Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Markt Redwitz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1015
Marlowe-Marmicr
1016
och sedermera Lucanus’ "Pharsalia" (l:a b.). I
den berättande kärleksdikten Eero and Leander
(2 sånger, till hvilka G. Chapman fogade 4) lät
M. sin poetiska inbillning spela i ostörd skönhet
och harmoni. - Genom M:s verksamhet var vägen banad
för Shakspere. - Bästa upplagorna af M:s "Works" äro
utg. af A. Dyce (3 bd, 1850), F. Cunnigham (1872),
Buller (1884-85) och Tucker Brooke (1910 ff.).
E- F-t.»
Marlowe [mä’låu], Charles, pseudonym för engelska
författarinnan Harriett Jay, svägerska till
författaren Robert Buchanan (se d. o.), i samarbete
med hvilken hon skrifvit ett antal teaterstycken
(Alone in London, 1885, A wanderer from Venus,
1886, The mariners of England, 1897, m. fl.). 1879
debuterade hon som skådespelerska och anställdes 1880
vid Gaiety theatre. Hennes lustspel When knights were
böld (1907; "Bland bålde riddersmän", uppf. 1908 i
Stockholm) är hennes största framgång hittills.
Marly-la-Machine [marlī-la-maʃi’n]. Se Marly-le-Roi.
Marly-le-Roi [marlī-lə-rωa’], by i franska
dep. Seine-et-Oise, v. om Seine, 8 km. n. om
Versailles och 5 km. s. om S:t Germain-en-Laye. 1,409
inv. (1906). M. är berömdt genom det praktfulla
lustslott och de härliga trädgårdar, som
Ludvig XIV där anlade och som förstördes under
franska revolutionen. Invid Seine ligger byn
Port-Marly (omkr. 500 inv.) och något s. därom byn
Marly-la-Machine, med ett af samme konung anlagdt
ofantligt vattenverk, som pumpade upp vatten ur Seine
till 155 m. höjd i en akvedukt, hvilken förde det till
Versailles’ trädgårdar. Detta komplicerade vattenverk,
som drefs af strömmen, ersattes 1859 af en ångmaskin,
hvilken i sin tur ersatts af annan drifkraft.
(J. F. N.)
Marma, skjutfält för artilleriet, är beläget i
Uppsala län, Älfkarleby socken, s. om Dalälfven,
nära Älfkarleö och Marma stationer vid
Uppsala–Gäfle järnväg. Fältet är 10 km. långt och omkr. 300
m. bredt. Det invigdes för sitt ändamål 19 aug. 1881,
sedan riksdagen 1880 beviljat medel till dess inköp
och iordningställande.
H. W. W.*
Marma, ångsåg med 4 enkla och 3 dubbla ramar samt 3
kantverk i Söderala socken, Gäfleborgs län, vid norra
ändan af sjön Marman och vid Myskje station å linjen
Kilafors–Söderhamn–Stugsund, tillhör det 1858 bildade
M. sågverks a.-b. (aktiekapital 600,000 kr.), som i
Söderhamn har hyfleri, kap- och elektricitetsverk,
i Ljusdal vattensåg och 1/3 i Edefors kvarn samt
skogsegendomar i Söderala, Ljusdals, Ramsjö, Färila,
Los och Järfsö socknar med ett tax-v. af omkr. 2,4
mill. kr. och annan fastighet tax. till 245,600
kr. (1911).
Wbg.
Marman, insjö. Se Ljusnan.
