Maria Magdalena kyrka.

hvilket ritningar gifvits af N. Tessin d. ä., som äfven gjorde ritning till tornet (byggdt 1673--82). Sedan en eldsvåda i juli 1759 härjat kyrkan, ombyggdes den, och tornet, som fullbordades 1825, erhöll då den fula öfverbyggnad det hittills fått behålla (se fig.). (G. V. G.) Maria Magdalena. Se Maria 3, sp. 915. Maria Magdalenas dominikannunnor. Se Magdalenanunnor. Maria-Mayingen, fordom birgittinkloster nära Öttingen i Bajern. Maria Miloslavskaja, gemål till tsar Alexej af Ryssland. Se Alexej 1. Mariamne l. Marianna, en af konung Herodes' gemåler. Se Herodianska dynastien, sp. 540 o. 542. Mariampol (po. Maryampol), kretsstad i rysk-polska guv. Suwalki. 4,272 inv. (1900), mest judar. Gymnasium. J. F. N. Mariana, Juan de, spansk jesuit, historie-skrifvare, f. 1537 i Talavera, d. 1624 i Toledo, inträdde redan 1554 i jesuitorden, föreläste från 1561 teologi i Rom, senare på Sicilien och slutligen i Paris, men drog sig 1574 af hälsoskäl tillbaka till jesuitkollegiet i Toledo. M:s stora, på elegant latin samt i naturligt framställningssätt, men med ringa kritisk sofring affattade verk öfver Spaniens historia Historia de rebus Hispanice (bd 1-2, 1592; bd 3-4, 1595-1616) underkastades af honom själf en bearbetning på spanska (Historia de Espafia, 1601; 4:e uppl. 1623). Mycket ryktbar blef M:s skrift De rege et regis institutione (1599), i hvilken han på grund af den suveräna makt, som tillkommer folket, jakande besvarar frå- gan, huruvida under vissa förutsättningar en tyranns undanröjande är en tillåtlig handling. Efter mordet på Henrik IV brändes den af bödeln i Paris (1610), och i Spanien utsattes M. för personliga efterräkningar. Andra märkliga afhandlingar af M. innefattas i samlingen Tractatus VII theologici et historici (1609). Efter hans död utgafs en troligen af honom författad kritik öfver jesuiternas verksamhet, De las enfermedades de la compania de Jesus y de sus remedios (1625). Jfr Cirot, "Études sur 1'historiographie espagnole: M., historien" (1905). (V. S-£.) Mariänbäckenet. Se H a f, sp. 984. Mariäner. 1. SeFratres ga u den tes. - 2. Medlemmarna af Tyska ordens frivilliga sjukvårdsförening för krig och fred. Hvarje adlig 20-års man och 18-års kvinna af katolsk bekännelse kan upptagas i denna förening. Årliga afgiften är minst 25 gulden. Utlänningar betala 500 gulden en gång för alla och äro fritagna från tjänstgöring. Genom marianernas tillskott förfogar Tyska orden öfver 41 väl utrustade fältsanitets-kolonner. Som föreningstecken bära marianerna ett silfverkors med en sköld i midten, på hvars åtsida synes ett rödt kors med omskriften Ordo teutonicus humanitati ("tyska orden för mänskligheten"); frånsidan bär årtalet 1871. (J. C.) Marianerna (sp. Las Marianas) l. Ladronerna, en till Mikronesien hörande ögrupp i västra delen af Stilla oceanen, n. om Karolinerna, mellan 13° och 21° n. br. samt 144° och 146° ö. lgd. Ögruppen består af 15 öar, hvilka ha en sammanlagd areal af 1,140 kvkm. och bilda en 900 km. kedja, som af en kanal, under 16° n. br., delas i två afdelningar. Den norra gruppen består af 10 öar, nu obebodda; de öfriga 5 bilda den södra gruppen: hufvudön Guam (se d. o.), Rota, Aguiyan, Tinian och Saipan. De norra öarna äro bergiga och uteslutande af vulkaniskt ursprung samt ha ännu verksamma vulkaner; de södra äro i allmänhet jämna och bestå af korallkalk, ehuru på några ställen och särskildt på Guam vulkaniska bildningar förekomma. Nästan alla öarna äro mer eller mindre tätt skogbevuxna, och vegetationen är yppig, mycket liknande den på Filippinerna, från hvilka många växter införts. Den nuv. befolkningen består af ättlingar af urinvånarna (af spanjorerna kallade chamorros), af tagaler från Filippinerna samt en blandad ras, uppkommen genom förening af spanjorer och chamorros. På Saipan finnes en koloni från Karolinerna. Med undantag af denna sakna invånarna i allmänhet energi, ha slapp moral och äro ytterst fattiga. Deras antal, som före spanska eröfringen anslogs ända till 80,000, uppgick 1910 till omkr. 15,000. Alla förstå och kunna tala spanska, som småningom undanträngt det ursprungliga språket, en malajisk språkform, nära besläktad med det språk,