3075 Marshall-Marsiliaceae 1076 1. kostnaden för det alster, som det nätt och jämnt lönar sig att producera för det väntade priset. Denna gränsprodukts (normal-)pris upplöser sig i - likaledes som normala tänkta - betalningar till de medverkande produktionsfaktorerna, hvilkas gränsbruk och gränseffektivitet därvidlag måste beaktas. Prisbildnings- och fördelningsproblemen äro sålunda för M. ett oskiljaktigt helt. Satsen om att jordräntan ej ingår i produktionskostnaderna modifieras och fullständigas af M., som väsentligt vidgar räntebegreppet: öfverskcttsinkomst från andra källor än naturens fria gåfvor är quasi-rent, och "konsumentränta" 1. "konsumenternas öfverskott" kallas skillnaden mellan det pris, som en person betalar för en nyttighet, och det, som han skulle varit villig att betala hellre än att vara den förutan. M. betraktar arbetarens förvärfvade färdigheter som kapital och anser det kostbaraste kapitalet vara det i människan nedlagda, och han intar en, äfven etiskt betonad, socialreformatorisk hållning, läggande synnerlig vikt vid ungdomens fostran och arbetarnas industriella höjande. Mot fackförenings-väsendet ställer han sig, i stort sedt, sympatisk, likaledes mot kooperationen. I tullfrågan är han frihandlare, särskildt beträffande Storbritannien. M. har dock ej ännu utförligt behandlat social-, handels- eller industripolitiska spörsmål, ej heller penning- eller kreditproblem, utan har uppskjutit dem till ett eller ett par väntade nya arbeten. M. är hedersdoktor vid flera universitet och valdes 1911 till. led. af svenska Vet. akad. E- H. T. Marshall [mä'jl], James Frank, amerikansk .schackspelare, f. 1877 i Brooklyn, har från och med 1900 i Paris hemburit segrar vid stora schack-turneringar, bl. a. 1904 mot Lasker i Cambridge Springs, 1905 mot Janowski i Paris, 1906 i Niirn-berg och 1907 i Ostende. Marshalltown [mä'jltälm]. Se Marshall 1. Marshallöarna [mā'ʃl-], förr Mulgravesöarna, tysk ögrupp i Mikronesien ö. om Karolinerna, mellan 4° 20' och 14° 45' n. br. samt emellan 161° och 174° ö. lgd fr. Greenw., består af två nästan parallella, i riktning n. n. v.--s. s. ö. löpande kedjor af atoller, den västra kallad Ralik, den östra Ratak. Den förra består af 18, den senare af 15 atoller, med en sammanlagd areal af 411 kvkm. Den största är Jaluit (se d. o.). Öarna höja sig vanligen knappt 0,3 m. och ingenstädes mer än 3 m. öfver hafsytan. De äro vattenfattiga och föga fruktbara; vegetationen är torftig. Endast förekomsten af kokospalmen, pandanen och brödfruktträdet samt, på några öar, arrowroten gör dem beboeliga. Källvatten saknas alldeles. Invånarna, hvilkas antal uppskattas till 10,000 på Ratak och 5,000 på Ralik, äro mikronesier, småväxta och svaga samt minskas i antal år från år. Européerna voro 1910 179, hvaraf 91 tyskar. Öarna, som torde ha besökts redan 1529 af Alvaro de Saavedra, men närmare undersöktes 1788 af engelsmännen Marshall och Gilbert, ställdes 1885 under tyskt protektorat, hvarvid hela förvaltningen och utrikeshandeln öfverlämnades till Jaluitkompaniet, hvars oktroj utgick 1906. Sedan dess ha de lydt under samma förvaltning som Kaiser Wilhelms land. -- Importen hade 1910 ett värde af 1,29 mill. mk, exporten (kopra och mest fosfat) af 9,7 mill. mk. (J. F. N.) Marshalsea [ma;jlsi], bysättningshäkte och fängelse för vissa slags förbrytelser i London, som fått världsrykte i synnerhet genom Dickens roman "Little Dorrit". Det existerade redan under Edvard III, men upphörde 1849. Marshfield [ma'j f lid], stad i nordamerikanska staten Wisconsin. 6,036 inv. (19U5). Sågverk. J- F. K. Marsholmens skans, i inloppet till Västervik, byggdes 1675 af trä, men kunde i början af sept. 1677 ej hålla sig mot anfall af 13 danska örlogs-skepp, utan utrymdes, hvarefter Västervik plundrades och brändes. L. Wrson M. Marshska prof vet [mä'{-], det af den engelske kemisten James Marsh (f. 1790, d. 1846) uppfunna arsenikprofvet. Se Arsenik, sp. 83. Marsi'ck, Martin Pierre Joseph, belgisk violinist, f. 1848 nära Liége, elev af Leonard, Massart och Joachim, har sedan 1873 gjort konsert-resor i Europa (Sverige 1887) och blef 1892 violinprofessor vid konservatoriet i Paris. M. är en af den belgisk-franska violinspelsskolans främste representanter. Han har komponerat föredragsstycken för violin samt 3 violinkonserter. A. L.* MaYsico nuovo [-ka noävå; "Nya Marsico"], stad i italienska prov. Potenza, vid floden Agri och foten af Apenninerna. 2,419 inv. (1901; som kommun 6,321). Biskopssäte. 7 km. i s. ö. ligger byn Marsico ve'tere ("Gamla Marsico"), med ett gammalt kastell. MaYsico ve'tere [-ka-], by. Se Marsico nuovo. Marsigli [-si'lji], Luigi Ferdinand o, grefve, italiensk krigare och lärd, f. 1658 i Bo-logna, d. där 1730, tjänade på 1680-talet kejsar Leopold mot turkarna och blef därunder tillfångatagen, vardt 1701 general, men afskedades 1703 ur österrikisk krigstjänst som delaktig i ansvaret för fästningen Alt-Breisachs förhastade uppgif-vande till fransmännen samt egnade sig därefter nästan uteslutande åt lärda sysselsättningar. Genom att skänka sina rika samlingar till staden Bologna (1712) lade han grunden till institutet för vetenskaper och konster där. M. skref bl. a. ett för nutidens vetenskapliga ståndpunkt mycket kuriöst arbete med titel Breve ristretto del saggio fisico intorno alla storia del mare etc. (1711;; på franska: Histoire physique de la mer, 1725) och utgaf ett stort praktverk öfver Donau, Danubius pannonico-mysicus (1726; 6 bd, med nära 300 kartor och kopparstick). Marsilia L., bot. Se Australien, sp. 456, och MarsiliaceaB. Marsiliaceae, bot., växtfamilj af underserien Hydropteridinece bland Filicales leptosporangiatce (se Filicales) med 3 släkten. Hithörande växter lefva helst å sumpig mark och ha en krypande, rotslående rotstock. Marsilia L. har fyrfingrade blad på ett tämligen långt skaft, snarlika bladen hos Oxalis, och småbladen hos M. ändra ställning (sluta sig tillsammans), eller "sofva", under natten, liksom oxalisbladen. - Sporfrukterna äro bönlika och utgå från bladskaftets nedre del, såsom en fruktbärande del af bladet. De äro mång-rummiga och bilda vid groningen en lång gelati-nös sträng, bärande tvåkönade sori. I södra Europa finnes M. quadrifolia L. I synnerhet Au-