705 Malvastrum-Mamertiner 706 Malva'strum A. Gr., bot., växtsläkte af fara. Malvacece, afd. Malvece, med omkr. 70 örter eller halfbuskar, hufvudsakligen förekommande i Kap-landet och Amerika. Som krukväxt odlas ofta M. capense, flitiga Lisa, en buske med talrika röda blommor. G- L-m. Malvern, G re a t M. [grcVt måVon 1. mä'lvon], stad och badort i engelska grefsk. Worcester, 13 km. s. v. om Worcestar, på östra sluttningen af Malvern h i 11 s, hvilka på en sträcka af 16 km. gå på gränsen emellan grefsk. Worcester och Hereford och nära M. nå en höjd af omkr. 425 m. 16,449 inv. (1901). För vackert läge, ren luft och hälsobrunnar är orten mycket besökt. Här är Jenny Lind begrafven. (J- F. N.) Malvoasir. Se M a d e i r a v i n och Malva-si r. Malväxt, bot. Se Plectranthus. Mala, socken i Västerbottens län, Norsjö och Mala tingslag. 1,729,4 kvkm. 2,923 inv. (1911). M. utgör ett pastorat i Luleå stift, Lappmarkens andra kontrakt. Malädalcn, kronopark i Mala socken, Norsjö revir, Västerbottens län, af öfverloppsmark afsatt till kronopark enl. K. M:ts befallningshafvandes af-vittringsutslag 10 dec. 1887. Benämningen fastställdes af Kammarkollegium 13 okt. 1891. Areal 12,284 har. M-g. Malån, biflod fr. h. till Skellefte älf (se d. o.). Malöga Skans. 1. Skans i Värmland, Eds socken, fanns redan 1645, men föreslogs 1648 till rasering såsom onödig. - 2. Skans i Västergötland, V. Tunhems socken, vid Göta älf, anlades hösten 1676 af M. G. De la Gardie, men lämnades efter krigets slut att förfalla. 1-2. L. WisonM. Malör (af fr. malheur), eg. olycka; otur, förtretlighet, missöde. Malört, Artemisia Absinthium L., bot., farm., flerårig ört, tillhörande växtsläktet Artemisia, af fam. Compositce, afd. Tubuliflorce, med spiralställ-da blad, af hvilka mellanbladen äro dubbelt par-bladigt delade, på båda sidor gråludna. Stödjebla-den äro vanligen hela, lansettlika (se fig. till art. Artemisia). Blomkorgarna äro halfklotformiga, med gula, rörformiga kantblommor och trattformiga diskblommor. De äro kortskaftade och lutande samt sitta nästan klaselikt ordnade på stjälkens många grenar. Hela örten är tätt gråluden. Blomningstiden infaller i aug., och därunder insamlas örten antingen på sådant sätt, att öfre delarna af stjälken afklippas eller ock blomkorgarna med grenar och blad afrepas eller afstrykas med händerna och sedan torkas i skugga på något luftigt ställe. Den sålunda erhållna drogen, herba absinthii, "malört", har en stark, aromatisk lukt och smak, som tillika är mycket bitter. Drogen bör insamlas endast af vild ört. Denna förekommer ofta på soliga grusbackar, gårdar o. s. v. Odlad ört har mycket svagare lukt och smak. Dessa bero på en svartgrön (eller i fullkomligt rent tillstånd färglös) flyktig olja och absint in, "malörtbitter". Dessa båda beståndsdelar göra malörten till ett kraftigt magstärkande medel, som oftast begagnas i form af extractum absinthii eller af tinctura absinthii composita, malörtsdroppar, förr kallade dubbla malörtsdroppar 1. beska droppar, hvilka företrädesvis användas vid Tryckt den 14/e 12 magåkommor med nedsatt magsaftafsöndring och däraf beroende dålig matsmältning. Malört ingick f. ö. i den blandning af droger, som kallades "fördelande kryddor" och som förr varit intagen i Svenska farmakopén. Den användes äfven till beredande af likör, "absint". Denna har giftverkningar, som bero utom på alkohol äfven på malörtens flyktiga olja, särskildt på det däri ingående flyktiga ämnet absintol. Till symtomen vid ett vanligt svårare rus komma genom inverkan af absintolen äfven häftiga konvulsioner. Se vidare Absint och Artemisia. O. T. S. (G. L-m. C. G. S.) Malörtsdroppar, farm. Se Malört. Mam., förkortning för fornromerska namnet Mamercus. Mamadysj, kretsstad i ryska guv. Kazan, vid Vjatka. 5,522 inv. (1897). J. F. N. Mamarj, stör-kan för Gyllene horden (se d. o.). MamalQcos (sp. och port., af arab. mamluk, slaf), i Brasilien namn på en blandras af hvita och indianer. Mambergeten, zool. Se Getsläktet, sp. 1091. Mame, indianspråk i Guatemala. Se Mayaspråken. Mameli, Goffredo, italiensk skald, f. 1827, republikan i Mazzinis skola och soldat under Gari-baldi, var en kärleksdiktare och patriotisk sångare, som bebådade Italiens frihetskamp och den nya tid landet i politiskt hänseende gick till mötes. Hans mest kända patriotiska sånger äro Ai fratelli Bandiera och Alba (1846) samt Fratelli d'1'talia (1847), h varmed han eldade sina stridskamrater till kamp för fäderneslandets befrielse. Han stupade utanför Roms murar 1849. M:s Scritti (med företal till den italienska ungdomen af Mazzini) utkommo 1850, hans Poesie 1859. H. N. MamellTcker (af mamluker, se d. o.), ett slags vida flickbyxor af tunt hvitt tyg och hoprynkade kring vristen, i gängse bruk omkr. midten af 1800-talet. Mamers, fornitalisk namnform för Mar s. Mamers [-mar], arrondissemangshufvudstad i franska dep. Sarthe (Maine), vid Dive. 4,457 inv. (1901; som kommun 6,045). College, bibliotek. Tillverkning af linne o. a. industri. J- F. N. Mamertiner (lat. mamertini, Mamers', d. v. s. Mars' män). Hos samniter, osker och andra forn-italiska folk var det brukligt att tid efter annan på grund af ett åt krigsguden Mamers (romarnas Mars) gifvet löfte utsända vissa åldersklasser af det unga vapenföra manskapet att i främmande länder söka sin utkomst. Dessa utvandrande kri-garskaror kallades mamertiner. Ea sådan krigarflock grundlade staden Mamertium i Bruttium. Större betydelse fick en annan skara af mamertiner, hvilken gick öfver till Sicilien (jfr Italiens f o r n s p r å k, sp. 1066) och trädde i sold hos envåldshärskaren Agathokles. Efter dennes död (289 f. Kr.) öfverföllo de och intogo den blomstrande staden Messana samt bildade där ett slags röfvarstat. Men då mamertinerna slutligen vågade angripa själfva Syrakusa, blefvo de slagna af Hieron vid Mylai (omkr. 269 f. Kr*). Under förevändning att bistå dem blandade sig då kartagerna i saken och besatte borgen i Messana. A andra sidan hade en del af mamertinerna sökt 17 b. 23