ost (däraf det svenska namnet kattost). Den vanliga kattosten, M. rotundifolia, är nedliggande med grundt handflikiga, njurlika blad och små blekröda blommor; den växer tämligen allmänt på gator och vid vägkanter upp till Dalarna. I södra och mellersta Sverige förekomma mångenstädes förvildade de storblommiga, upprätta och med djupt flikiga blad försedda M. Alcea och M. moschata, den senare med utpräglad mysklukt, hvaraf namnet desmeros. I trädgårdar odlas, utom dessa båda, M. pedata (Callirhoë pedata) och andra nordamerikanska arter med vackra röda blommor och M. crispa, krusmalva, en högväxt art från Syrien med krusiga blad, som bladväxt. Blommor och blad af Malva, jolia malvæ, äro ännu i

Malva rotundifolia (kattost), l grentopp med blommor och frukter, 2 blomfoder och klyffrukt, 3 delfrukt. många länder officinella och användas för sin halt af växtslem i form af dekokter eller te mot bröstkatarrer. G. L-m. Malwa [ma'lwa]. 1. En historisk provins i kejsardömet Indien, motsvarande ungefär västra delen af Central-Indien, begränsad i n. af det egentliga Hindustan, i ö. af Bundelkhand, i s. af Deccan och i v. af Rajputana samt innesluten af floderna Ganges, Son, Chambal och Narbada. I århundradet närmast före den kristna tidräkningens början regerade i M. enligt traditionen den frejdade konungen Vikramaditya, hvars tronbestigning (år 57 f. Kr.) har gifvit den s. k. Samvateran åt hela Indien. M. angreps på 1200-talet af muhammedaner, måste 1309 hylla sultanen af Delhi, men var 1401-1531 ett oberoende (muhammedanskt) konungarike. Det införlifvades 1562 af Akbar med "stora moguls" rike och eröfrades vid dettas sönderfallande i början af 1700-talet af maratterna. Sedan blef landet en härd för de röfvarskaror (pindaris), som plundrade i hela mellersta Indien, tills ordnade förhållanden återupprättades genom lord Hastings' fälttåg 1817 och sir John Malcolms energiska organisationsarbete. Landets verklige styresman är en i Nimach residerande brittisk "politisk agent", hvars ämbetsområde ("the M. agency") omfattar flera småstater samt delar af marattfurstendömena Gwalior och Indore. - 2. Ett område i Punjab, s. om Sutlej, innefattande de brittiska distrikten Ferozpore och Ludhiana samt vasallstaterna Patiala, Jhind, Nabha och Maler Kotla. 1. (V.S-g.) Malvaceæ, Malvacéer, Kattostfamiljen, bot., växtfamilj af serien Malvales, som omfattar omkr. 900 örter, buskar och träd med ofta stora, praktfulla blommor. Blommorna äro regelbundna, ha ofta ytterfoder (foderholk), bildadt af 3-flera högblad samt 5 i knoppen vridna kronblad med utbredda skifvor och korta klor, hvilka äro sammanhängande med de till en stam sammanvuxna ståndarsträngarna. Ståndarna, med enrum-miga knappar, äro genom klyfning många. Fruktbladen 5-talrika, mer eller mindre högt sammanvuxna till ett stift och ställda kring den vanligen uppskjutande stamspetsen. Frukten är klyffrukt 1. kapsel. Familjen indelas i flera grupper, af hvilka Malopeæ (delfrukter hufvudlikt gyttrade), Malveæ (delfrukter i krans) och Hibisceæ (kapselfrukt) äro de viktigaste. I Sverige finnes endast ett inhemskt släkte, Malva. På grund af rikedomen på växtslem ha flera malvacéer medicinsk betydelse (se Althæa och Malva). Spånadsmaterial erhålles utom af den hithörande bomullsbusken äfven af arter af flera andra släkten, olja af bomullsbusken, färgämne af stockrosens blommor, näringsmedel (de omogna frukterna) af Abelmoschus esculentus. För de vackra blommornas skull odlas en mängd malvacéer som prydnadsväxter på fritt land eller i kruka, hörande till släktena Malope, Abutilon, Lavatera, Althcea (stockros), Malva, Malvastrum, Hibiscus, Abelmoschus m. fl. G. L-m. Malvacéer, bot. Se Malvaceæ. Malvagiocchio [-djiå'kkiå], it. Se Ondaögon. Malvales, Columni'feræ, bot., växtserie inom underklassen Archichlamydeæ bland dikotyledonerna. Blommorna äro vanligen aktinomorfa och samkönade, heteroklamydeiska, ståndarna talrika eller i 2 kransar, af hvilka den inre kransens ståndare äro klufna, fruktblad 2-många. Hithörande växter, som förekomma i tempererade eller tropiska länder, äro örter eller vedväxter med seg bast, vanligen rika på växtslem och ofta stjärnhåriga; bladen äro spiralställda, med stipler. Serien indelas i 4 underserier, af hvilka Elæocarpineæ (ståndarknappar tvårummiga; slem saknas) och Malvineæ (ståndarknappar l-2-rummiga; med slem) äro de viktigaste. G. L-m. Malvasia, Napoli di. Se Monemvasia. Malvasir (Malvoasir), vinsort, som har namn efter den grekiska staden Monemvasia (se d. o.) l. (som den hette i medeltiden) Napoli di Malvasia, dit drufvan förts västerifrån. M. är ett starkt, sött, guldgult vin utan den starka kryddbouquet, som utmärker muskat (se d. o.). M. kommer numera hufvudsakligen från Kreta, Achaja, Patras, Argos, öarna, såsom Kefallenia, Tinos, Santorin, Cypern och Samos, från Italien, i synnerhet från Lipariska öarna, från Spanien, Madeira (Madeira Malvoasir), från Frankrike (Provence) o. s. v. Stundom är det svårt att skilja mellan malvasir och muskat viner.