817 Manssångförening-Mantalspenningar 818 episka dikterna rímur (se d. o. och Jomsvikingadrapa). (B-e.) Manssångförening. Se Kör 2 c, Liedertafel, Sångarförbund och Sångförening. Ma'nstein [-stajn], Christoph Hermann von, rysk-preussisk militär, memoarförfattare, f. 1 sept. 1711 i Petersburg, tjänade som grenadjärkapten i ryssarnas krig emot Turkiet 1736-39 och som öfverste i deras krig emot Sverige 1741-43, gick 1745, förtalad vid kejsarinnan Elisabets hof, i preussisk tjänst. 1754 utnämnd till general, utmärkte sig M. under Sjuåriga kriget i slaget vid Prag (6 maj 1757), men hade genom ett öfveriladt angrepp på österrikarnas vänstra flygel en dryg andel i nederlaget vid Kolin (18 juni s. å.). Sårad i slaget, ämnade han söka läkarvård i Dresden, men öfverfölls på vägen af en trupp kroater och stupade vid Welmina (27 juni s. å.). M:s 1770 på tyska, franska och engelska utgifna "Memoarer öfver Ryssland", omfattande tiden 1727-44, äro af vikt för Rysslands historia och särskildt för krigen mot Turkiet och Sverige. (V. S-g.) Manstukt. Se Disciplin. Mansūr (arab., "segerrik"). 1. Namn antaget af en hel mängd muhammedanska furstar, af hvilka de ryktbaraste äro kalifen Abu-djáfar och riksföreståndaren i kalifatet Córdoba, Muhammed Ibn Abl 'Amir. Se Al-Mansur. - 2. Se Firdausi. - 3. Arabernas namn på Johannes Chrysorrhoas (se denne). Mansūra, stad i Nedre Egypten, hufvudort i prov. (mudirije) Dakalije, vid den s. k. Damiette-armen af Nilen och vid järnvägen mellan Kairo och Damiette. 40,279 inv. (1907). Blandad domstol (se Internationella domstolar) i l:a instans. Staden, som nu är en af de förnämsta industri- och handelsstäderna i Nedre Egypten (stor bomulls- och linneindustri), anlades 1222 af sultanen Melik el-Kamil i st. f. det af de kristna tagna Damiette. 1250 ledo fransmännen nederlag där, och konung Ludvig IX nödgades ge sig fången med sin här. (J. F. N.) Mansälen, zool. Se Säldjur. Ma'nta, hamnstad i prov. Manabi i sydamerikanska republiken Ecuador, vid mynningen af Charapotó, med export af kakao, kautschuk och stråhattar. J. F. N. Mantal, kam., det aritmetiska tal, som uttrycker ett hemmans storlek i kameralistiskt afseende (t. ex. 1 mantal, 1/8 mantal). Urspr. hette det "mannatal" och betydde ett visst antal besuttna jordbrukare, sedan "hufvudtal" i allmänhet. I ett kungabref af 27 febr. 1452 utskref Karl Knutsson en tillfällig gärd efter "mannatal" på det sätt, att 6 bönder eller 12 landbönder, gemensamt bildande gärdetal, skulle svara för en hel gärdelott, bestående af kött, smör, gryn och annan proviant till bestämda kvantiteter samt en mark penningar. På denna grund utvecklade sig ett beskattningssystem, hvars kärna utgjordes af den edsvurna taxeringsnämnden af skattskyldiga med kronoombud. Resultatet af den årliga taxeringen begynte slutligen fixera sig, och man enades om en bestämd delningsgrund, sjättingen, hvaraf, såsom namnet antyder, sex bildade ett fullt gärdetal. Den jordegendom, som lämnade besuttenhet åt en bonde, var en sjätting. Två landbönder räknades för en bonde, och den jordegendom, på hvilken en landbonde ansågs besutten, var en half sjätting. Efter hand utbyttes denna benämning mot den af mantal. Begreppet mantal hade således från att afse personen blifvit uttryck för en jordegendoms förmåga att med bibehållande af brukarens bärgning i lika förhållande med andra jordegendomar deltaga i skatter. Genom skattläggnings- och jordeboksväsendets införande och utveckling erhöll mantalet slutligen, vid tiden för Gustaf II Adolfs död, den absoluta betydelse, som definitionen anger. -- Gårdatal, gärdemantal och hemmantal äro synonymer till mantal. I Jämtland är benämningen gärdemantal allmän för hemman, beräknade till hela, efter 6 tunnor utsäde. Jfr Förmedling. Se G. Thulin, "Om mantalet" (I, 1890). Kbg. Mantalsdagsverken, kam. Se Dagsverkspenningar och Hjälpdagsverke 1. Mantalskarlarna. Se Douglas 2, sp. 776. Mantalskol. Se Knektekol. Mantalskommissarie, kam., tjänsteman med åliggande att förrätta årlig mantals- och skattskrifning i ett visst distrikt och handlägga därmed sammanhängande ärenden. Denna tjänst infördes 1652, då prästerskapet befriades från bestyret med mantalsskrifningen. Genom k. br. 9 nov. 1779 indrogos fögderiernas mantalskommissarietjänster och göromålen lades på häradsskrifvarna. Äfven i städerna indrogos efter hand ifrågavarande tjänster utom i Göteborg, som fortfarande har en mantalskommissarie. I Stockholm sattes de på indragningsstat 1878 vid rotemansinstitutionens införande. Kbg. Mantalslängd (Mantals- och skattskrifningslängd), en officiell förteckning på alla inom ett mantals- och skattskrifningsdistrikt bosatta personer till namn, födelseår, boplats, fast egendom, yrke, tjänst m. fl. omständigheter, af hvilka deras skattskyldighet eller skattefrihet bestämmes. Den upprättas årligen vid mantals- och skattskrifningen i öfverensstämmelse med fastställdt formulär. Se vidare Mantalsskrifning. Kbg. Mantalsnämnden, en enligt k. bref 10 nov. 1876 för Stockholm inrättad myndighet, består af öfverståthållaren (eller i hans frånvaro underståthållaren), polismästaren (eller polisintendenten), förste stadsläkaren (eller andre stadsläkaren), två af stadsfullmäktige valda ledamöter, ordförandena i fattigvårds- och hälsovårdsnämnderna samt folkskoleinspektören. Nämnden, hvars instruktion är utfärdad 24 maj 1878, med tillägg i § 1 af 10 maj 1895, har inseende öfver mantalsskrifningen i Stockholm och tillser, att såväl till grundval och rättesnöre för denna som till ledning för fattigvården, hälsovården och undervisningsväsendet en så vidt möjligt fullständig och tillförlitlig fortlöpande bokföring öfver hufvudstadens invånare verkställes genom rotemännen. Kbg. Mantals- och grufveden, kam. Se Knektekol. Mantals- och skattskrifningslängd. Se Mantalslängd. Mantalspenningar, en personlig skatt, som tillhör statsverkets ord. inkomster och endast på lagstiftningsväg kan ändras eller afskaffas. Sedan den personliga skyddsafgiften (1883) blifvit upphäfd,