815 Mansfield-Manspngr 816 protestantiske härförarna Georg Fredrik af Baden och Kristian af Halberstadt vid Wimpfen och Höchst. Sedan Fredrik kort därpå uppgifvit försvaret af sitt land (juli 1622), antogo M. och Kristian af Halberstadt nederländsk tjänst och banade sig genom en strid med den spanske generalen Cördoba vid Fleurus vägen till sina nya krigsherrar (aug. 1622). Då dessa efter att ha användt trupperna vid Bergen-op-Zooms undsättning snarast möjligt önskade befria sig från de förvildade skarorna, föranleddes M. att (nov. 1622) kasta sig in i Ostfriesland, där hans här bildade en nyttig förpost åt generalstaterna (nederländska unionens representation), utan att dessa behof de bära ansvaret för kränkningen af Tyska rikets territorium. Sökande nya soldherrar genom de vidsträcktaste och mest invecklade underhandlingar, sammanhöll M. i Ostfriesland sin armé medelst utpressningar och subsidier, tills Tillys annalkande nödgade honom att acceptera ett - af generalstaterna förmedladt - fördrag (jan. 1624), i kraft af hvilket han mot en större penningsumma af-tackade sina trupper. Redan nästa år stod han emellertid åter med en för engelska och franska pengar värfvad armé på kontinenten, förenade sig med Morits af Oranien vid dennes misslyckade försök att undsätta Breda och slöt sig därpå (okt. 1625) till Kristian IV af Danmark, som infallit i Nedersachsen. Hans närmaste uppgift blef att täcka Holstein och konungens vänstra flank, hvarför han med sin kår lade sig vid Elbe; försöket att befästa denna ställning genom att enligt Kristian IV:s anvisning återtaga den af Wallenstein besatta Dessauer-bron slutade emellertid med ett svårare nederlag (april 1626). Efter att under två månaders tid ha reorganiserat sin armé i Mark-Branden-burg var M. färdig för ett ännu vågsammare företag, att i Schlesien förena sig med den orolige Bethlen-Gåbor af Siebenburgen, som väntades skola kasta sig öfver Österrike, och så genom en diversion i största skala hindra de katolska stridskrafternas samverkan mot den danske konungen. Föreningen med Bethlen egde verkligen rum, dock först i Ungern. Kort därpå afled M. under en resa till Veiiezia för att utverka subsidier; hans trupper måste, sedan den opålitlige siebenbiirgske fursten lämnat dem i sticket och slutit fred med kejsaren (dec. 1626), slutligen tillgripa det förtviflade och fullständigt misslyckade försöket att bana sig väg tillbaka till den danska hufvudarmén. Litt.: Reuss, "Graf Ernst von Mansfeld im böhmischen krieg 1618-1621" (1865), Villermont, "Ernest de Mansfeld" (I-II, 1866), Utterodt zu Scharffenberg, "Ernest, graf zu Mansfeld, 1580-1626" (1867), Grossmann, "Des grafen E. von Mansfeld letzte pläne und täten" (1876), och E. Fischer, "Des Mansfelders tod" (1878). -- De nyaste forskningsresultaten sammanfattas i Moritz Ritters "Deutsche geschichte im zeitalter der gegenreformation und des dreissigjährigen krieges" (i "Bibliothek deutscher geschichte"). 1-3. (B. B-s.) 4. B. B-s. Mansfield [mä'nsflld]. 1. Stad i engelska grefsk. Nottingham, 27 km. n. v. om staden Nottingham. 15,250 inv. (1901). Latinskola, teknisk skola, flera moderna kyrkor, tillverkning af spetsar, tråd, skodon och maskiner m. m. I närheten ligger det byronska godset Newstead abbey. - 2. Stad i nordamerikanska staten Ohio, 90 km. n. ö. om Golumbus. 20,768 inv. (1910). Stora fabriker för tillverkning af skördemaskiner, liflig handel. - 3. Stad i nordamerikanska staten Massachusetts. 4,006 inv. (1900). 1-3. J. F. IN. Mansfield [mä'nsflld], earl af, engelsk adelstitel inom släkten Murray (se d. o.). Mansfield [mä'nsfild], sir William Ro se, lord Sandhurst, engelsk militär, f. 1819, d. 1876, ingick 1835 i armén, deltog med utmärkelse i de båda sikkrigen (1845-46 och 1848-49), blef 1854 öfverste och anställdes 1855 med brigad-generals rang som militär rådgifvare åt engelske ambassadören i Konstantinopel, lord Stratford de Redcliffe. M. var under seapoysupproret i Indien 1857-59 stabschef åt högste befälhafvåren, lord Clyde, reorganiserade efter upprorets undertryckande den bengaliska infödda armén, var 1860-65 militärbefälhafvare i Bombay, 1865-70 högste befälhafvare öfver de brittiska trupperna i Indien och militär medlem af vicekonungens råd samt 1870-75 militärbefälhafvare på Irland. Han blef 1864 generallöjtnant och 1872 general samt upphöjdes 1871 till peer (baron Sandhurst). M. var högdragen och själftillräcklig, utan att ega någon mera betydande militär begåfning. - Hans son William M., lord Sandhurst, f. 1855, var understatssekreterare för krigsärenden 1886 och 1892-94 samt 1895-99 guvernör i Bombay. V. S-g. Manshufvud, sjöv. Se B o g s p r ö t och J u-d a so r o n. Ma'nsi, Giovanni Domenico, italiensk teolog, f. 1692, d. 1769 som ärkebiskop i sin födelsestad, Lucca, utgaf bl. a. en om grundlig forskning och kritisk insikt vittnande samling af kyrkomötenas förhandlingar och beslut, Sacrorum conciliorum nova et amplissima collectio (31 folioband, 1757-98; nytryck 1900), omfattande tiden till 1509. Biogr, af Zatta (1772) och H. Quentin (1900). Mansion house [mä'nj9n-häus], eng., eg. boningshus. Se London, sp. 1C52. Manskap, krigsv., den vanliga benämningen på krigsmaktens hela lägre personal till skillnad från befälet; stundom räknas dock de lägsta graderna af underbefälet till manskapet. Till manskapet, "gemenskapen", såsom det förr kallades, räknas i Sverige icke endast de obefordrade, de menige, de "gemene", utan äfven korpraler, vid artilleriet konstaplar, af olika grader, hvilka med anledning däraf benämnas underbefäl af manskapet 1. manskapsunderbefäl. Manskapet utgöres dessutom dels af fast anställdt manskap eller volontärer, dels af värnpliktigt manskap, för hvilka båda slag olika bestämmelser gälla med afseende på antagande, tjänstgöring, aflöning, af-skedande m. m. (se Volontärer och Värnplikt). Flottans manskap bildar sjömans-kåren (se d. o.) och utgöres f. ö. af värnpliktigt manskap. C. O. N. Manskvartett, mus. Se Kvartett. Manskör, Manskörsång, mus. Se Kör 2, sp. 684. Manspngr, isl., "kärleksvisa", i fornisländsk lag en med fredlöshet belagd smädedikt mot en kvinna, i senare medeltiden en lyrisk inledning till de