YÖ, Manmatha-Manna 788 fiende och prydde sig med dennes halskedja. Han skall sedermera ha vunnit en afgörande seger öfver de förenade latinerna och kampanerna vid Trifa-num (emellan Minturnse och Sinuessa) 340 f. Kr. I sägnerna omtalas hans stränghet mot sonen, en lioppgifvande och tapper yngling, hvilken i kriget mot latinerna mot fadern-fältherrens förbud inlät sig i tvekamp med en fiende samt därefter på faderns "befallning för brott mot krigstukten blef halshuggen, ehuru han besegrat sin motståndare, l-3. R- Tdh. Manmatha, ind. myt., ett af de snart sagdt otaliga namnen på den indiske kärleksguden (se Kärna). Ordet, en reduplikationsbildning till manth-, uppröra, betyder "den, som upprör"; "könskärlek". K. F. J. Man merkt die absicht und wird verstFmmt [-di a'bsicht ont virt f er-], ty., "man märker tendensen och blir förstämd", ett ofta hördt uttryck, som har sin källa i Goethes ord: "so fiihlt man absicht und man ist verstimmt" (vers 969 i "Tasso"). I ungefär den nu gängse affattningen finns uttrycket hos Eichendorff. Mann [mä'n], Horace, nordamerikansk skol-reformator, f. 1796 af fattiga föräldrar i Massachusetts, d. 1859, fick först vid 20 års ålder idka -egentliga studier, som han fullbordade med lysande framgång. Han vardt advokat 1823 och 1853 föreståndare för An-tioch college (en nybildad samskola i Ohio). M. blef 1827 led. af Massachusetts' representanthus och 1833 af dess senat, där han satt till 1837, de två senaste åren som dess talman, samt 1848 af unionskongressen. Alltifrån ungdomen i hög grad intresserad af sociala frågor, såg M. i allas uppfostran till medborgare politikens viktigaste angelägenhet. Han talade och skref för neger-emancipationen, besökte Europa för att studera skol- och fängelseväsendet samt arbetade för nykterhetssaken, inrättandet af dårhus och byggandet af järnvägar. Som sekreterare i den 1837 tillsatta undervisningskommissionen i Boston arbetade M. oförtröttad af all opposition från pedagogiskt och teologiskt håll i 12 års tid 15 timmar dagligen, inspekterade årligen Massachusetts' läroverk, samlade lärare och borgare till sina föredrag, upprättade mönsterskolor, utarbetade 12 utmärkta årsberättelser (Annual reporis) om skolväsendet och utgaf tidskriften "The common school journal" (10 bd). Hans stil var stundom skarp och personlig. M:s samlade skrifter utgåfvos i 3 bd 1867 och "Thoughts selected from the writings of Horace M." 1869. J-C. Mann [mä'n], Tom, engelsk arbetarledare, f. 15 april 18">6 i Foleshill, Warwickshire, började vid 9 års ålder sin bana som kroppsarbetare, var från 11 till 14 års ålder grufarbetare samt därefter mekanisk arbetare först i Birmingham, sedan i London, och har sedan 1831 tagit liflig andel i fackföreningsrörelsen. M. anslöt sig 1885 till socialisterna, gjorde sig känd som folktalare och blef 1889 i ett slag ryktbar som organisatör af den stora dockarbetarstrejken i London. Han blef sedan ordf. i dockarbetarnas förening ("Dockers' union"). Jämte Keir Hardie deltog M. 1893 i grundandet af Oberoende arbetarpartiet (se L a-bour party) och uppställdes tre gånger utan framgång som parlamentskandidat. Han företog under 1890-talet vidsträckta resor som agitator för och organisatör af en internationell sjömanssammanslutning. Därunder blef han bl. a. arresterad i Hamburg (1896) och utvisad från Paris samt besökte 1897 äfven de nordiska länderna. M. utvandrade 1901 till Australien och blef under sin agitatorsverksamhet där ett par gånger häktad. Återkommen till hemlandet 1910, har han som ordf. för Industrial syndicalist education league i tal och skrift bedrifvit syndikalistisk agitation samt ådömdes maj 1912 fängelsestraff för uppmaning till militär (under den stora kolstrejken s. å.) att begå insubordinationsbrott. V. S-g. Mann. 1. Heinrich M., tysk författare, f. 27 mars 1871 i Lybeck, debuterade 1897 med novellerna Das wunderlare (1897) och har sedan gett ut en rad romaner och berättelser: 1m Schlaraffen-land (1900-01), Die gnttinnen (1902-03), Die jagd nach liebe (1903-04), Professor Unrat (1904 -05), Sturmische mor g en (1906), Unais und Gi-nerra (s. å.), Zwischen den rassen (1907), Das herz (1910), Die kleine stadt (s. å.), Riickkehr von Ilades (1911) och skådespelet Scliauspiele-rin (s. å.) m. fl. M. griper gärna moderna problem och psykologiska förvecklingar som hufvud-motiv för sina skildringar. - 2. Thomas M., den föregåendes broder, tysk författare, f. 6 juni 1875 i Lybeck, har författat novellsamlingarna Der kleine herr Friedemann (1898) och Trislan (1903), romanerna Buddenbrooks (1901; 50:e uppl. 1909; "Huset Buddenbrook", 1904) och Königliche noheit (1909; 26:e uppl. 1910; "Hans kunglig höghet", 1910) samt skådespelet Fiorenza (1905). "Buddenbrooks", en bred och betydande framställning af en lybsk handelsmannafamiljs öden, står högt genom konstruktionens säkerhet och den lefvande, rika människoskildringen. l-2. tt-n B. Ma'nna, farm., kallas den i luften stelnade saften af Mannaasken, Fraxinus ornus L. Mannaasken tillhör Medelhafsländerna, är ett medelhögt träd, hvars hufvudform erinrar om vår vanliga ask; en varietet, rotundifolia, odlas på Sicilien i och för skördandet af manna. Då träden uppnått 8 års ålder, göras på stammarna tvärgående inskärningar i barken, ur hvilka framkväller en seg, klar, söt saft, som inom dygnet stelnar antingen på stammen (se fig.) eller på blad, som fästas under inskärningarna. Sålunda stelnad drog är handelns Manna cannel-lata, som består af torra, lätta, spröda, trubbigt tresidiea eller något rännformiga stycken af hvitgul färg och söt smak. Den mannasaft, som droppat ned på marken, blir alltid mindre ren och lämnar mindre god drog, M. tulgaris, som innehåller smärre bitar, liknande M. cannellata, men hop-klibbade af en smörjig, gråbrun massa. Utplockade bitar ur denna massa kallas M. electa (utvald) och den återstående klibbiga smörjan M. pinguis (fet). Denna sistnämnda har en mera skarp än söt smak och verkar mera kraftigt afgörande än den rena Af.