Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Man ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ligga i kalkklipporna flera stalaktitgrottor, bland
de vackraste i Europa: Cueva del Drach, som har flera
stora sjöar, omsorgsfullt undersökt af E. A. Martel
1896, de mindre Cueva del Pirata och Cueva Victoria
(upptäckta 1897) samt Cueva de Arta, längre i n.
J. F. N.
Manadha-mot, fsv., månadsmöte. Se Anniversarium.
Manaëlepalm, bot. Se Jamaica, sp. 1226.
Manager [mä’nədʃə], eng., ledare, direktör, t. ex. vid
ett bolag, en tidning, en cirkus, en teater o. d.;
trafikchef; faktor m. m.
Managua [-na’goa], hufvudstad i centralamerikanska
republiken Nicaragua, på södra stranden af sjön
M., i en fruktbar trakt. Omkr. 40,000 inv. M. är
en modern stad med flera ståtliga byggnader
och blomstrande industri. Det är genom järnväg
förenadt med Leon och hamnstaden Corinto (se d. o.).
J. F. N.
Managuasjön [-na’goa-], en 1,450 kvkm. stor insjö
i republiken Nicaragua, intill 80 m. djup, 47
m. ö. h. M. afflyter till Nicaraguasjön genom den
35 km. långa Panaloya, som vid Tipitapa bildar ett 4
m. högt fall. I sjön ligger vulkanen Momotombito,
på dess södra strand vulkanen Masaya och på dess
norra vulkanen Momotombo (1,830 m.). Ångbåtstrafik.
J. F. N.
Manahikiöarna. Se Manihikiöarna.
Manala, finsk myt., underjorden (= maan ala,
"det under jorden belägna stället"). Ur detta namn
har Lönnrot i Kalevala härledt och bildat ett för
folket okändt namn på underjordens härskare: Mana.
K. B. W.
Maname (Menama). Se Bahrein-öarna.
Manaoag, stad i prov. Pangasinán på västkusten af
Luzon, Filippinerna, 16,793 inv. (1903). Jordbruk. En
Mariastaty besökes årligen af tusentals troende från
kringliggande provinser.
Manáos [-na’ås], förr Barra do Rio Negro, hufvudstad
i brasilianska staten Amazonas, vid vänstra stranden
af Rio Negro, 18 km. ofvanför dess förening med
Amasonfloden. 50,000 inv. (1909). M. är biskopssäte
(sedan 1893), har lyceum, prästseminarium, asyl för
indianbarn, ryktbar botanisk trädgård, etnologiskt
museum, bibliotek, kemiskt institut samt drifver
liflig handel med gummi, paranötter, piassava, kakao,
kopaivabalsam och tonkabönor. Det är hufvudstation
för sjöfarten på Amasonfloden och Rio Negro och
har äfven direkt ångbåtsförbindelse med England och
Hamburg. J. F. N.
Manasarowar 1. Mansarowar (tibet. Tso-mavang), den
heligaste och berömdaste af alla sjöar, målet för
otaliga pilgrimers, såväl hinduers som lamaisters,
pilgrimsfärder, ligger i västra Tibet, inkilad mellan
Transhimalaya (Kailas 1. Kang-rinptje, 6.650 m.) i
n. och Himalaya (Gurla Man-datta, 7,726 m. och 6,903
m.) i s., under 34° 40’ n. br. samt 81° 30’ ö. lgd,
4,602 m. ö. h. Hedin, som uppehöll sig vid sjön en
månad sommaren 1907, företog flera lödningar och fann
ett maximidjup af 81,8 m. i sydvästra delen. Sjöns
största diameter (i n. och s.) är 25 km. och
omkretsen 80 km. Den har klart, grönt, sött vatten,
som mycket lätt upp-röres af vinden. Från ö. mottar
den Tage-tsangpo (från Gang-lung Gangri), som Hedin
betraktar som Sutlejs egentliga källa och som han fann
tillföra sjön en vattenmängd af 11,26 kbm. i sekunden.
