897 Margareta danska prinsar 1) och bevarade ända till sin död freden emellan denne och Knut Lavard. Dödsdagen var 4 nov.; dödsåret är osäkert. Hon torde ha aflidit före 1130, men senare än det i en medeltidskrönika uppgifna året 1117. Hon anses ha låtit uppföra den s. k. Margaretavallen, en östlig del af den gamla gränsvallen i Nord-Slesvig. 2. M., Erik den heliges dotter. Se Margareta, norska furstinnor 2. 3. M. (Märta), konung Birger Magnussons gemål, d. 2 mars 1341, var dotter till danske konungen Erik Klipping och Agnes af Brandenburg, bestämdes redan tidigt på 1280-talet till Birger Magnussons brud, hämtades 1296 till Sverige och förmäldes 25 nov. 1298 i Stockholm med Birger. Hon uppges ha upphetsat sin make mot hans bröder, hertigarna Erik och Valdemar, flydde med Birger 1318 till Danmark, blef änka 1321 och fick af sin bror, konung Kristofer II, slottet Spikeborg vid Skjelskör med ett par härad till underhåll. Om hennes barn se Birger, sp. 445. 4. M., svensk-dansk-norsk drottning. Se Margareta Valderaarsdotter. 5. M. L e i j o n h u f v u d, Gustaf Vasas andra gemål, dotter till riksrådet Erik Abrahamsson (Leijonhufvud) och Ebba Vasa, f. troligen 1515 eller 1516, d. 26 aug. 1551 på Tynnelsö, förmäl- Margareta Leijonlmfvud. Efter en samtida målning. (Gripsholnis slott.) des med konungen i Uppsala l okt. 1536. Äktenskapet blef synnerligen lyckligt. Genom sina goda och älskvärda egenskaper förstod hon att vinna både sin makes och sina undersåtars hjärtan. Hon bistod de nödlidande, inlade gärna sin förbön för dem, som förtörnat konungen, och lyckades ofta mildra dennes vrede. På tronen bibehöll hon de enkla vanor, i hvilka hon uppfostrats. På kungsgårdarna, mellan hvilka hofvet flyttade, skötte hon själf sin linnekammare och utöfvade högsta tillsynen öfver ladugården. Äfven prisas hon för sin skönhet. Hon blef moder till tio barn, fem söner och fem döttrar, af hvilka åtta öfverlefde föräldrarna. Döttrarna uppmanas af fadern att efterfölja sin moders exempel, så att de "furstligen och Tryckt den 5/7 12 berömligen" sig förhölle. M. är begrafd i Uppsala domkyrka. 6. M. Viktoria Charlotta Augusta N o r a h, kronprinsessa, f. 15 jan. 1882 i Bagshot park som äldsta barnet åt den engelske hertigen Arthur af Connaugiit och hans gemål, prinsessan Lovisa Margareta af Preussen, blef 24 febr. 1905 i Kairo förlofvad med och 15 juni s. å. i Windsor förmäld med Gustaf Adolf, hertig af Skåne, efter faderns tronbestigning 8 dec. 1907 kronprins af Sverige. Kronprinsessan, som åtnjutit en synnerligt vårdad uppfostran och intar genom sitt blida väsen och ett enkelt lefnadssätt, har vunnit stor popularitet i sitt nya fädernesland. Hon är varmt intresserad för bl. a. fattiga sjuka barns vård, och efter henne har Kronprinsessan Margaretas vårdanstalt för tuberkulösa barn sitt namn. Kronprinsessan är moder till tre söner: Gustaf Adolf (f. 1906), Sigvard (f. 1907) och Bertil (f. 1912), och en dotter, Ingrid (f. 1910). 7. M. Sofia Lovisa Ingeborg, prins Karls och prinsessan Ingeborgs äldsta barn, föddes i Stockholm 25 juni 1899. Efter henne är Margaretahem ruet (se Föreningen för vård af fallandesjuka sinnesslöa barn) uppkalladt, l o. 3. (V. S-g.) 5. Fr. W. Margareta, lappmissionär. Se Lappar, sp. 1204-05. Margareta, romersk-katolska helgon. Bland de många må nämnas 1. M. (Märg ar i t a) från A n-t i o k i a, kallad Jungfrun, tillhörde, enligt en apokryfisk legend, kejsar Diocletianus' tid och var dotter till en hednisk präst. Förskjuten af denne på grund af sin kristna tro, hade hon med sin fostermoder dragit sig undan till landsbygden och herdinnelifvet, men blef fängslad, torterad och efter åtskilliga underbara tilldragelser, i hvilka en himmelsk dufva spelar en framstående roll, halshuggen på befallning af romerske prefekten Oly-brius, sedan denne förgäfves erbjudit henne att mot öfvergifvande af den kristna läran bli hans maka. Hennes dag är 20 (urspr. 13) juli. Hennes legend har ofta blifvit episkt och dramatiskt bearbetad. På en målning af Rafael framställes hon i fängelset trampande på djäfvulen. - 2. M. af Skottland. Se Margaret a, drottningar af Skottland 1. Margareta, danska furstinnor: 1. M. Fredkulla, konung Nils Svenssons gemål. Se Margareta, svenska furstinnor 1. - 2. M. S a m b i r i a, dansk drottning, äfven kallad S p r ä n g h ä s t för sin djärfva ridt och S v a r t a G r e t a för sin mörka ansiktsfärg, dotter till vendiske hertigen Sambor af Pommern, f. omkr. 1230, d. i dec. 1282, ingick 1248 äktenskap med danske konungen Kristofer I samt styrde riket med kraft och klokhet under sin sons, Erik Klippings, minderårighet. För att vinna försoning med den 17 b. 29