1057 Mars-Marsch 1058 triumfer i Moliéres och Beaumarchais' yppersta komedier, framstod som oöfverträfflig i de stora kokett- och världsdamsrollerna samt återgaf senare med framgång tragiska hjältinneroller, hvarvid hon förhjälpte romantikernas dramer till seger. En aldrig svikande naturlighet och ett förföriskt behag präglade hennes framställning. Ännu vid 60 års ålder bibehöll hennes stämma sin ljuflighet, och hennes konst att kläda sig var utomordentlig. Hon hedrades af Napoleon I och efterföljande regenter samt uppbars städse i lika mått af allmänhetens gunst. Hon efterlämnade en stor förmögenhet. K. de Beauvoir utgaf "Mémoires de mille M." (2 bd, 1849) och "Confidences de mille M." (3 bd, 1855). MaYs, Maurice Bonvoisin, fransk tecknare, f. 1849, d. 1912, var sedan 1873 medarbetare i franska och engelska tidningar, utgaf många album med teckningar från den eleganta världen, irån sports- och badortslif, från lifvet i London m. m. « G-g N. Mars., vid insektnamn förkortning för franske entomologen Silvain Augustin de M a r-seul, f. 1812, d. 1890, författare till Catalogue des coléoptéres d'Europé (1857-67). Mar Saba, fästningslikt grekiskt kloster i Juda öken (Palestina), vid Wadi en-När, en fortsättning af Kidrondalen vid Jerusalem, har sitt namn från kappadociern Saba, som där på 400-talet stiftade sabaiternas orden och spelade en framstående roll i monofysitstriderna. Klostrets förnämsta helgedom är en grotta, där Saba skall ha bott. Den grekiska kyrkans störste spekulative teolog Johannes Chry-sorrhoas lefde i klostret de 20 sista åren af sitt lif. Wbg. Marsaglia [-sa'lja], by uti italienska prov. Cu-neo, mellan Turin och Pignerolo, bekant genom 'den seger, som österrikarna under prins Eugen där vunno öfver fransmännen under marskalk Cati-nat 4 okt. 1693. (J- F. N.) Marsäla. 1. Hamnstad på Siciliens västligaste udde (Kap Lilibeo 1. Boeo), prov. Trapani, 32 km. s. om Trapani, vid järnvägen emellan Trapani och Palermo. 25,040 inv. (1901; som kommun 57,567 inv.). Gymnasium, teknisk läroanstalt och en landtbruksskola. Handel med spannmål, olja och salt, men i synnerhet med vin, m a r s ä l a-v i n, ett torrt sherryliknande vin, som tillverkas i staden af sicilianska viner och sprit samt exporteras mest till England och Yäst-indien. M. ligger på samma plats, som fordom intogs af Lilybceum, hvilken stad anlades, sedan den på ön San Pantaleo, omkr. 10 km. n. om M., belägna, starkt befästa kartagiska staden Motya förstörts af syrakusanerna under Dionysios, 397 f. Kr. (Motyas ruiner blottades af Schliemann 1876.) Lämningar finnas af Lilybseums murar och hamnanläggning m. m. M. är ryktbart i Italiens nyaste historia: där landsteg Garibaldi med sina Tryckt den 23A 12 "tusende" 11 maj 1860 och började Siciliens eröfring. Sarasenerna gåfvo staden dess nuv. namn Marsa AU (Alis hamn). - 2. Ett vin. Se M. 1. 1. (J. F. N.) Marscalcus, lat. Se M a r s k. Marsch (fr. rriarche, it. marcia). 1. Krigsv., kallas i allmänhet hvarje förflyttning af en trupp såväl vid dess öfvergång från en forme-ring till en annan som vid dess rörelser på slagfältet och utom detsamma, men vanligen inskränker man begreppet marscher till truppernas förflyttningar utom slagfältet. Under krig upptas längsta tiden af marscherna. Truppernas marschförmåga, befordrad genom lämplig utrustning, godt underhåll och omsorgsfull utbildning, samt deras marschdisciplin äro ock af den allra största vikt och betydelse, likasom det sätt, på hvilket marscherna anordnas och ledas (marsch-öfningarna). Med arméernas växande storlek och krigföringens allt större uppgifter har marschanordningen blifvit vida svårare, än den förr var, hufvudsakligen till följd däraf, att arméerna, för att kunna lefva och för att icke få det alltför obekvämt, måste utsträcka sig öfver ett stort område, marschområde, hvilket bör minskas, i den mån man närmar sig fienden. - Allteftersom man marscherar utom fiendens verkningskrets eller inom densamma, skiljer man emellan tågmarscher och krigsmarscher. Vid de förra träda omtanken om truppens bekvämlighet och tillgodoseendet af dess behof i förgrunden," under det man vid de senare måste hufvudsakligen fästa uppmärksamheten vid säkerheten och stridsfärdigheten. Då en mindre truppstyrka t fredstid skall förflyttas med marsch, sker detta efter en af K. M:ts befallningshafvande enligt vederbörande chefs förslag uppgjord marsch-rut, som bestämmer målet för hvarje dagsmarsch. Då större styrka i krigstid förflyttas medelst tågmarsch, anordnas marschen lämpligen efter en marschöfversikt, eller marschtablå, som anger hvarje kolonns och hvarje själfständig kolonndels mål för hvarje dag. I fiendens närhet måste marschen, som då är att betrakta som krigsmarsch, vanligen anordnas genom en marschorder, som åtminstone vid arméer eller dessas underafdelningar vanligen omfattar endast en dag i sänder. Alltefter den utsträckning, hvilken såväl vid tåg- som vid krigsmarscher kan ges åt marschområdet, samt med hänsyn till den. marscherande truppens styrka delas truppen i marschkolonner, hvarvid lättheten att utföra marschen ökas, i samma mån kolonnernas antal växer och sålunda hvarje kolonns styrka minskas. Vid tågmarscher samt vid krigsmarscher, då fullständig stridsberedskap icke erfordras, delas trupperna inom hvarje kolonn i flera marschgrupper (echeloner], hvilka ta af stånd, mellan hvarandra för större bekvämlighets vinnande. Efter de förhållanden, under hvilka man marscherar, bestämmes inom hvarje kolonn marschordningen, d. v*, s. den ordning, i hvilken truppafdelningarna följa efter hvarandra. Denna blir dessutom olika vid marsch framåt, marsch bakåt och flankmarsch (marsch åt sidan), hvilket sistnämnda slag af marscher därjämte betingar vissa iakttagelser med hänsyn till truppernas fördelning på de olika kolonnerna. Närmast fienden går den till spaningstjänst och till skydd för de marscherande truppernas 17 b. 34