hvars tre i hvarandra liggande kratrar uppstöta ångpelare. Sitt namn har vulkangruppen efter den folkstam, som vid landets eröfring bebodde trakten. J. F. .N. Maribo (Mariebo), dansk stad på Lolland, ungefär midt på ön, vid den 1,045 har stora, natursköna Maribosjön. 3,874 inv. (1911). Den lolländska järnvägen från Nykjöbing (på Falster) till Nakskov (öppnad 1874) går förbi M., som därjämte sedan 1869 är genom järnväg förbundet med sin lastageplats, Bandholm, 7,5 km. n. om M. och sedan 1874 med Rödby i s. M. leder sitt ursprung från ett birgittinkloster, som stiftades 1416 och fortlefde äfven efter reformationen, såsom en stiftelse för adelsjungfrur, till 1621, då det upphäfdes. Klostret blef till en del nedrifvet. Godset lades först under Sorö "ridderliga akademi", men indrogs vid dennas upphörande (1665) till kronan. 1685--98 vistades Leonora Kristina Ulfeld i M. kloster, och hon ligger begrafven i klosterkyrkan, som sedan 1598 varit stadsförsamlingens kyrka och sedan 1803 domkyrka i Lolland-Falsters stift. Återstoden af klostret nedrefs på 1700-talet. Den fordom till klostret hörande jordegendomen bildar nu Maribo-ladegaard, som lyder under grefskapet Knuthenborg. E. Ebg. Maribo amt omfattar danska öarna Lolland och Falster jämte kringliggande mindre öar (Fejö, Fæmö m. fl.). 1,776 kvkm. 115,658 inv. (1911), hvaraf 31,522 i de 7 städerna: Nakskov, Maribo, Nysted, Rödby och Saxkjöbing på Lolland, Nykjöbing och Stubbekjöbing på Falster. Amtet sammanfaller med Lolland-Falsters stift samt utgör 4 prosterier och 6 härad med 11 domsagor; där väljas 3 landstings- och 5 folketingsmän. Af totalarealen, omkr. 170,000 har, voro 1907 67,600 besådda med korn, 20,600 hade rotfrukter o. d., hvaraf 10,600 med sockerbetor, medan 16,000 lågo i träda, 41,300 voro betesmark och 17,800 skog. 1909 funnos 29,500 hästar, 119,300 nötkreatur, 16,700 får och 77,800 svin. Där finnas jämförelsevis många större egendomar, men helt litet "fæstegods"; det mesta häraf är sedan 1850 såldt till själfegare eller förvandladt till ärftligt arrende. E. Ebg. Mariboe [marribo], Ludvig, norsk affärsman, publicist och politiker, f. 22 okt. 1782 i Köpenhamn, af judiska föräldrar, döpt 1802, d. 19 juni 1841, hade 1798--1803 plats på ett handelskontor i Livorno och anställdes 1804 som korrespondent vid Ankerska fideikommisset i Kristiania (se Anker 1). Yid Ankers död, 1805, etablerade M. egen, snart betydligt omfattande affär. Under kriget med England, sedan 1807, bidrog han i stor utsträckning till landets proviantering, och under fälttåget 1808 utrustade han en artillerifrikår, hvars chef han själf var. Utnämnd till kapten å la suite 1813, fick han 1814 uppsikten öfver härens transportväsen. Stora penningsummor skänkte han 1810 till Selskabet for Norges vel och 1811 vid subskriptionen till det nya universitetet i Kristiania. Den stora penningkrisen 1814 drabbade hårdt äfven hans ekonomi, hvarför han måste upphöra med sina mångartade affärer. 1817-22 var han i Stockholm adjutant hos konungen, återvände 1823 till Norge besviken och bitter och gaf aflopp åt sin harm i tidningen "Patrouillen" (1824-32), första organet för en politisk opposition i Norge. 1830 och 1832--33 var han stortingsman och 1834-39 statsrevisor. 1836-39 vistades han mest i London, dels för att verka för ett stort projekt till ångbåtsförbindelse mellan Norge och England, dels för att bistå svensk-norske ministern M. Björnstjerna i dennes sträfvanden att skaffa Norge upprättelse i Bodösaken (se d. o.), om hvilken affär han författade en historisk framställning, An appeal to the Imperial parhament, som utdelades till parlamentets medlemmar. Han angreps af sinnessjukdom och internerades 1840 på ett hospital vid Slesvig, blef botad, men träffades vid hemfärden af hjärn-slag. M. författade bl. a. Om Norges statsoecono-miske forfatning samt forslag ang. Norges bank, pengevcesen og dets finantser (1821). Se J. B. Hal-vorsen, "Norsk forfatterlexikon", IV, och C. F. Bricka, "Dansk biogr, lexikon", XI. - Hans son Vilhelm Adelsteen M., f. 1814 på faderns gård ökern i Östra Åker, d. 1901, 1843--61 stiftsoverretsprokurator och 1861-75 stiftsoverretsassessor, deltog på ett framstående sätt i upprättandet och utvecklingen af skulpturmuseet (senare konstmuseet) i Kristiania och testamenterade sin förmögenhet till Selskabet for Norges vel och Kristiania kommun. K. V. II. Maribo-ladegaard [-lādegår]. Se Maribo. Maribosjön. Se Maribo. Marica [maritsa], flod. Se Maritza. Maridalen (urspr. Margretudalr), dalgång i Akers härad, Norge, ung. 6 km. n. om Kristiania omkring det 3,67 kvkm. stora Maridalsvand, 149 m. ö. h., med aflopp till Kristianiafjorden genom Akerselven. Från detta vattendrag, hvars omgifningar inköpts af Kristiania kommun, får hufvudstaden större delen af sitt vattenförråd. Vattnet är sällsynt rent och välsmakande. Vid Skjærsjöelvens utlopp i Maridalsvand ligger Maridalshammerens elektricitetsverk, äfven tillhörigt Kristiania kommun. K. V. H. Maridalsvand [-va'n], sjö. Se Maridalen. Marie [marī], fransk namnform för Maria. Marie, Sankt. 1. F. d. församling i Ystad, sedan 1885. förenad med S:t Petri till en församling, Ystads stadsförsamling. -- 2. Kapell. Se Kållandsö och Otterstad. Marie, Sankt (fi. Maaria l. Rä'ntämäki), socken af Masku härad och domsaga, Åbo och Björneborgs län, Finland. Areal 99 kvkm.; befolkningen, finsk, 6,667 pers. (1910). I M. finnas några industriella anläggningar, som dock äro att hänföra till staden Åbo. Med kapellet Paattis (62 kvkm., 1,152 inv.) utgör M. ett imperiellt pastorat af 2:a kl., Åbo ärkestift, Domprosteriet. Kyrkan anses till åldern vara den andra i landet. Under biskop Tomas flyttades biskopssätet från Nousis till M. och förblef där till 1300, då det förlades till Åbo, hvars domkyrka då hunnit fulländas. A. G. F. Marie [-ri] de Saint-Georges, Pierre Thomas Alexandre Amable, fransk advokat och politiker, f. 1797, d. 1870, valdes 1842 till deputerad och spelade 1848 en viktig politisk roll. Han blef då medlem i den provisoriska regeringen och minister för de allmänna arbetena; som sådan organiserade han de s. k. nationalverkstäderna. 11 maj 1848 valdes M. till led. af exekutivkommissionen, blef 29 juni president i nationalförsamlingen, var 15 juli--20 dec. justitieminister