1109 Martin 1110 arbete på engelska, Persian minialures art, torde inom kort utkomma. 1. B. T-dt. 2. C. Lmn. 3. G. A-n. 5. T-s. 6. T. J. A. Martin. 1. Elias M., historie-, genre- och landskapsmålare, f. 1739 i Stockholm, d. där 28 jan. 1818, snickarson och systerson till den berömde konstsnickaren Georg Haupt, blef lärling hos målaren Schultz. Under denna tid blef han i tillfälle att för Chap-mans räkning rita ornament till skepp, hvilken sysselsättning skaffade honom bekantskap med sedermera fältmarskalken Ehrensvärd, som uppmuntrade hans anlag för teckning och tog honom med till Sveaborg. Där uppehöll han sig i två år, målade under sin gynnares uppsikt flera taflor öfver fästningen och dess omgifningar samt gaf undervisning i ritkonsten åt flera af garnisonsofficerarna och åt sonen af hans beskyddare, den sedan så berömde K. A. Ehrensvärd. Efter att ytterligare ha förkofrat sig i konsten företog M. 1766 en resa till Le Havre och Paris, där han mest arbetade på egen hand, ehuru han äfven målade åtskilliga kopior efter Boucher, hvars stil dock ej rätt passade honom. Hans förebilder voro däremot Greuze och Loutherbourg, dock ej längre än tills han inemot 1770 efter, som det uppges, ett besök i Kom, kom till London. Där egnade han sig företrädesvis åt landskapsmålning, med Claude Lorrain som mönster, men säkerligen äfven under inflytande af den nyss uppblomstrade engelska landskapsskolan. Han utförde flera förträffliga taflor i denna art, men målade äfven porträtt, genre och historiska stycken samt graverade en mängd små genrer och landskap, mest i punkter-maner, som då var modernt i England. Bland hans största arbeten nämnas de målningar han utförde i Bodleianska biblioteket i Oxford, som dock an-sågos väl dekorativt utförda. De utmärktaste voro Britomartis befriande Amoret ur trollkvinnans våld (efter Spensers "The faerie queene") samt Ärkebiskop Langton, som af konungen erhåller en hand-Ung. Af hans taflor från denna tid ha några kommit till hemlandet och rättfärdiga i alla hänseenden det rykte han vann. Detta skaffade honom ledamotskap af The royal academy i London samt agrévärdighet (1777) och ledamotskap (1781) af Målar- och bildhuggarakademien i Stockholm. Hösten 1782 begaf han sig öfver Hälsingborg, Lund, Karlskrona och Kalmar till Stockholm. Under resan upptog han en mängd utsikter, sedan utförda dels i olja, dels i akvarell, i hvilken senare konstart han utvecklade synnerligt mästerskap. M. vistades sedan i hufvudstaden åtskilliga år, flitigt upptagen af beställningar på både taflor, teckningar och kopparstick. Bland de illustrationer han under denna tid utförde kunna nämnas sådana i 0. v. Dalins "Poetiska arbeten" (1782-83) samt de berömda vinjetterna i Bellmans "Bacchi tempel'' (1783), alla graverade af hans broder (se M. 3). Själf graverade han sin forno lärjunge Ehrensvärds teckningar till "Resa i Italien" (1786). Af taflorna voro de förnämsta Midsommarsfest, receptionsstycke för konstakademien, Hertigens af Småland döpelseakt i slottskapellet (1782), Gustaf Ill:s och hertig Fredrik Adolfs besök i Målar- och bildhuggarakademien (båda nu å Drottningholm), Uppsala (1784; gifven af Fre-denheim till påfven Pius VI), Gripsholm (s. å.), Engelska parken vid Drottningholm (1785), Stockholm från Mosebacke (1786-87) m. fl. 1788 reste M. åter till England, där han vistades först i London, sedermera i Bath. Men sommaren 1791 hemkallades han af konung Gustaf till fäderneslandet, där han nedslog sina bopålar för alltid. I Stockholm utförde han nu en mängd taflor, hufvudsakligen landskap, dels i olja, dels i akvarell. För de senare hade han infört bruket att helt fint gravera konturerna, sedan aftrycka plåten och lavera på den sålunda erhållna teckningen. Detta slags målningar voro synnerligen begärliga och utmärka sig genom genialisk lätthet och elegans i utförandet. Han bildade vidare åtskilliga lärjungar både i målning och gravyr. Bland dem förtjäna ihågkommas bl. a. Linnerhielm, Nordqvist och Eckstein. 1793 utgafs från "Martins skola" ett slags månatligt "periodiskt arbete", innehållande Idealt landskap med hamn mellan klippor; efter målninrr af Elias Martin återgifvet i kopparstick och etsning af J. Fr. Martin (se M. 2). 37 blad gravyrer, mest nya aftryck af de inånga sådana M. utfört i England. Tid efter annan utsläpptes äfven andra gravyrer af hans hand, äfven de till större delen härrörande från den engelska tiden eller från hans förra vistelse i Sverige, por-