tidskrifter. Därjämte utgaf han flera smärre arbeten, t. ex. Enthüllungen über den communistenprocess in Köln, Der 18 Brumaire des Louis Bonaparte (1869), Herr Carl Vogt samt, efter fleråriga förstudier, Zur kritik der politischen oekonomie (1859). Af sistnämnda skrifts fortsättning, Das kapital, utkom under M:s lifstid blott 1:a delen (”Produktionsprocess des kapitals”, 1867; 5:e uppl. 1903), 2:a delen (”Cirkulationsprocess des kapitals”, 1885, 4:e uppl. 1910) och 3:e delen (”Der gesammtprocess der kapitalistischen production”, 1894, 2:a uppl. 1904) utgåfvos af Fr. Engels. K. Kautsky har under titeln Theorien über den mehrwert (3 bd, 1904--10) utgifvit ytterligare utdrag ur detta M:s manuskript. Oaktadt sin svårbegriplighet har detta M:s arbete fått så stort anseende bland socialisterna, att det blifvit kalladt deras bibel. Det innehåller utom rent teoretiska undersökningar om värde, penningar, ”mervärde” m. m. en mängd historiska och statistiska, delvis ytterst värdefulla, men alltför ofta tendentiöst framställda uppgifter om arbetslöner, maskinindustri, fabrikslagstiftning o. s. v. Särskildt utmärkande för M. är hans materialistiska uppfattning af världshistorien eller ”att mänsklighetens hela lif hufvudsakligen bestämmes af de materiella produktionsmedlen och deras utveckling”. 1910 utgafs äfven M:s Die klassenkämpfe in Frankreich 1848--1850. På sv. ha vidare utkommit ”Normalarbetsdagen i dess historiska utveckling” (1886) och ”Det sosialdemokratiska partiprogrammet kalfatrat” (1891). M:s namnteckning meddelas i pl. II till art. Autograf. Jfr art. Materialism 4 och Socialism samt G. Gross, ”Karl Marx” (1885), Masaryk, ”Die philosophischen und soziologischen grundlagen des marxismus” (1899), P. Fischer, ”M:s värdeteori och den borgerliga nationalekonomien” (sv. öfv. 1904), Koppel, ”Für und wider Karl Marx” (1905), och Tugan-Baranowsky, ”Theoretische grundlagen des marxismus” (s. å.). J. Lr.* Marxism, den socialistiska teori, som grundlagts af H. K. Marx (se denne). -- Marxist, anhängare af denna teori. Mary [mäɔ′ri], engelsk namnform för Maria. Maryampol. Se Mariampol. Maryborough [mäə'ribərə]. 1. Hufvudstad i irländska grefskapet Queen's county (Leinster). 2,957 inv. (1901). -- 2. Stad i Queensland, Australien, vid den för oceanångare dit segelbara floden Mary, 40 km. från mynningen, utgångspunkt för järnvägen till Gympie högre upp vid floden. 12,900 inv. (1911), däraf många tyskar och danskar. Staden har en icke obetydlig industri och är exporthamn för den bördiga omgifningen samt guldfältet Gympie och stenkolsgrufvorna vid Burrum. I närheten ligga stora sockerbruk och de största hyttorna i Australien, i hvilka malmer från flera stater smältas. -- 3. Stad i Victoria, Australien, 5,500 inv. (1911). Stora järnvägsverkstäder; i närheten gifvande guldfält. 1--3. J. F. N. Mary-Lafon [-rl-lafå"'], Jean Bernard, fransk författare, f. 1812, d. 1884, vann ett namn förnämligast genom kulturhistoriska arbeten, His-toire politique, religieuse et littéraire du midi de la France (4 bd, 1841-44), Rome ancienne et möderne (1852; 2:a uppl. 1853), La France ancienne et möderne (1864) och Histoire d'Espagne (2 bd, 1865), försökte sig vidare inom lyriken, epopén, romanen (La jolie royaliste, 1836, m. fl.) och dramat (bl. a. Le roman d'un méridional, 1879). Maryland [mäə'riländ], officiellt förkort. Md., en af Nord-Amerikas förenta stater, belägen emellan 37° 53' och 39° 43' 26" n. br. samt emellan 75° 4' och 79° 33' v. lgd, begränsas i n. af Pennsylvania (se Mason and Dixon line) och Delaware, i ö. af Delaware och Atlantiska hafvet, i s. v. och v. af Virginia och West Virginia, mot hvilka Potomac river bildar gräns med undantag af den korta sträcka förbundsdistriktet Columbia berör staten. Areal 31,926 kvkm., hvaraf 6,180 kvkm. upptagas af Chesapeakevikens och flodernas vatten. Statens form är genom den från s. inträngande Chesapeakeviken ytterst irreguljär. Området ö. om denna vik samt halfön emellan viken och Potomacs flodmynning äro låga och tämligen jämna; men längre västerut stiger landet småningom och når sin största höjd i den stora Appalachiska bergskedjan, som går igenom M:s västra del och där kallas Blue ridge och Alleghanybergen. Deras högsta topp i M. är Backbone mountain (1,036 m.). Den större, östra hälften består af tertiära och kvartära bildningar, som ingenstädes nå öfver 30 m. ö. h., den mindre, västra delen utgöres af dels urberg, dels paleozoiska lager. Längst i v., i Cumberlanddalen, når det appalachiska stenkolsfältet in i M.; där finnas äfven järn- och kopparmalmer. Floderna, som alla gå till Chesapeakeviken, äro segelbara långt in i landet. De viktigaste äro Potomac och Susquehanna. Jorden är i allmänhet fruktbar, i synnerhet i statens centrala del och i dalarna i v. Berglandet är till stor del bevuxet med skog, bestående af ek, hickory, kastanje, valnöt, ceder och bok. Halfön emellan Chesapeakeviken och Potomac har järnmalm och kalksten, hvilken skattas högt som byggnadsmaterial. Chesapeakeviken och dess flodmynningar ega bankar af finaste ostron jämte sköldpaddor, fisk och sjöfågel. Klimatet är under sommaren hett, under vintern ganska kallt. Normala mediet är omkr. 12° C., varierande mellan 9° i n. v., 12° i n. ö. och 14° i s. ö. Normala julitemperaturen är 24° och jan.-temp. 0°. Ytterligheterna ha varit +43° och -32°. Den normala nederbördsmängden är 1,092 mm., störst (1,346 mm.) på östra sluttningen af Catoctin mountains, en del af Blue ridge. Af näringsgrenar står jordbruket främst, i det 82 proc. af ytan äro upptagna af farmer, som mestadels brukas af sina egare. Hufvudsäden är hvete, majs, hö, potatis och frukt. Af tobak, som förr varit statens förnämsta produkt, skördas nu 8--12 mill. kg. årligen. I fråga om trädgårdsalster är M. den sjätte af unionens stater, den första i fråga om smultron och tomater (nära hälften af inlagda tomater kommer från M.). Den skogbevuxna marken anses utgöra 35 proc. af landarealen, men med undantag af ek, kastanjer och några andra trädslag är allt handelsvirke uthugget. -- Inom bergsbruket står stenkolsproduktionen högst (1910 5,2 mill. ton, värda 5,8 mill. doll.). Något järnmalm brytes, men det mesta järnet framställes af importerad malm. Hela bergsbruksrörelsen lämnade 1910 en afkastning af 15,4 mill. doll. -- Fisket är af stor betydelse och afkastade 1908 3,3 mill. doll., ostronfångsten ungefär lika mycket. -- Industrien