709 Mammalia-Man 710 var syster till Septimius Severus' maka, Julia Domna, var moder till den romerske kejsaren Alexander Severus. Mammalia (af lat. och grek. mamma, modersbröst). Se D äggdjur. Mammea L., bot., ett trädsläkte, hörande till fam. Guttiferae, underfam. Calophylloidece. Blom-fodret är 2-bladigt och blomkronan 4-6-bladig. Frukten är en mycket stor stenfrukt med 4 frön och saftigt, välsmakande fruktkött, som gör densamma till ett behagligt njutningsmedel. Släktet innehåller endast en art, den i Västindien inhemska M. americana, m a m e y, hvars frukter äro i genomskärning 10 cm. och hvars gula, saftiga fruktkött erinrar om aprikosen, hvarför frukterna kallas äfven "S:t Domingo aprikoser". En vin-liknande dryck beredes af frukten, och af de välluktande blommorna tillverkas med sprit och socker en likör, kallad eau de Créole. Innerbarken å trädet är rik på en gummiliknande balsam, som, blandad med kalkvatten, användes som ett tillförlitligt medel mot de besvärliga s. k. sandlopporna, hvilka borra sig in i huden och förorsaka svåra bulnader. O. T. S. (G. L-m.) Mammilläria, bot. Se Ma mill ar i a. MammiHätuskrita, geol. Se Ignabergkalk-s t e n. Ma'mmon. Se Mamon. Ma'mmut, zool. Se Elefant d j uren 2. Jfr Grottmålningar. Ma^muthålan, Mammutgrottan (eng. Mammoth cave) kallas den största af de många grottor, som finnas i Kentuckys och Indianas bergkalk. Den ligger i Edmonson county, Kentucky, på 37° 14' n. br. och 86° 12' v. lgd och upptäcktes 1809 af en jägare. Dess förnämsta mynning ligger 180 m. ö. h., och grottan, 50 km. lång, bildar ett mycket vidsträckt och inveckladt system af med hvarandra kommunicerande rum. Vatten nedrinner samt bildar vattenfall, sjöar och floder, som delvis kunna befaras. Praktfulla droppstensbildningar finnas. Luften i grottan är mycket ren och temperaturen alltid densamma (nära 13° C.). Grottans verkligen underjordiska fauna uppgår till omkr. 30 arter, bland hvilka märkas fiskar (se Amblyopsis), insekter (t. ex. en blind och vinglös gräshoppa), spindlar, tusenfotingar, kräftdjur, maskar m. m. Med anledning af den rena luften och den konstanta temperaturen har man gjort ett försök att använda grottan som ett slags sanatorium, hvilket dock får anses som misslyckadt. I senare tider har man där börjat odla champinjoner. B. L-n.* Ma'mmutpump, ett slags tryckluftpump. Se Pump. Ma'mmuttid, arkeol., kallas, särskildt i äldre lit-toratur, den del af den äldre stenåldern, som närmast motsvarar moustérientiden (se d. o.). Under mammuttiden rådde ett kyligt klimat med en fauna (bl. a. mammutdjuret), som fördrog kölden. T. J. A. Mammutträd, bot. Se pl. II till art. C o n i-f e r 2e och S e q u o i a. Mamo (Drepanis pacifica), zool. Se II a w a i i-ö ar n a, sp. 117. ft1a'mon (aram., "rikedom"), ofta skrifvct Mam-m o n, har blifvit det sammanfattande uttrycket för allt slags besittning, särskildt för rikedom, för såvidt människan så fäster sitt hjärta därvid, att hon förgäter Gud. Begreppet har af Kristus personifierats i utsagan: "I kunnen icke tjäna både Gud och Mamon" (Matt. 6: 24). Häraf uttrycken mammons trål, mammonstjänare, mam-monsdyrkare. (E- S-e.) Mamoré, en af källfloderna till Madeira (ss d. o.). Mamres lund. Se Hebron. Mamse7!!, sammandragen form af det franska mademoiselle (se d. o.). - I Sverige var mamsell förr benämning på en oadlig, ogift kvinna af medelklassen, men utträngdes af fröken (se d. o.) på 1870-talet. Mamon (E l - M.), kalif. Se K a l i f a t, sp. 618. Mamuret ul-Asis, vilajet i Asiatiska Turkiet, omkring öfre Eufrat. 32,900 kvkm. Omkr. 575,200 inv. (omkr. 88 proc. muhammedaner, 11 proc. gregor. armenier). Hufvudstad är Kharput (se d. o.). M., som delas i sandjaken Kharput, Malatia och Dersim, producerar spannmål, vin och bomull samt har stor boskapsskötsel. Tillverkning af mattor, siden- och bomullstyger. J. F. N. Män, det långa håret på ett djurs, särskildt hästens, hals. Ädla hästar ha fin och tunn, oädla hästar gröfre och tjockare man (fig. 1). En väl putsad man bidrager i hög grad att förhöja hästens utseende; är manen ojämn, bör den på rid- och Fig. 1. Oiidel liiist med lång, grof man. Fig. 2. Norsk häst mecl ståndman. vagnshästen friseras, så att underkanten bildar en rak linje utefter midten af hästens hals. S. k. s t å n d m a n (fig. 2), d. v. s. kortklippt och rakt l uppstående man, brukas vanligen på norska hästar | och ponnyer, medan det på andra hästar, t. ex. j poloponnyer, är modernt att alldeles afklippa ma-| nen. Hingsten har vanligen längre och yfvigare i man än stoet. Äfven andra djur än hästen ha man, j t ex. lejonhannen. !>. C-m. j Man, ind. relig., sanskr. manas, sinne, själ j (se G o s a i n). l Man, turkisk och persisk handelsvikt. Se B a t-! m a n. Man [mä'n], engelsk ö i Irländska sjön, på nästan lika stort afstånd från England i ö., Skottland i n. och Irland i v., har en längd i n. ö. och s. v. af 53 km., en bredd af 19 km. samt en areal af 588 kvkm. Ön genomdrages utefter sin längd i af en bergskedja, som i Snæfell i n. v. når en höjd af 617 m. och utför hvilken kristallklara bäckar störta i otaliga kaskader genom löfrika klyftor. Kusterna äro på många ställen branta och omsluta flera mindre bukter. Utanför öns sydända, Spanish head, ligger holmen Calf of M. Klimatet är synnerligen mildt och jämnt (medeltemperaturen för