öfriga åar, som rinna ut i sjön, tillföra den
ytterligare 20 kbm., så att sjön får en vattenmängd
af omkr. 2,6? mill. kbm. i dygnet och sannolikt
betydligt mer på underjordiska vägar, ty den ligger
i en depression mellan kolossala fjäll, som ständigt
ge näring åt underjordiska källor. Emedan sjön utom
vid högt vatten saknar synligt aflopp och genom
afdunstning ej kan förlora så mycket som tillflyter,
måste öfverskottet på underjordisk väg gå till sjöns
västra granne, Räkas-tal 1. Langak-tso, som ligger
på 4,589 m. höjd, alltså 13 m. lägre. Den smala
landtungan mellan sjöarna består af omväxlande sand-
och lerlager, som genomsläppa M:s vatten. Moorcroft
fann 1812 intet aflopp, men H. Strachey 1846 och
R. Strachey 1848 sågo ett sådant, Ryder fann på
hösten 1904 intet strömmande vatten, men hörde af
infödingarna, att under regntiden något vatten skulle
finna sin väg genom en kanal, Ngangga 1. Gänga,
som går från sjöns nordvästra sida och hvars bädd
Hedin fann på dess högsta punkt ligga något mer än
2 m. öfver sjöns yta. Rundt M. ligga 8 kloster,
stationer på den väg pilgrimerna färdas omkring
sjön. Den västra sjön är af ungefär samma storlek
som M., men mera oregelbunden till sin form och har
flera holmar (hvilket M. saknar), men stormar hindrade
Hedin från att närmare undersöka densamma. Från dess
norra ända har Sutlej haft ett synligt aflopp, men
har nu blott underjordiskt, i det längre västerut,
vid klostret Döltju-gumpa, flera ymniga permanenta
källor springa upp, hvilkas vatten säkerligen kommer
från Räkas-tal. Wbg.
Manasein, Nikolaj Avksentjevitj, rysk statsman,
f. 1835, d. 1895, blef 1877 byråchef i
justitiedepartementet, 1880 senator, var
1885-94 justitieminister och blef sedan medlem af
riksrådet. 1832 ledde M. en revision i Livland och
Kurland med syfte att beifra en del lagöverträdelser
och förbereda de baltiska provinsernas inkorporering
i det allmänna ryska rättsskicket. M:s energiska
verksamhet framkallade stark rörelse hos letter och
ester, som framställde en mängd reformkraf rörande
kyrka, skola och kommunalväsen. M:s 1884 framlagda
rapport tjänade i många afseenden till grundval för
omgestaltningen ("förryskningen") af de rättsliga
förhållandena i de ryska Östersjöprovinserna. Genom
lagen af 12 febr. 1887 vidtogos många förändringar
i den ryska rättskipningen i strid mot 1864 års
reformprogram, t. ex. det nya stadgandet, att
antagande af icke-kristna trosbekännare i jury
gjordes beroende af justitieministerns godtycke.
A-d J.
Manassas Junction [monä^os cijVrjkjon], ort i
nordamerikanska staten Virginia, nära den lilla
floden Bull Run, har, omväxlande med denna, gifvit
namnet åt två bataljer, som under nordamerikanska
inbördeskriget utkämpades vid denna viktiga position
(21 juli 1861 och 29-30 aug. 1862). Se B ull Run.
(J. F. N.)
Manasse. 1. M., Josefs äldste son (l Mos. 41:
51), adopterades af Jakob och blef ättefader för
en särskild stam, som sedermera delade sig i två
delar. Den större delen bosatte sig ö. om Jordan;
den mindre fick andel i Kanaan v. om Jordan. Efter
Salomos död blefvo bägge stamområdena beståndsdelar
af riket Israel. - 2. M., son till konung Hiskia,
blef vid 12 års åldor konung öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
