1015 Marlowe-Marmicr 1016 och sedermera Lucanus' "Pharsalia" (l:a b.). I den berättande kärleksdikten Eero and Leander (2 sånger, till hvilka G. Chapman fogade 4) lät M. sin poetiska inbillning spela i ostörd skönhet och harmoni. - Genom M:s verksamhet var vägen banad för Shakspere. - Bästa upplagorna af M:s "Works" äro utg. af A. Dyce (3 bd, 1850), F. Cunnigham (1872), Buller (1884-85) och Tucker Brooke (1910 ff.). E- F-t.» Marlowe [mä'låu], Charles, pseudonym för engelska författarinnan Harriett Jay, svägerska till författaren Robert Buchanan (se d. o.), i samarbete med hvilken hon skrifvit ett antal teaterstycken (Alone in London, 1885, A wanderer from Venus, 1886, The mariners of England, 1897, m. fl.). 1879 debuterade hon som skådespelerska och anställdes 1880 vid Gaiety theatre. Hennes lustspel When knights were böld (1907; "Bland bålde riddersmän", uppf. 1908 i Stockholm) är hennes största framgång hittills. Marly-la-Machine [marlī-la-maʃi'n]. Se Marly-le-Roi. Marly-le-Roi [marlī-lə-rωa'], by i franska dep. Seine-et-Oise, v. om Seine, 8 km. n. om Versailles och 5 km. s. om S:t Germain-en-Laye. 1,409 inv. (1906). M. är berömdt genom det praktfulla lustslott och de härliga trädgårdar, som Ludvig XIV där anlade och som förstördes under franska revolutionen. Invid Seine ligger byn Port-Marly (omkr. 500 inv.) och något s. därom byn Marly-la-Machine, med ett af samme konung anlagdt ofantligt vattenverk, som pumpade upp vatten ur Seine till 155 m. höjd i en akvedukt, hvilken förde det till Versailles' trädgårdar. Detta komplicerade vattenverk, som drefs af strömmen, ersattes 1859 af en ångmaskin, hvilken i sin tur ersatts af annan drifkraft. (J. F. N.) Marma, skjutfält för artilleriet, är beläget i Uppsala län, Älfkarleby socken, s. om Dalälfven, nära Älfkarleö och Marma stationer vid Uppsala--Gäfle järnväg. Fältet är 10 km. långt och omkr. 300 m. bredt. Det invigdes för sitt ändamål 19 aug. 1881, sedan riksdagen 1880 beviljat medel till dess inköp och iordningställande. H. W. W.* Marma, ångsåg med 4 enkla och 3 dubbla ramar samt 3 kantverk i Söderala socken, Gäfleborgs län, vid norra ändan af sjön Marman och vid Myskje station å linjen Kilafors--Söderhamn--Stugsund, tillhör det 1858 bildade M. sågverks a.-b. (aktiekapital 600,000 kr.), som i Söderhamn har hyfleri, kap- och elektricitetsverk, i Ljusdal vattensåg och 1/3 i Edefors kvarn samt skogsegendomar i Söderala, Ljusdals, Ramsjö, Färila, Los och Järfsö socknar med ett tax-v. af omkr. 2,4 mill. kr. och annan fastighet tax. till 245,600 kr. (1911). Wbg. Marman, insjö. Se Ljusnan. Marmarasjön l. Ma'rmorasjön (turk. Mermer-deñis, forntidens Propontis), inhaf (ett, geologiskt sedt, ungt instörtningsbäcken) emellan Europa och Asien, sammanhänger genom sundet vid Dardanellerna med Egeiska och genom Bosporen med Svarta hafvet. Frånsedt de båda vikarna i ö., Ismid- och Gemlikvikarna, har det en oval form, med 225 km. längd och 75 km. bredd. Arealen är 11,655 kvkm., hvaraf 182 kvkm. komma på öarna. Det största djupet, 1,356 m., finnes något n. om sjöns midt. Sitt namn har M. efter den stora Marmaraön (grek. Prokonnesos), berömd för sitt förträffliga vin och sina marmorbrott. Andra öar äro Afsia, Aloni samt i n. ö. de vackra Prinsöarna (se Demonesoi). Från södra stranden utgår Artaki- l. Erdek-halfön (grek. Arktonnesos), som urspr. var en ö, men genom igengrundning af sundet vid Cyzicus blifvit en halfö. På den höjer sig berget Kapudag till 800 m. (J. F. N.) Marmarica, i forntiden benämning på en del af Nord-Afrikas kust, mellan Nilmynningarna och Cyrenaica, mot hvilket den nuv. Mellahviken kan anses ha utgjort gräns. M. består af stora slätter, dels betäckta af sand och sten, dels klädda med mager vegetation. Landet höjer sig från kusten i af satser mot s. till en högslätt af 200--250 m. höjd, som skiljer kusten från den rad depressioner, där oasen Siuah (fordom Ammonium) ligger. Viktigast bland kustorterna i forntiden var Paraitonion, hvars namn fortlefver i arab. Baretun. Nu finnes ingen bebodd ort vid kusten. Det inre genomströfvas stundom af araber. (J. F. N.) Mármaros [mārmaråʃ]. Se Maramaros. Marma--Sandarne järnväg (sign. Ma. S. J.), normalspårig järnväg (1,435 m.) inom Gäfleborgs län, som eges och trafikeras af Sandarne aktiebolag, hvilket för egna medel byggt densamma. Hufvudspårets längd utgör 8,9 km. och sido- samt stickspårens 6,7 km. Järnvägen, som öppnades för trafik 1857 och som sträcker sig från Askesta sågverk vid sjön Marman och Ljusne älf till Sandarne, lastageplats vid Bottniska viken, står icke i förbindelse med någon annan järnväg. Vid 1910 års slut uppgick bokförda byggnadskostnaden till 779,208 kr., hvaraf för rullande materiel 264,000 kr. A. d'A. Marmelad (fr. marmelade, sp. mermelada), ett slags géleliknande fruktkonserver, bestående af någon saftig fruktsorts kött, som skilts från kärnor och om möjligt från skal, pressats genom hårsikt och med (högst) samma vikt stött socker hopkokts till half fasthet. Marmelad göres af aprikos, pomerans, apelsin, citron, äpple, kvitten, persika, plommon, vindrufvor, körsbär, krusbär, vinbär, smultron, blåbär, rabarber, nypon, fikon o. s. v. Pasta kallas en fastare och något finare marmelad (af äpple, päron, röda vinbär, hallon). Rysk marmelad (pasta) kommer i handeln som halftumstjocka, sockerströdda småbitar af mest rektangulär form. Engelsk marmelad (eng. marmalade) består af inkokt apelsin jämte ytterskalet skuret i fina strimlor. Marmeladträd, bot. Se Vitellaria. Marmen, insjö. Se Ljungan. Marmennil, nord. myt., ett slags hafstroll, som pfistås ha blifvit uppfiskadt någon gång. M. hade siargåfva, troddes vara en afkomma af liknande hafstroll, hafstrambr och margygr. Alla dessa sades ofvantill ha människoskepnad, men nedre delen af kroppen lik en fiskstjärt. Man trodde, att de visade sig för människor vid annalkande stormar. Th. W.* Mar menor [-nå'r], strandsjö i spanska prov. Murcia, 164 kvkm., genom en smal dyn skild från Medelhafvet. Lifligt fiske och salttillverkning. J. F. N. Marmier [-mie], X a v i e r, fransk skriftställare, f. 24 juni 1809 i Pontarlier (Doubs), d. 11 okt.