skattningen kan vara lagd på humlen, på kornet eller på maltet. Skatt på humlen är olämplig, bl. a. därför att humlen icke är nödvändig för alla slags maltdrycker och kan f. ö. ersättas med surrogat. Skatt på kornet förekommer i Norge, där skatten bestämmes efter den mängd korn, som stöpsättes. Denna skatteform förorsakar likväl synnerligt höga kontrollkostnader och är redan af detta skäl mindre lämplig, och i Norge pågår därför utredning för öfvergång till produktskatt. Lägges skatten på maltet (maltskatt i inskränkt bemärkelse), kan dess storlek bestämmas antingen efter den mängd malt, som i och för tillverkning af maltdrycker till krossning uppväges, eller efter den inmäskade maltmängden. Det förra slaget, som förekommer i Tyskland, Finland och Sverige, är i det hela den lämpligaste formen af maltskatt, emedan kontrollen är jämförelsevis enkel och billig samt icke hinderlig för bryggerinäringen. Det senare slaget åter lider, ehuru i mindre grad, af samma brister som redskapsbeskattningen. Om sättet för maltskattens utgörande i Sverige se Maltdrycksbeskattning. - I afseende på maltskattens lämplighet gäller i det hela detsamma som om konsumtionsskatter (se d. o.) i allmänhet. D. D. (K. L.) Maltzahn, Wendelin von, friherre, tysk litteraturforskare, f. 1815 i Berlin, d. där 1889, lämnade 1840 militärlifvet för att egna sig åt litteraturvetenskapen, som han främjade genom upplagor af Lessing och Schiller m. m. Maltzan, Heinrich Karl Eckard Helmuth von, riksfriherre till Wartenberg och Penzlin, f. 1826 i Dresden, d. 1874 i Pisa (genom själfmord), var en framstående kännare af den feniciska arkeologien samt af de muhammedanska folkens karakteristiska egenskaper och sociala förhållanden, hvilka han sedan 1852 studerade på resor i Medelhafvets södra och östra kustländer, äfvensom i Abessinien (1857-58) och Arabien (1860 och 1870-71). Han utgaf flera beskrifningar öfver dessa resor, bl. a. Meine wallfahrt nach Mekka (1865), en liflig och utförlig framställning af en pilgrimsresa, som M., förklädd till muhammedan, 1860 företog från Egypten till Mekka. Detta arbete kompletterar på ett upplysande sätt Burckhardts äldre beskrifning öfver en liknande färd. M. utgaf äfven A. v. Wredes "Reise in Hadramaut" (1873). (K. V. Z.) Malum Cotunni, lat., med. Se Ischias. Malum coxæ senile, lat., med., en åkomma i höftlederna hos äldre personer, som består i en småningom inträdande deformation af höftleden genom ledbroskens försvinnande samt oregelbunden benbildning kring höftbenets led och på det merendels afplattade lårbenshufvudet, hvarigenom höftledens rörlighet inskränkes samt gången blir försvårad och smärtsam. Åkomman är obotlig. F. B.* Malum perforans pedis (fr. mal perforant du pied), en till fotsulan lokaliserad sjuklig process, hvilken börjar som en väl afgränsad förtjockning af huden, hvarefter lokal väfnadsdöd med sönderfall af den sjukligt förändrade väfnaden inträder. Härigenom uppkommer ett sår, som har benägenhet att förstoras på djupet, stundom gående ända till fotens ben och ledgångar. Orsaken till processen är ej enhetlig. I en del fall föreligger samtidigt sjukdom i ryggmärgen eller i perifera nerver. G.H. Malum Pottii, lat., detsamma som pottska sjukan. Se Ryggradssjukdomar. Malung (Öfvermalung), socken i Kopparbergs län, Malungs tingslag. 1,830,66 kvkm. 7,024 inv. (1911), hvaraf 845 i Tyngsjö kapell, som utgör en del af M:s kommun. I M. äro belägna Yttermalungs och Öje kapell, som dock icke utgöra l verkliga kapellförsamlingar. M. (med Tyngsjö kapell) utgör ett pastorat i Västerås stift, Västerdals kontrakt. Malungs tingslag, i Kopparbergs län, omfattar socknarna Malung med Tyngsjö kapell, Lima, l Transtrand och Äppelbo. 4,668,94 kvkm. 13,067 1 inv. (1911). Maluridæ, zool. Se Skräddarfåglar. Malus, bot. Se Pyrus. Malus [maly], Étienne Louis, fransk fysiker, f. 1775, d. 1812, genomgick Polytekniska skolan i Paris, tjänstgjorde därefter som ingenjörofficer, var 1806-08 underdirektör för befästningsarbetena vid Strassburg och kallades 1809 till Paris som examinator vid Polytekniska skolan. 1810 vardt han medlem af Franska institutet. M. gjorde viktiga undersökningar på optikens område och upptäckte bl. a. lagarna för ljusets polarisation (1808), hvarför M. af Royal society i London belönades med Rumfordsmedaljen. Se nästa art. och Fysik, sp. 152. Malus lag [malys], fys., är en af franske fysikern É. L. Malus (se d. o.) uppställd regel, som bestämmer förhållandet emellan intensiteterna hos de båda bilder, som uppkomma, när polariseradt ljus får genomgå en dubbelbrytande enaxig kristall (se Dubbelbrytning). Densamma anges genom följande matematiska uttryck o = i cos² α och e =i sin² α, i hvilka o och e beteckna intensiteterna hos den ordinära och extraordinära bilden, i det på kristallen infallande ljusets intensitet och α den vinkel, som dettas polarisationsplan gör med kristallens hufvudsnitt (se Polarisation). Malus' lag ligger till grund för en mängd fotometriska försöksmetoder, hvilka förnämligast blifvit angifna och satta i verket af Arago. Densamma gäller emellertid blott då, när det ljus, som infaller på kristallen, är polariseradt. Visserligen uppstå äfven vid opolariseradt ljus två bilder, en ordinär och en extraordinär, men dessa båda bilder äro lika ljusstarka och ha en hälften så stor intensitet som det infallande ljuset, hvilken ljusstyrka de oförändradt bibehålla, när kristallen kringvrides. Wild har ådagalagt, att Malus' lag ej är fullkomligt riktig, utan vid starkt dubbelbrytande ämnen, såsom kalkspat, måste ersättas af en något mera komplicerad lag. R.R. Malva L., bot. farm., örtsläkte af fam. Malvaceæ, afd. Malveæ, med omkr. 30 arter i tempererade länder. I Sverige finnas 3 vilda större eller mindre, upprätta eller nedliggande arter, hvilka ha handflikiga blad samt röda eller hvita blommor, med femklufvet foder och trebladigt ytterfoder. Frukten är en klyffrukt med många delfrukter sittande i kanten af ett platt fäste, så att de tillsammans likna en liten rund kaka, med sina afrundade kanter erinrande om formen af en vanlisr.