingen i England, berodde icke på samhällets organisation, utan på en alltför stark folkökning. Till stöd härför anförde han, att alla varelser ha en naturlig benägenhet att föröka sig i hastigare grad, än som motsvaras af tillgången på näringsmedel, samt att den härigenom uppkomna trängseln och öfvertaligheten städse åtföljas utaf förstöring af lif, i det att en viss jämvikt mellan individer och underhållsmedel aldrig kan i längden öfverskridas. Denna lag gäller för allt lefvande på vår jord, således äfven för människan, ehuru med de modifikationer, som följa af hennes högre natur. Den ofrånkomliga jämvikten inom en befolkning åvägabringas sålunda icke blott genom elände och död, utan äfven genom fruktan för elände och däraf föranledda laster och brott. Till samlande af ytterligare historiskt och statistiskt bevisningsmaterial i befolkningsfrågan besökte M. därefter norra Europas stater samt, under den genom freden i Amiens (1802) uppkomna korta europeiska vapen-hvilan, Schweiz och Frankrike, hvarefter han utgaf en mycket tillökad och väsentligen omarbetad upplaga af sin uppseendeväckande och från flera håll anfallna bok (2 dlr, 1803, med utsatt författarnamn; 6:e uppl., den sista af författaren själf utg., 1826). M:s åsikter om folkökningen äro där utbildade till system. Kardinalpunkten, den s. k. Malthus' lag, innehåller, att folkökningen, om den finge försiggå utan alla hinder, skulle tilltaga i geometrisk progression, d. v. s. så, att sedan folkmängden vid slutet af en viss period - M. ansåg sig böra sätta denna till 25 år - blifvit dubbelt så stor, som den var vid periodens början, den sedermera vid nästa lika långa tidrymds slut skulle befinnas ytterligare fördubblad o. s. v. i oändlighet, hvaremot i redan odlade länder den fortgående ökningen af näringsmedel förr eller senare måste aftaga, bi. a. i följd af lagen om det aftagande utbytet i fråga om jordens afkastning, och i alla händelser icke vore att påräkna annat än på sin höjd i aritmetisk progression, d. v. s. så, att samma tillskott uppkomme under en följande period som det, hvilket visat sig under en föregående lika lång tidrymd. Till följd af denna grundskillnad emellan folkmängdens och näringsmedleris tendenser att tillväxa anser M., att öfverbefolkning och absolut näringsbrist ständigt skulle förekomma, därest ej vissa hinder för folkökningen funnes. Dessa hinder äro dels positiva sådana, d. v. s. alla de företeelser, som föröda eller förkorta mänskligt lif, dels preventiva, d. v. s. sådana, som motverka uppkomsten af mänskligt lif. Han hänför vidare alla dessa hinder till tre slag: återhållsamhet, last och nöd. Och som de två senare företeelserna böra så mycket som möjligt aflägsnas ur världen, uppmanar han dess mer till återhållsamhetens karaktärsbildande dygd i form af försenade äktenskap samt till stärkande af känslan af föräldraansvar. Denna M:s befolkningslära, rättare lära om folkökningen,