Boets inre utgöres af en hopad massa af horisontella lerceller, i hvar och en af hvilken Ceramius först inlägger ett ägg (ej upphängdt på en tråd, såsom hos de solitära getingarna) och därefter en fodermassa af fast honung, som bildar en retortlik klump. -- Celonites abbreviatus murar på torra kvistar eller på stenar ett antal cylindriska celler, af hvilka hvar och en förses med ett ägg och därefter en klump af hvit, stelnad honung till foder åt larven. ^{G. A--z.} Masar-i-scherif, stad i nordöstra Afganistan, 15 km. s. ö. om Balch, med profeten Alis af pilgrimer mycket besökta graf i den omkr. 1420 byggda moskén. Omkr. 25,000 inv. Kanongjuteri och vapensmide. (^{J. F. N.}) Masaryk, Tomaš Garrigue, tjechisk filosof, f. 1850 i Göding, Mähren, af slovakisk börd, studerade i Brünn och Wien, där han blef filos, doktor 1876. Efter studier i Leipzig, England och <img l>

Amerika blef han 1896 professor i filosofi vid Prags tjechiska universitet. Som publicist uppsatte han 1883 tidskriften "Athenæum", 1893 "Naše doba" och tidningen "Čas", som är språkrör för ett af M. stiftadt demokratisk-nationellt parti, de s. k. realisterna. M. har som universitetslärare och författare haft ett mycket stort, välgörande inflytande på den moderna utvecklingen i Böhmen, såväl sedligt som politiskt, genom sitt själfständiga tänkande, sin grundliga beläsenhet och sin vakna blick för samhälleliga företeelser, särskildt de sedlig-religiösa. Bland hans rent filosofiska skrifter märkas studier öfver Hume (1883), Pascal (s. å.) och Buckle (1884). Stort uppseende väckte hans ur religiös och social synpunkt utförda studie om Der selbstmord als sociale massenerscheinung der modernen civilisation (1881). Både på tyska och tjechiska äro affattade hans Versuch einer concreten logik (1885) och Die philosophischen und soziologischen grundlagen des marxismus (1899). På tjechiska författades Jan Hus. Naše obrození a reformace (om Hus som föregångsmannen och idealet för den bömiska pånyttfödelsen och reformationen), Naše nynější krise (Vår nuvarande kris, 1895), Česká otázka (Den bömiska frågan, s. å.) och en grundlig politisk monografi öfver Karel Harlíček (1896). Samma grundidéer om det tjechiska folkets kulturella utveckling på nationell, sedlig grund utvecklades i Palacky's idee des böhmischen volkes (1898). M:s djupt religiösa läggning har ock lockat honom till ingående studier af det ryska själslifvet, särskildt af slavofilerna och Dostojevski-Tolstoj. Frukten däraf äro Slovanské studie: Slavjanofilství Kirějevského (1889; ny uppl. 1893) samt ett arbete om Tolstoj (1911). Som filosof har M. anslutit sig till positivismen, men erkänner den religiösa trons berättigande utanför vetenskapen. Jfr A. Jensen, "En modern slavisk samhällstänkare" (i "Finsk tidskr.", 1911). ^{A--d J.} Masatierra [-tiä'rra], ö. Se Juan Fernández. Masaua (Massaua, Massua, Massawa, eg. Matseva), befäst stad i italienska kolonien Eritrea och den viktigaste hamnen på Röda hafvets västra kust, under 15° 36' n. br., ligger vid norra ändan af M.-viken dels på en omkr. 800 m. lång, 400 m. bred korallö -- den ursprungliga anläggningen --, dels på ett par holmar och på det närliggande fastlandet. Den egentliga staden hade 1908 2,275 inv. (524 européer), men hela samhället beräknas ha 10,000 inv. Staden eger flera förträffliga offentliga byggnader, mest byggda af korall, liksom de förnämsta europeiska och arabiska köpmännens hus, för öfrigt halmhyddor. Mot landsidan försvaras den af fort, som uppförts af italienarna efter 1885. Hamnen bildas af kanalen mellan ön och fastlandet och lämnar god ankargrund på 9--16 m. djup. Dricksvatten var förr knappt, men 1872 reparerades en gammal vattenledning från M'kullo (8 km. i v.). En järnväg går från M. till koloniens hufvudstad Asmara. Utom af abessinier, som tala en med arabiska blandad tigré-dialekt, kallad tigrinja, består befolkningen af italienska tjänstemän och handlande, greker, indier, araber, galla och somali. M. är den naturliga hamnen för norra Abessinien, men bristen på snabba kommunikationsmedel verkar hämmande, dock har den mycket utvecklats under den italienska styrelsen. Exporten utgöres af hudar och skinn, smör, kaffe, palmkärnor och sibet, importen af bomulls- och sidentyger. Den förra värderades 1910 till 7,3, den senare till 16,4 mill. lire; dessutom transiterade varor för 3,8 mill. lire. Pärlfiske idkas utanför staden. -- Ön M. synes ha varit bebodd sedan mycket lång tid tillbaka och i flera århundraden tillhört Abessinien. Den togs af turkarna 1557 och behölls af dem öfver 200 år. Vid slutet af 1700-talet innehades M. af scherifen i Mekka och kom sedan till Muhammed Ali i Egypten. Turkarna togo det omkr. 1850, men återlämnade det till Egypten mot en årlig tribut af 2,5 mill. piaster. I febr. 1885 besattes det af italienarna och var den italienska koloniens hufvudstad till 1900. Evangeliska fosterlandsstiftelsen hade missionsskola där på 1870-talet (se Lundahl, B. P.) och har fortfarande stationer i närheten, och M. har varit utgångspunkt för dess missionärers färder inåt landet, såväl till Kunamalandet som till Abessinien och gallaerna. ^{J. F. N.} Masaya [-sa′ja], stad i centralamerikanska republiken Nicaragua, på östra sidan af den lilla Masaya-sjön, mellan Managua- och Nicaragua-sjöarna. 13,023 inv. (1908), mest indianer. På motsatta sidan af sjön ligger vulkanen Masaya, 890 m., som hade utbrott senast 1902. (^{J. F. N.}) Masbate, en bland Filippinerna, vid Luzons södra ända, 3,200 kvkm. Mascagni [maska′nji], Pietro, italiensk tonsättare, f. 7 dec. 1863 i Livorno, elev af Ponchielli och Saladino vid konservatoriet i Milano, verkade som dirigent vid åtskilliga smärre operatrupper, slutligen vid musikföreningen i Cerignola, tills han med ens blef världsbekant genom enaktsoperan Caralleria rusticana, som prisbelöntes vid en af förläggaren Sonzogno utlyst täflan, gafs med oerhörd framgång i Rom 1890 och sedan gått öfver