Mariette-Mariposa 086 1909 var inrättad en marionett-teater med härm-ning af kända skådespelares röster och låter.) I utomeuropeiska länder, särskildt hos muhammedanerna, är marionettspel en omtyckt förlustelse på vissa helgdagsaftnar. Litt.: Ch. Magnin, "Histoire des marionnettes en Europé" (2:a uppl. 1862), Engel, "Deutsche puppenkomödien" (12 bd, 1874 -92), Pischel, "Die heimat der puppenspiele" (1900), Lemercier de Neuville, "Histoire anec-dotique des marionnettes mödernes" (1892), Main-dron, "Marionnettes et guignols" (1901), Champ-fleury, "Le musée secret de la caricature" (1888), Eehm, "Das buch der marionetten" (1905), Mahl-mann, "Marionettentheater" (1906), samt Kralik och Winter, "Deutsche puppenspiele" (1885). Se vidare Skuggspel. J. M. Mariotte [-riå't], E d m e, fransk fysiker, f. omkr. 1620 i Bourgogne (Saöne-et-Loire), d. 1684 i Paris, var prior i klostret S:t Martin-sur-Beaune, i närheten af Dijon, och blef 1666 medlem af Franska vet. akad. vid dennas stiftelse. Första bandet af akademiens "Histoire et mémoires" (tr. 1733) innehåller åtskilliga originaluppsatser af M. rörande skilda områden af fysiken. Flera af hans viktigaste upptäckter bekantgjordes i tryck redan af honom själf genom tre afhandlingar, tissais de physique, af hvilka den andra i ordningen (tr. 1679) innehåller framställningen af den s. k. m a-riotteska lagen (se Gas l och M a-riottes lag), och i en Essai sur la natur e des couleurs (1681), hvari han systematiskt redogör för orsakerna till kropparnas färger, hvarjämte han meddelar beskrifningar öfver många intressanta försök samt betraktelser öfver regnbågen, halofenomenen, ljusets brytning och de mera rent subjektiva betingelserna för färgförnimmelscr. I samma afh. offentliggör han den viktiga iakttagelsen, att solstrålar nästan oförsvagade gå genom glas, medan detta ej alls är fallet med afseende på värmestrålar från jordiska värmekällor, som ha lägre temperatur. Han antände också krut medelst solstrålar, sammanbrutna af en lins af klar is. Han gjorde försök ang. isbildning och den därvid skeende utvidgningen. I Traité du mouvement des eaux (utg. 1686) framställde M. bl. a. sin iakttagelse af den ur ett kärl utströmmande vätskemängdens beroende af tryckhöjden och boskref den af denna iakttagelse föranledda konstruktionen af den s. k. Mariottes flaska (se d. o.). M:s Oeuvres utgåfvos 1717 och 1740 i samladt skick. Utom ofvannämnda arbeten återfinnas i denna samling bl. a. en utförlig afh. om skjutkroppars stöt samt en kort uppsats om den af M. gjorda upptäckten af den mariotteska 1. blinda fläcken (se d. o.) i ögat, inlämnad till franska vet. akad. 1666 (tr. i "Philos. transact.", 1668). (S. A-s.) Mariotte-gay-lussacska lagen [-riå^-gä-lysa^-ska]. Se Gas 1. Mariottes flaska [-riå'ts] 1. Mariottes Kärl, fys., är ett glaskärl, försedt med sidoöppning nära bottnen och ett genom en tätt slutande kork i flaskans hals nedsatt, i båda ändarna öppet glasrör (se fig.). Befinner sig nedre ändan af detta rör ofvanför sidoöppningen på flaskan, observerar man följande. När den vätska, hvarmed flaskan blifvit fylld, börjar utrinna ur sidoöppningen, sänker sig nivån såväl i det inre af flaskan som ock i röret a&, men hastigare i detta sonarc, hvilket beror därpå, att vid nivåsänkningen i flaskan luften ofvanför vätskeytan AB förtunnas, medan lufttrycket är oförändradt i röret ab. Står t. ex. vätskan i flaskan vid AB och samtidigt därmed i röret vid c, så drifves vätskan ut ur kärlet af det tryck, som vätskekolonnen dF utöfvar. Men som denna kolonn blir allt mindre, ju lägre punkten c ligger, måste ut-loppshastighetcn minskas. Den- c na minskning pågår, tills vät- E-skan i röret hunnit till rörets nedre ända, 6, då ett helt annat förhållande inträder. Då intränga nämligen luftblå-sor genom röret ab i vätskan och gå upp till ytan AB, detta precis i den mängd, att luften i flaskan ofvanför vätskan tillsammans med trycket af vätskekolonnen BD motväger lufttrycket. Den kraft, som utdrifver vätskan genom öppningen F, är således vätskekolonnen DF. Och som denna icke ändrar sig, oaktadt vätskan fortfar att utrinna och nivån AB att sänka sig, så bibehåller sig utloppshastigheten konstant, så länge vätskan i flaskan står öfver rörändan b. Med denna apparat kan man alltså få en vätska att utrinna med konstant hastighet vid föränderlig nivå. Genom att höja röret ab ökar man utloppshastigheten ; genom att sänka det minskar man densamma. Ii. R.* Mariotteska fläcken [-riå'tska], fysiol. Se Blinda fläcken. Mariottes kärl [-riå/ts], fys. Se Mariottes flaska. Mariottes lag [mariå'ts], fys., säger, att produkten af tryck och volym hos en gas alltid har samma konstanta värde vid en gifven temperatur (se Gas). Denna lag upptäcktes 1662 af engelske fysikern Robert Boyle (se denne), ehuru den i allmänhet benämnes efter Mariotte (se denne), som 1676 underkastade den en noggrann experimentell pröfning. örsted och Svendsen (1826), Despretz (1827), Dulong och Arago (1830) och Pouillet (1837) undersökte flera olika gaser. Ofta fann man små afvikelser från lagen, men antog likväl i allmänhet, att dessa berodde på observationsfel. Många höllo före, att lagen med naturnödvändighet måste vara fullt exakt. Emellertid uppvisade Regnault (1847-62), att afvikelserna äro verkliga och ej beroende på observationsfel. Regnault fann t. ex., att kväfve och kolsyra komprimeras starkare, väte svagare, än Mariottes lag fordrar. Ytterligare undersökningar ha sedermera utförts af bland andra Cailletet (1870) för mycket höga tryck och Siljeström (1873) för tryck under l atmosfär. D. S-t, Mariotti [-å'tti], L u i g i, pseudonym för italienske författaren Antonio Gallenga. Mariposa [märipåu'sā], grefskap (county) i mellersta delen af nordamerikanska staten Kalifornien, ö. s. ö. om San Francisco, på västra sluttningen af Sierra Nevada. Landet är till större delen betäckt med tät skog och har föga odlad jord; dess rikedom ligger hufvudsakligen i dess guldlager. V. om hufvudstaden, Mariposa, ligger bl. a. det ryktbara Fremont Grant, hvarifrån man hämtat guld för