förvaltas på 50 år (från 1891) af Moçambique-kompaniet. Gulddrift idkas något, företrädesvis af brittiska undersåtar, men bristen på kommunikationer hindrar dess utveckling. (J. F. N.) Manikéer (Manichéer), anhängare af Manes' (se denne) lära. Manikeism (Manicheism), Manes' (se denne) lära. Manikiala [mānikiā'lə], by i brittiska Indien, distriktet Rawalpindi, Punjab, ryktbar för sin stora stupa (buddistiskt minnestempel) med reliefer, som i hög grad röja den buddistiska konstens kända sammanhang med den grekiska. Stupan uppgräfdes 1834 af general Court. Manila (oriktigt Manilla), hufvudstad på Filippinerna, belägen på västra kusten af ön Luzon, i bakgrunden af den stora, djupa och för de största skepp tillgängliga Manilaviken (vid infarten till densamma ligger den befästa staden Corregidor) och vid mynningen af den 23 km. långa Pasig, afloppet för den stora insjön Laguna de Bayo. Hamnen är osäker under nordöst- och sydvästmonsuner; större fartyg måste förr söka skydd i hamnen Cavite, 15 km. s. v. om M., men finna nu säker ankargrund innanför de två långa vågbrytare, som spanjorerna påbörjade 1880 och amerikanerna fullbordat. Därjämte har hamnen uppmuddrats till ett djup af 9 m., och äfven Pasig har fördjupats i hela sin längd. Staden, som har en areal af omkr. 52 kvkm., ligger på ömse sidor om Pasig, öfver hvilken äro i senare tid byggda två kantileverbroar. På södra sidan om Pasig ligger gamla staden, Intramuros, omgifven af en omkr. 1590 byggd mur, 4 km. lång och 7,5 m. hög. En graf utanför muren fylldes 1905. I nordvästra hörnet af Intramuros ligger fortet Santiago, för att försvara hamnen; vidare ligga där en vacker katedral samt andra kyrkor, kloster, skolor och statsbyggnader. Utanför murarna har det nya M. uppstått genom förening af flera förstäder. Närmast Pasig ligger Binondo, affärsstaden, med Escolta, den lifligaste gatan, och Rosario, med en massa kinesbutiker. Mellan Binondo och viken ligger S. Nicholas, med tullhus och magasin, och n. därom Tondo, den tätast bebyggda stadsdelen. I förstäderna bor den infödda befolkningen i hus af bambu täckta med nipapalmblad. Paco, s. v. om Intramuros, har några stora cigarrfabriker och en stor kyrkogård, där de döde begrafvas i nischer i två koncentriska murar. I Ermita och Malate längs viken söderut, S. Miguel n. om Pasig ofvanför Intramuros och Sampaloc n. därom bo de fleste hvita, i vackra villaliknande hus. Den bättre sortens hus i M. ha två våningar: en undre af tegel eller sten och en öfre (familjens boningsrum) af trä, täckt med rödt tegel eller korrugerad plåt. För värmens skull äro ytterväggarna försedda med skjutbara väggar. Många förbättringar ha införts i M. sedan 1898: elektriska spårvägar, utsträckta järnvägsförbindelser med andra delar af ön, brandkår, kloaksystem, vattenledningsverk (vid hvilket vatten tillföres staden från floden Mariquina, 37 km. från staden), en flera km. lång bulevard längs viken, botanisk trädgård, saluhallar m. m. Om hamnen är ofvan taladt. -- 1883--1902 var det årliga medeltalet af månadstemperaturerna 26,8° C., maximum 27,4° 1889 och 1897, minimum 26,2° 1884. Molnigheten är störst i juli och aug. med omkr. 21 regndagar i hvardera, i febr. och mars endast 3. Nederbörden under de sex regnmånaderna (sommar och höst) är i medeltal 1,556 mm., under de sex torra månaderna 382 mm. Våldsamma åskväder förekomma företrädesvis maj--sept., årligen omkr. 500. Luften är i allmänhet mycket fuktig, i medeltal 79,4 proc., i sept. 85,5 proc. Jordbäfningar förekomma ofta (observatoriets seismograf registrerade 1880--97 ej färre än 221), likaså våldsamma cykloner; om dessas styrka kan man göra sig en föreställning däraf, att lufttrycket 21 maj 1892 på en halftimme föll 60 mm. Stadens folkmängd uppgick 1903 till 219,928 pers. (nära 60 proc. mankön), af hvilka 21,838 tillhörde gula rasen, 7,943 den hvita och 232 den svarta samt 4,564 voro af blandad ras; resten tillhörde den bruna inhemska. M. har ett universitet (Santo Tomas), som leder sitt ursprung från ett af Filip II inrättadt seminarium, öppnadt 1601, och ett dominikankollegium från 1611. Den nuv. organisationen är af 1857. Det har fakulteter i teologi, juridik, filosofi, naturvetenskaper samt medicin och farmaci och öfver 2,000 stud. I M. finnas en statens medicinska läroanstalt (sedan 1907) och en dominikanernas normalskola (1901), teknisk skola (s. å.), handelsskola (1908), kommunalt ateneum, jesuitskolor m. fl. mer eller mindre enskilda. 1908 utkommo 34 tidningar och tidskrifter (13 på spanska, 14 på engelska, 2 på kinesiska och 5 på tagaliska). Flera sjukhus finnas, dels sedan spanska tiden, dels anlagda af amerikanerna, af olika samfund eller enskilda filantroper. Det finns en episkopal katedral och flera amerikanska protestantiska kyrkor samt seminarium för utbildning af infödda lärare. Det stora Bibilidfängelset i närheten af M. mottar nära 80 proc. af ögruppens fångar, som där under undervisningsdepartementets kontroll ha tillfälle att lära ett eller flera yrken. -- M. är hufvudsakligen en handelsstad. Det har den största hampmarknaden på jorden; 1906 utfördes 110,400 ton hampa (nära 20 mill. doll.) från ögruppen, den allra största delen från M. Andra viktiga exportvaror äro socker, copra och tobak. Hela utförseln hade s. å. ett värde af nära 24 och införseln nära 22 mill. doll. Stadens egen industri omfattar tillverkning af tobaksvaror, öl, sprit, bomullsfabrikat, vagnar, möbler samt något maskiner; i det hela är den obetydlig. -- Stadens lagstiftande och förvaltande myndighet är ett municipalråd af 5 ledamöter: 3 utnämnda af generalguvernören i samråd med kommissarierna, de båda öfriga äro stadsingenjören och ordf. i den rådgifvande kommittén, som består af en af gen.-guvernören inkallad medlem från h vart och ett af stadens 11 distrikt. F. ö. finnas inga valda tjänstemän. Förvaltningen är delad på 8 departement. -- M. anlades 1571 af Legazpi och började befästas 1590. I början af 1600-talet hade det blifvit Öst-Asiens kommersiella metropol, som besöktes af flottor från Kina, Japan, Indien, Malakka m. fl. länder, och därifrån utgingo dyrbara laster öfver Mexico till moderlandet i utbyte mot billigare europeiskt kram. Men före seklets slut började en tillbakagång, förorsakad af bl. a. Spaniens tilltagande svaghet, en exklusiv handelspolitik, oredlig förvaltning, fientligheter mot Kina,