1101 Martensit-Martialis 1102 kaldte grundtvigianisme (1863, 6:e uppl. 1874; j "'Till försvar emot den s. k. grundtvigianismen", j 1863). Som biskop utöfvade M. icke ringa inflytande, i synnerhet på prästerskapet. I kyrkliga frågor hyste han afgjordt konservativa åsikter. 1867 motsatte han sig med mycken styrka, men utan framgång, valmenighetslagen och tog gång j efter annan till orda mot den riktning, som ville l ge kyrkostyrelsen demokratisk grundval, i det att | han afgjordt framhöll biskoparna som kyrkans rätta j ledare, utan att akta på, att dessa tillsättas af | regeringen och således kunna, som t. ex. han själf, i ha rent politiska förhållanden att tacka för sin | utnämning. Redan 1851 hade han i en flygskrift framhållit folkkyrkans kraf på egen författning, oberoende af riksdagen, och denna uppfattning gjorde han gällande äfven som medlem af kyrkokommissionerna 1854 och 1868. M:s sista och utan tvifvel betydelsefullaste verk var Den kristelige ethik, hvars första, "allmänna", del utkom 1871 (5:e uppl. 1884) och tredje, "Social ethik", 1878 <3:e uppl. 1879). Detta arbete öfversattes till ty., eng. och sv. ("Den kristliga ethiken. Den allmänna delen", 1873, "Den speciella delen", 1879). Den sista delen, som strängt fördömer nutidens frisinnade utveckling och ensidigt framhåller konungadömet af Guds nåde samt en på ständer och korporationer byggd samhällsordning, framkallade en skarp motskrift af biskop Monrad. Ett hithörande särskildt ämne behandlade M. i Socialisme og kristendom (1874). 1882-83 utkom Af mit levned (3 bd; "Ur min lefnad", 1885), som väckte mycken ovilja genom där förekommande skarpa utfall mot Fredrik YII och sitt fördömande af danska regeringens åtgärder i fråga om kyrko-och skolärenden i Mellan-Slesvig. Han räckte nämligen därvidlag tyskarna handen, emedan han ogillade den ifver, som 1850-63 visades för danska modersmålets naturliga rätt med åsidosättande af tyskhetens traditionella försteg. I jan. 1884 anhöll M. om afsked som biskop från 15 apr., 30:e årsdagen af hans utnämning, men dog ett par veckor senare. 1885 utgafs M:s Mindre skrifter og tåler. 1888 restes hans byst vid Vor Frue kirke i Köpenhamn. - Jfr P. Madsen, "M. som theo-log" (i "Teol. tidsskr." 1885), och Y. Nannestad, "H. L. M." (1897). M:s brefväxling med biskop 0. Laub finns-i dennes "Levnet" (bd 2, 1886), och "Briefwechsel zwischen H. L. Martensen und J. A. Domer" (den senare professor i Kiel, 1839 -81) utgafs i 2 bd (Berlin, 1888). (E. Ebg.) Martensit, metall. Se H ä r d n i n g, sp. 136. Märter (ty.; af lat. martyrium, vittnesbörd för kristendomens sanning, af grek. ma'rtyr, blodsvittne), kval, pina, vånda. - Märter a, plåga med pinoredskap; ytterligt plåga till kropp eller själ. Märtersteig [-stajg], Friedrich Wilhelm, tysk målare, f. 1814 i Weimar, d. där 1899, studerade i sin födelsestad, i Düsseldorf och i Paris för Delaroche. Han började som genre-målare, öfvergick till historiefacket och målade ämnen ur Trettioåriga kriget och reformationen: öfverlämnandet af Augsburgiska bekännelsen, Luthers intåg i Worms (1860), Ulrich von Ruttens skaldekröning (1861) m. fl. (G-g N.) Martes, zool. Se Mårdsläktet. Martesana, kanal i norra Italien, Lombardiet, förenar Adda vid Vaprio med Olona vid Milano. 45 km. lång._ Marth [mä'th], Albert, tysk-engelsk astronom, f. 5 maj 1828 i Kolberg i Pommern, d. 5 aug. 1897, var 1853-55 assistent vid Bishop's ob-servatorium i Regenfs park i London och blef 1855 observatör vid observatoriet i Durham. M. deltog 1862-65 i Lasseils observationer med dennes stora spegelteleskop på Malta, var därefter under någon tid astronom vid Newalls observato-rium i Gateshead vid Newcastle samt blef 1883 direktor för observatoriet i Markree castle, Irland. Hans observationer och undersökningar öfver de stora planeternas månsystem äro högt skattade. Han fann bl. a., att läget af Neptunusmånens ban-plan är underkastadt ganska hastiga förändringar, hvilka, såsom Tisserand och Newcomb sedan visat, bero på inverkan af planetens afplattning och af hvilka man på indirekt väg kan sluta, att satellitbanans plan lutar omkr. 20° mot planetens ekva-torsplan. M. publicerade, utom en mängd afh. i facktidskrifterna, under en följd af år efemerider för observationer å planeter och satelliter. B-d. Marthas vineyard [mā'thəṡ vi'njəd], "Martas vingård", en till nordamerikanska staten Massachusetts hörande ö i Atlantiska hafvet, ö. om Newport. Mycket besökt badort. I aug. hvarje år hållas där af metodisterna stora religiösa möten, camp meetings. Öns areal är 258 kvkm. och folkmängd 4,390 pers. (1905). (J. F. N.) Marti7, Juan, spansk författare och advokat i Valencia, lefde under 1600-talet, utgaf Segunda parte de la vida del picaro Guzmån de Alfarache, compuesto por Mateo Lujdn de Sayavedra (Valencia, 1601, och Bruxelles, 1604), som är en förfalskning af Mateo Alemåns (se denne) manuskript, som M. fått tillfälle att se. Jfr Avellanedas publikation af 2:a delen af "Don Quijote". Ad. H-n. Martiälia [marts-; af Mars, i alkemien beteckning för järn], med. Se Järnmedel. Martiälis [marts-], Marcus Valerius, romersk skald, f. omkr. 40 e. Kr. i Bilbilis i Spanien, d. troligen 104, fick en god uppfostran och kom 64 till Rom, där han under de närmaste årtiondena skaffade sig sitt uppehälle genom gåfvor och understöd af mäktiga gynnare, som han särskildt på grund af sin skaldetalang lyckades vinna och till hvilka han slöt sig som klient (se d. o.). Af hans tidigare dikter finns intet kvar; de äldsta bevarade utgöra den s. k. liber spectaculorum, en samling epigram, dedicerade till kejsar Titus med anledning af de storslagna festligheter, hvarmed don flaviska amfiteatern (se C o l o s s e u m) år 80 invigdes och som i dessa dikter skildras. Från denna tid uppmärksammad vid hofvet, erhöll M. efter hand vissa förmåner, bl. a. den s. k. trebarns-rätten, äfvensom rang af krigstribun, hvarmed följde upptagande i riddarståndet; dock voro hans ekonomiska förhållanden alltjämt knappa. Några år senare utkommo Xenia och Apophoreta, innehållande korta etiketter (deviser) dels till gåfvor (mest maträtter), som romarna vid saturnaliefesten skickade hvarandra, således ung. = "julklapps-vers" (xenia eg. gåfvor till en gäst), dels till presenter, som vid denna fest utlottades "att taga med hem" (apophoreta). Höjdpunkten nådde M:s