.1017 Marmite -Marmont 1018 1892, egnade sig tidigt åt författarverksamhet. M. reste mycket och sträfvade energiskt att göra främmande kultur känd i Frankrike. Hans första reseminnen anknyta sig till några utflykter, hvilka han som yngling företog till Schweiz, Belgien och Holland. 1832 och senare, vid olika tillfällen, uppehöll han sig i Tyskland för att idka studier. På Franska akadis föranstaltande deltog han 1836 i en vetenskaplig expedition till Island. 1837-40 genomreste han flera gånger Danmark, Sverige och Norge samt var led. af en fransk vetenska plig kommission, som besökte Lappland och Finland (1838) samt Spetsbergen och Färöarna (1839). Vidare gjorde han resor till Ryssland (1842), Orienten (1845), Algeriet (1846), Amerika (1848) o. s. v. Alla dessa färder skildrade M. i en mängd arbeten, som vittna om stor iakttagelseförmåga och sakkännedom. De nordliga länderna, bland dem icke minst Sverige, stå till honom i stor tacksamhetsskuld för de utmärkta teckningar, som han lämnat af dem i form af resebeskrifningar, kulturhistoriska studier, öfversättningar m. m., såsom Lettres sur 1'Islande (1837), Histoire de la litteratur e en Danemark et en Suéde (1839), Histoire de V Mande (1840), Lett-res sur le Nord. Danemark, Suéde, Norvége, La-ponie et Spitzberg (s. å.), Souvenirs de voyages et traditions populaires. France, Allemagne, Suéde, Finlande (1841), Chants populaires du Nord. Is-lande, Danemark, Suéde, Norvége, Féroe, Finlande (1842), Litteratur e islandaise (1843), Lettres sur la Russie} la Finlande et la Pologne (s. å.), Nouvelles danoises (1855), Au bord de la Néva. Contes russes (1856), Histoires allemandes et scan-dinaves (1860), SÖMS les sapins. Nouvelles du Nord (1865), Souvenirs d'un voyageur. En Amérique, en Allemagne, en Danemark, en Norvége (1867), Nouvelles du Nord (1882), A la ville et å la cam-pagne (1885), hvilka båda innehålla öfv. från sv., Passé et present. Récits de voyages (1886) m. fl. Skildringar från andra trakter äro bl. a. Lettres sur la Bollande (1842), Du Rhin au NU (1847), Lettres sur VAlgérie (s. å.), Lettres sur V Amérique (1851), Lettres sur VAdriatique et le Mon-ténégro (1854), Du Danube au Caucase. Voyages et littérature (s. å.), Un été aux bords de la Bal-tique et de la mer du Nord (1856), Voyage pittores-que en Allemagne (1859-60), Voyage en Svisse (1861) och Les États-unis et le Canada (1874). Hans öfversättningar från de flesta europeiska språk äro mästerliga. Utom redan angifna må här erinras om hans tolkningar af Goethe, Schiller, Long-fellow, öhlenschläger och Holberg. Därjämte skref han ett större antal berättelser och romaner, såsom Les fiancés du Spitzberg (1858), Gazida (1860, be-lönt af Franska akad.), Heléne et Suzanne (1862), Mémoires d'un orphelin (1864), Le roman d'un héritier (1866), Les drames du coeur (1868), Trois jours de la vie d'une reine (1874) o. a. Två af hans berättelser äro öfv. på sv.: "Fransmännen i Sverige" (1850) och "Skildringar ur familjelifvet" (1858). För "La revue germanique" var M. 1832 -35 hufvudredaktör. I statens tjänst anställdes han 1839 som professor i litteraturhistoria vid fakulteten i Rennes. 1840 utnämndes han till bibliotekarie i Inrikesdepartementet, och 1846 vardt han konservator vid biblioteket Sainte-Geneviéve i Paris. 1870 kallades han till led. af Franska akad. Under sin vistelse i Sverige besjöngs M. af bl. a. Atterbom. Se A. Estignard, "X. M., sa vie et ses oeuvres" (1893). J- M-r.* Marmite [-mi't], fr., gryta, namn på vissa soppor, t. ex. "marmite å la Henri quatre", "pe-tite marraite" o. s. v.; ett slags köttextrakt. Ma'rmo cipollino [tjipållinå], vanligen endast cipollino, M. b a r d i g l i o [-i'ljå], it. Se Kalksten, sp. 643, och Marmor. MaYmol [-mål], José, argentinsk skald, f. 1818 i Buenos Aires, d. 1881, direktör för Nationalbi-blioteket i Buenos Aires, framstående politisk talare och stor frihetsvän, som i stridsskrifter bekämpade presidenten Rosas tyranni. M:s lyrik utmärkes för hög flykt och färgrikedom; hans vers är musikalisk, t. ex. i Peregrino och Armonias. Romanen Amalia (1852) är öfversatt till tyska och franska. Mindre lycklig är M. i sina dramer El cruzado, El poeta m. fl. M:s Obras poéticas y dramåticas utgåfvos 1875 i Paris af J. D. Cortés. Ad. H-n. Marmolata 1. Marmoläda [-må-], it. Monte di Penia, bergparti i de sydtyrolska Dolomit-alperna, på gränsen mellan Tyrolen och Italien. 3,299 m. (enl. andra 3,344 m.). J. F. N. Marmolejo [-målerchå], stad i spanska prov. Jaén (Andalusien), på vänstra stranden af Guadal-quivir. 5,326 inv. (1900). Kolsyrerika mineral-källor och starkt besökta bad. J- F- N. Marmont [-må7], Auguste Frédéric Louis V i e s s e de, hertig af R a g u s a, marskalk af Frankrike, f. 20' juli 1774 i Chåtillon-sur-Seine, d. 1852 i Venezia, blef 1790 officer vid artilleriet. Vid Toulons belägring 1794 gjorde han Napoleon Bonapartes bekantskap, tillhörde 1795 Rhen-armén, gjorde fälttåget uti Italien 1796 som adjutant hos Bona-parte och stod 1797 under Victors befäl i Rom. 1798-99 deltog han som brigadgeneral i expeditionen till Egypten och var därunder flera månader guvernör i Alexandria. 1800 förde han befälet öfver artilleriet i slaget vid Marengo, återvände som divisionsgeneral till Paris och lyckades ge artilleriet ganska grundlig ombildning. Som chef för 2:a armékåren tog han del i 1805 års krig med Österrike, sändes efter striderna vid Ulm först till Steier-mark och sedermera till Friuli samt fick i juli 1806 befälet i Dalmatien och var till 1809 guvernör i Ragusa. Han bekämpade ryssarna och vårdade sig om landet genom anläggning af vägar samt erhöll till belöning därför 1808 titeln hertig af Ragusa.