Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martensit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mijntenhoffs gods vid Reval, d. 1786 i Finland,
studerade i Sverige vid flera tillfällen, blef
Linnés lärjunge och utsändes 1758 på hans förord
af Vet. akad. som deltagare i en af Grönländska
kompaniets i Göteborg fångstfärder i Norra
polarhafvet. M. är därigenom den förste skandinaviske
ishafs-forskaren. Dock fick han blott några timmar
vistas i land vid Spetsbergen. 1759-60 gjorde han
zoologiska och botaniska samlingar vid Norges västkust
(kring Bergen). M. berömdes af Linné som "flitig och
kvick". Naturvetenskapliga afh. af M. äro tryckta i
Vet. akad:s handl. 1758-80.
3. Karl Roland M., sonsons son till M. 1, teolog,
universitetslärare, f. 17 okt. 1843 i Stockholm,
blef student i Uppsala 1862, filos, doktor
1869, prästvigd 1871 och komminister i Helga
trefaldig-hetsförsamling i Uppsala 1872, utnämndes
1878 till kyrkoherde i Össeby-Garn, hvilket pastorat
han tillträdde först 1882, blef 1883 assistent
vid teol. fakulteten i Uppsala samt var 1901-09
professor i pastoralteologi där och kyrkoherde
i Gamla Uppsala. Det för M:s af
stark själfständighet präglade åskådning
mest utmärkande är den stora betydelse
han för klargörandet af den andliga verkligheten
tillmäter användandet af bilder, genom hvilka
den djupa motsvarigheten mellan naturens och andens
värld kommer till synes ("typologisk metod").
Genom detta förfaringssätt afser han ock att vid
predikan och kristendomsundervisning vinna ökad
åskådlighet. Bland M:s många skrifter märkas
Om Concordieformelns evangelii-begrepp (1887;
2:a uppl. 1905), Hvarföre genom parabler? (1892),
Luthers lilla katekes, etiskt belyst (1896), Om
of vert y g ande element vid kyrklig undervisning
(1899), Om tro, troslif och trosmöjlig-het från
praktisk-teologisk synpunkt (s. å.), Praktisk ordning
i praktisk teologi (s. å.; 2:a uppl. 1905),
Efter typologisk metod. 1. Sextio elementära
predikningar öfver Jesu liknelsetal (1900),
2. Sextioen elementära predikningar öfver valda
evan-geliiperikoper (1901), Sveriges första svenska
mässa (s. å.) och Verbalinspiration eller
religiös intuition? (1905).
4. Hugo Vilhelm M., den föregåendes kusin,
f. 1 okt. 1849 i Stockholm, d. där 14 nov. 1899,
universitetslärare, ämbetsman, blef 1868 student i
Uppsala, där han 1880 promoverades till juris doktor
på afh. Om ackord i konkurs enligt svensk rätt och
blef docent i svensk allmän lagfarenhet och romersk
rätt. Han blef t. f. byråchef i Generaltullstyrelsen
1882, expeditionschef i Civildepartementet 1887 samt
generaldirektör och chef för Landtmäteristyrelsen 1895.
5. Erik David Valdemar M., broder till M. 3,
advokat, kommunalman, f. 11 maj 1856 i Stockholm,
blef student i Uppsala 1874, aflade där 1877
hofrättsexamen, blef 1882 vice häradshöfding
och är sedan 1889 auditör vid Flottans
station i Stockholm. Hans hufvudsakliga verksamhet som
jurist har dock varit inom advokatyrket. Mångårig
delegare i 0. Wallins advokatbyrå, har han
förvärfvat anseende som en synnerligen framstående
affärsjurist. En af Sveriges advokatsamfunds
grundläggare 1887, blef han 1896 styrelsemedlem
där och dess vice ordf. samt är sedan 1904 dess
ordf., hvarjämte han varit Stock-holmsafdelningens
ordf. 1897-1910. Som stadsfullmäktig, sedan 1905, har
han intagit en bemärkt ställning och anlitats för flera
maktpåliggande uppdrag. Han är sedan 1909 led. af
beredningsutskottet och har som medlem af, sedan
1908 ordf. i inkorporeringsnämnden och särskildt som
underhandlare verksamt bidragit till förslagen om
inkorporering af Brännkyrka (genomfördt), Bromma,
Solna m. fl. grannkommuner. Därjämte har han
1907-09 varit ordf. i styrelsen för Stockholms
arbetsförmedling. 1906–08 var M. riksdagsman
för Stockholm i Andra kammaren, tillhörde
liberala samlingspartiet och var 1907 och 1908
ordf. i tillfälliga utskottet n:r 3. M. har
dessutom varit medlem af kommittéerna för ny
konkurslagstiftning 1907-11 och rör. vissa regementens
förläggningsorter (1911) samt är sedan 1903 led. af
k. Försäkringsinspektionen.
6. Fredrik Robert M., broder till M. 4,
konstindustrien samlare, kännare särskildt af
orientalisk konst och kultur, f. 8 maj 1868
i Stockholm, filos, doktor i Wien 1899, var
e. o. amanuens vid Statens historiska museum 1890-1902
och drogman vid svenska beskickningen i Konstantinopel
1904-08. Han är f. n. bosatt i Florens. M. har gjort
sig känd genom de intressanta och rika samlingar af
orientalisk konstindustri, som han med insikt och
djärfhet hopbragt under vidsträckta och långvariga
resor (till Sibirien 1891-92, Europeiska Ryssland,
Kaukasus och Central-Asien 1894 -95, Egypten,
Mindre Asien och Turkiet 1895 -96, Ryssland, Turkiet
m. fl. länder med statsanslag 1898-1903 för uppsökande
af svenska minnen, under de senare åren ständiga resor
i Europa, Mindre Asien och Egypten). M:s tidigare
samlingar ha delvis öfvergått till Nationalmuseum,
Riksmuseets etnografiska afdelning och enskilda
samlare (professor Hj. Sjögren, direktör K. R. Lamm
m.fl.). De voro till sina betydligaste delar
exponerade vid Stockholmsutställningen 1897 i en
särskild paviljong. M:s sedermera gjorda samlingar,
bland hvilka märkas sasanidiska metallkärl, egyptisk
keramik från alla åldrar, värdefulla arabiska och
persiska manuskript och miniatyrer (de äldsta från
700-800-talen), bokband, orientaliska äldre mattor
och andra textilier, jordfunna kinesiska bronser,
seldschukiska smycken, voro till en del utställda vid
den stora muhammedanska konstutställningen i Munchen
1910, för hvilken M. var kommissarie och till hvilken
han äfven, jämte Burkel och professor Fr. Sarre,
uppgjort planen. Bland M:s arbeten märkas L’äge
du bronze au musée de Mi-noussinsk (1893), Möderne
keramik von Centralasien (1897), Sibirica (s. å.),
Thiiren aus Tur-keslan (s. å.), Morgenländische
stoffe (s. å.), Figur ale persische stoffe 1500-1650
(1899), Svenska kungl. gåfvor till ryske zaren
16å7-1699. Silfver-skatten i kejs. skattkammaren i
Moskva(s.å.),Ältere kupferarbeiten aus dem Orient
(1902), A history of oriental carpets before 1800
(1908; ett praktverk med utsökta färgtryck och
med text, behandlande äfven orientalisk konst i
allmänhet), där förf. söker genom jämförelser
med andra alster af orientalisk konst uppgöra
en kronologi för mattorna samt närmare bestämma
deras tillverkningsorter. Jämte Sarre har M. 1912
utgifvit ett ståtligt planschverk med text öfver den
muhammedanska konstutställningen i München 1910. Ett större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
