779 Manis-Manitoba 780 Manis, zool. Se Myrkottsläktet. Mani'sa 1. M a g h n i s a, forntidens Magnesia ad Sipylum (se Magnesia 2), hufvudstad i ett sandjak i vilajetet Aidin, Mindre Asien, vid foten af Manisa dag (Sipylos), omkr. l km. från järnvägen Smyrna-Afium-kara-hisar. Omkr. 35,000 inv., omkr. hälften judar, greker och armenier. Med sina många hvita hus, som ligga terrassvis utmed berget, ett tjugutal moskéer och minareter samt den myckna grönskan har staden ett tilldragande utseende. Endast bomullsfabrikernas rökande skorstenar störa intrycket. Märkligast bland moskéerna äro Ulu Djami och dess af brokigt glaseradt tegel täckta minaret samt Muradie Djamisi med Murad II:s graf. M. är en viktig handelsstad och har en blomstrande amerikansk mission. När Konstan-tinopel 1204 föll i latinarnas händer, upprättade Johannes Dukas ett bysantinskt rike i M. och resi-derade där till 1255. Seldschukerna togo M. 1313, och 1398 underkastade det sig Bajasid I. Där eller i Brussa residerade de turkiske sultanerna, och Murad II byggde där ett nu förstördt palats. Under 1700-talet härskade där den mäktiga, nästan oberoende släkten Kära Osman Oglu, hvars makt sträckte sig öfver en stor del af Mindre Asien, tills Mahmud II på 1820-talet gjorde slut på den. Wbg. Manistee [mänisti'], stad i nordamerikanska staten Michigan, vid floden M., som där vidgar sig till en liten sjö, nära dess utlopp i Michigansjön. 26,688 inv. (1910). Sågverk, fiske och fruktodling samt saltbrytning. J- F. N. Manito, ett från algonkin-indianernas östliga dialekter hämtadt svåröfversättligt ord. Den äldre litteraturens öfversättning "god ande", "djäfvul", "fetisch" e. d. är fullständigt missvisande, likaså ett jämställande med totem. Ordet betecknar den allmänna makt, som enligt primitivt tänkesätt uppenbarar sig i hvarje rörelse i naturen, det må vara ett oorganiskt föremåls förändring af läge eller en organisk varelses rörelse, öfver hufvud är hvarje förändring i naturen ett uttryck för manito. Denna makt förtätar sig understundom på ett särskildt sätt, hvilket gjort, att man kunnat förväxla den med andar och gudar. Inom religionsvetenskapen förekommande parallellord till manito äro siouxindianernas wakanda, shoshonernas pokunt, athapaskernas coen samt, framför allt, irokesernas orenda. E. Rid. Manitoba [mänitåu'bə eller mänitəbā'], provins i Dominion of Canada, hade ända till 1881 en utsträckning af endast 36,772 kvkm., men utvidgades nämnda år, så att den omfattade omkr. 388,500 kvkm. och sträckte sig från 52° 50' till 49° n. br. (den senare gräns mot Förenta staterna) samt från 101° 20' till 89° 10' v. lgd fr. Greenw. Prov. Ontario gjorde emellertid anspråk på området emellan Lake superior och Lake of the woods, och tvistefrågan, som slutligen hänsköts till Englands Privy council, afgjordes till Ontarios förmån, så att M:s östgräns nu går utefter 95° v. lgd, som skär västligaste delen af Lake of the woods. Arealen var till 1911 191,500 kvkm. (25,600 kvkm. sjöar), med 454,691 inv. (1911), 2,7 inv. på 1 kvkm. land. (Genom en ny gränsreglering 1911 mer än tredubblades M:s område, i det att dess nordgräns flyttades på Keewatins bekostnad till 60° n. br. och Hudson bay blef gräns i n. ö. ned till omkr. 89° v. lgd. Ontario gör dock anspråk på området ö. om 93°.) Det gränsar i s. till Förenta staterna, i v. till Saskatchewan, i n. och ö. till Keewatin, i s. ö. till Ontario. Det centrala M. är en 200 m. ö. h. liggande, mycket fruktbar slätt, som är bottnen af den forna Agassiz-sjön (se d. o.), af hvilken sjöarna Winnipeg, Winnipegosis och Manitoba äro återstoder. Till Winnipeg rinna från s. Red river, som mottar Assiniboine fr. v. I sydöstra delen af samma sjö utfaller Winnipeg river från Lake of the woods. Öfver slätten höja sig grusåsen Riding mountain (600 m.) i s. v., Duck mountain i v. och Porcupine mountain (750 m.) i n. v. samt den 600 m. höga präritaffeln i s. Klimatet är utprägladt kontinentalt med mycket stränga vintrar (i Winnipeg kan temperaturen sjunka ända till -47,5°) och heta somrar (i Winnipeg intill 38°). Förhärjande vårfroster kunna uppträda ännu i midten af maj och än svårare höstfroster (-12°) före slutet af sept. Årsnederbörden är omkr. 525 mm. Vintern är väl fattig på snö, men dock uppträda då våldsamma snöstormar (blizzards). Jordbruk och ladugårdsskötsel äro hufvudnäringarna. Stort uppsving har hvete- och hafreodlingen tagit. För 1910 uppges skörden af hvete till 14,5 och af hafre till 14,7 mill. hl. Af korn skördades 4,9 mill. hl. F. ö. odlas råg, ärter, blandsäd, bohvete, bönor, potatis, lin, frukt o. s. v. -- Äfven idkas ett rikt gifvande fiske i sjöarna. Provinsens brunkolsfält vid Souris och Assiniboine uppges omfatta 39,000 kvkm. -- Brunsten finnes vid Winnipegsjön, salt vid Winnipegosis och gips n. v. om Manitobasjön. Inom industrien är kvarndriften mest betydande. För landets viktigaste handelsgren, spannmålsexporten, äro stora elevatorer uppbyggda längs kanadensiska pacifikbanan och dess förgreningar. Den största handelsstaden är Winnipeg. -- Af 1901 års folkmängd (255,211 pers.) voro 35,700 katoliker, 45,000 episkopaler, 65,000 presbyterianer, 50,000 metodister, 16,500 lutheraner, 15,000 mennoniter och 9,000 baptister. 1,772 pers. voro födda i Sverige och Norge, 5,403 på Island (nu anses isländarna vara 20,000). Under sista årtiondet har ock ditkommit ett stort antal rutener och polacker. Af indianer funnos då 5,827, af indianskt halfblod (half breed) 10,372. Antalet offentliga folkskolor var i slutet af 1909 2,105 med 2,662 lärare och 73,000 inskrifna barn; men antalet analfabeter är stort (1901 14,5 proc. af befolkningen öfver 5 år). I Winnipeg finnes ett universitet, som delvis är blott examensanstalt, men äfven meddelar undervisning i matematiska och naturvetenskapliga ämnen och som filialer har M. medical college, S:t Boniface college (kat.), S:t Johns coll. (episk.), Wesley coll. (metod.), M. college of pharmacy och M. agricultural coll. Där finnes ock ett lärarseminarium. Äfven i Brandon och Portage la Prairie finnas högre skolor. -- Förvaltningen ledes af en för 5 år utsedd guvernör (lieutenant governor) med en ansvarig ministär (executive council) af 6 medlemmar. Representationen består af en kammare på 40 ledamöter. Till Canadas senat sänder M. 4 och till dess underhus (på grund af 1901 års folkmängd) 10 led. Provinsens inkomster