Marmarasjön l. Ma’rmorasjön
(turk. Mermer-deñis, forntidens Propontis), inhaf
(ett, geologiskt sedt, ungt instörtningsbäcken)
emellan Europa och Asien, sammanhänger genom sundet
vid Dardanellerna med Egeiska och genom Bosporen med
Svarta hafvet. Frånsedt de båda vikarna i ö., Ismid-
och Gemlikvikarna, har det en oval form, med 225
km. längd och 75 km. bredd. Arealen är 11,655 kvkm.,
hvaraf 182 kvkm. komma på öarna. Det största djupet,
1,356 m., finnes något n. om sjöns midt. Sitt namn
har M. efter den stora
Marmaraön (grek. Prokonnesos), berömd för sitt
förträffliga vin och sina marmorbrott. Andra öar
äro Afsia, Aloni samt i n. ö. de vackra Prinsöarna
(se Demonesoi). Från södra stranden utgår Artaki-
l. Erdek-halfön (grek. Arktonnesos), som urspr. var
en ö, men genom igengrundning af sundet vid Cyzicus
blifvit en halfö. På den höjer sig berget
Kapudag till 800 m.
(J. F. N.)
Marmarica, i forntiden benämning på en del af
Nord-Afrikas kust, mellan Nilmynningarna och
Cyrenaica, mot hvilket den nuv. Mellahviken kan
anses ha utgjort gräns. M. består af stora slätter,
dels betäckta af sand och sten, dels klädda med
mager vegetation. Landet höjer sig från kusten i af
satser mot s. till en högslätt af 200–250 m. höjd,
som skiljer kusten från den rad depressioner, där
oasen Siuah (fordom Ammonium) ligger. Viktigast bland
kustorterna i forntiden var Paraitonion, hvars namn
fortlefver i arab. Baretun. Nu finnes ingen bebodd
ort vid kusten. Det inre genomströfvas stundom
af araber.
(J. F. N.)
Mármaros [mārmaråʃ]. Se Maramaros.
Marma–Sandarne järnväg (sign. Ma. S. J.), normalspårig
järnväg (1,435 m.) inom Gäfleborgs län, som eges och
trafikeras af Sandarne aktiebolag, hvilket för egna
medel byggt densamma. Hufvudspårets längd utgör 8,9
km. och sido- samt stickspårens 6,7 km. Järnvägen,
som öppnades för trafik 1857 och som sträcker sig från
Askesta sågverk vid sjön Marman och Ljusne älf till
Sandarne, lastageplats vid Bottniska viken, står icke
i förbindelse med någon annan järnväg. Vid 1910 års
slut uppgick bokförda byggnadskostnaden till 779,208
kr., hvaraf för rullande materiel 264,000 kr.
A. d’A.
Marmelad (fr. marmelade, sp. mermelada), ett slags
géleliknande fruktkonserver, bestående af någon
saftig fruktsorts kött, som skilts från kärnor och
om möjligt från skal, pressats genom hårsikt och med
(högst) samma vikt stött socker hopkokts till half
fasthet. Marmelad göres af aprikos, pomerans, apelsin,
citron, äpple, kvitten, persika, plommon, vindrufvor,
körsbär, krusbär, vinbär, smultron, blåbär, rabarber,
nypon, fikon o. s. v. Pasta kallas en fastare och
något finare marmelad (af äpple, päron, röda vinbär,
hallon). Rysk marmelad (pasta) kommer i handeln
som halftumstjocka, sockerströdda småbitar af mest
rektangulär form. Engelsk marmelad (eng. marmalade)
består af inkokt apelsin jämte ytterskalet skuret i
fina strimlor.
Marmeladträd, bot. Se Vitellaria.
Marmen, insjö. Se Ljungan.
Marmennil, nord. myt., ett slags hafstroll, som
pfistås ha blifvit uppfiskadt någon gång. M. hade
siargåfva, troddes vara en afkomma af liknande
hafstroll, hafstrambr och margygr. Alla dessa
sades ofvantill ha människoskepnad, men nedre delen
af kroppen lik en fiskstjärt. Man trodde, att de
visade sig för människor vid annalkande stormar.
Th. W.*
Mar menor [-nå’r], strandsjö i spanska
prov. Murcia, 164 kvkm., genom en smal dyn skild
från Medelhafvet. Lifligt fiske och salttillverkning.
J. F. N.
Marmier [-mie], X a v i e r, fransk skriftställare,
f. 24 juni 1809 i Pontarlier (Doubs), d. 11 okt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
