Smidigt förstod hon falla undan för opposition och lämpa sig efter förhållandena, men förlorade likväl ej sina planer ur sikte. Hennes öfverlägsna klokhet beundrades t. o. m. af hennes motståndare, men betecknades både i svenska och tyska krönikor som slughet. Hon är en af de allra mest framstående kvinnorna i Nordens historia. M. är hufvudperson i öhlenschlägers tragedi "Dronning Margareta" (1833) och Ingemanns epos med samma namn (1836) samt i romaner af A. Lundegård (1905-06), R. Pihlstrand och Elisabeth Schöyen. - Jfr K. Erslev, "Dronning Margrethe og Kalmarunionens grundlæggelse" (1882). - I Uppsala domkyrkas klädkammare l. "kyrkoskrud" (samling af korkåpor) förvaras som förnämsta dyrbarhet en gyllenduksklänning, som efter all sannolikhet tillhört M. och från Roskildes domkyrka 1659 fördes till Sverige af drottning Hedvig Eleonora. Klänningens väfnad är utförd med guldtråd och djupviolett purpurfärgadt silke; det diskret framträdande mönstret visar götiska palmetter af granatäpplen och rosor. Dylika dräkter från slutet af 1300-talet finnas i afbildningar, men veterligen icke bevarade i original, hvarför klänningen kan anses vara unik. Flera svenska och danska källor från 1600-talet omtala densamma som M:s, men någon dansk medeltidshandling om den och dess tillvaro i Roskildes domkyrka är icke ännu känd. Den af tiden betydligt skadade klänningen (hela stycken äro bortfallna) har nyligen konserverats (genom underlag af silkesgas; se fig. 4) af fröken Agnes Branting, .som framlagt sina undersökningar om densamma i "Ord och bild" (1907) samt i praktverket "Das goldene gewand der königin Margareta in der domkirche zu Upsala" (1912). E. Ebg. Fig. 4. Drottning Margaretas gyllenduksklänning i Uppsala domkyrka. Margareten-insel, ty. ("Margareta-ön"). Se Budapest, sp. 496. Margarin (af grek. ma'rgaron, pärla). 1. Kem., en pärlglänsande blandning af palmitin och stearin, hvilken förr ansågs som en oblandad fettart. - 2. M. l. Konstsmör, smörliknande vara, i hvars sammansättning ingår fett, som ej är framställdt ur mjölk. Margarintillverkningens metod utarbetades på uppdrag af Napoleon III af franske kemisten Mège-Mouriez under slutet af 1860-talet och fick praktisk tillämpning i större skala i Paris under belägringen 1870-71. Margarin har i hufvudsak beredts af lättsmält djurfett, blandadt med växtoljor, hvilken blandning kärnas tillsammans med mjölk. Djurfettet beredes helst af nöttalg, som efter rifning och tvättning smältes för att afskiljas från hinnor, s. k. grefvar. Den erhållna renade talgen (fr. premier jus) användes utan vidare beredning enbar eller blandad med skiradt svinister (fr. neutral lard) och med växtolja för tillverkning af billigare vara, s. k. bagerimargarin, men för beredning af finare vara användes talgens lättsmältare fett, s. k. oleomargarin l. oleo, hvilket utpressas ur "premier jus" vid omkr. .+ 30°, under det att det vid denna värmegrad fasta fettet, orätt kalladt stearin, nyttjas till stearinljusberedning och numera hufvudsakligen till beredning af konstister. De oljor, hvarmed djurfettet blandas före kärningen, äro sesam-, jordnöt-, bomullsfrö- och kokosfett, olika för olika fina slag af margarin. På senaste tid har kokosfett börjat alltmer uttränga öfriga fettarter vid beredningen af margarin, och s. k. växtmargarin, som numera vunnit ofantligt stor användning, innehåller intet fett ur talg eller ister. Genom att kärna den flytande fettblandningen med mjölk försatt med smörfärg erhålles en emulsion, som gjutes i kallt vatten och därvid stelnar till en smörliknande massa, som ältas, vanligen under tillsats af mer eller mindre smör, saltas och packas. Oleo användes äfven för inblandning i skummjölken vid ostberedning, hvarigenom erhålles en fet margarinost. Margarin tillverkades i Sverige vid 7 fabriker 1910 till nära 19 mill. kr. Endast vid en fabrik (P. Bondesons i Svalöf) tillverkades margarinost. In- och utförseln af margarin är obetydlig, men råmaterielen hämtas till största delen från utlandet. Margarin är i näringsvärde jämgodt med smör, och då det är beredt af rena blandningsdelar samt kan, i synnerhet i nykärnadt tillstånd, vara till smaken förvillande likt godt smör, men är betydligt billigare än sådant af motsvarande kvalitet, är dess starkt ökade användning icke att beklaga, så länge det säljes under sitt eget namn och ej utges som smör. För att förhindra ett sådant svek, hvilket skulle medföra den största fara för landets smörexport och mejerihandtering, utfärdades 2 okt. 1885 en k. förordning om kontroll å handel med margarin, hvilken kontroll genom senare förordningar, den senaste af 13 okt. 1905 med ändringar 15 okt. 1909, utsträckts till tillverkning och handel med margarin, margarinost och konstister. Med dessa namn betecknas alla smör, ost eller ister liknande varor, som innehålla andra fettarter än, i de två förra, mjölkfett och, i den sistnämnda, svinister. Vid tillverkning af margarin och margarinost skall tillsättas viss mängd sesamolja, hvars närvaro lätt kan påvisas. Tillverkningen får ej ske i lokal, där smör eller ost beredes, och margarin får ej förvaras i lokal, där smör ompackas eller förvaras för export. Tillverkning af margarin, margarinost eller konstister till annat ändamål än för eget hushåll, skall anmälas för länsstyrelsen, och margarintillverkningen står under tillsyn af en af denna myndighet förordnad kontrollant. Margarin och konstister skola förvaras i fyrkantiga lådor eller kärl af viss oval form, på bestämdt sätt tydligt och varaktigt märkta med orden "Margarin" eller "Konstister" samt med tillverkarens eller importörens namn. Margarinosten skall utvändigt, genom ordet "Margarinost" i inpressade bokstäfver, märkas som sådan och färgas mörkröd. Vid utminutering skall genom tydliga skyltar, etiketter och å användt omslagspapper anges varans namn, hvilket också skall anföras å fakturor, fraktsedlar och andra skriftliga handlingar, som röra dessa