1153 Maschrebije--Mashona-land 1154 västfront. Historisk-topografiskt intressant är äfven M:s stora prospekt af Trondhjem (1674). Hans gravyrer äro märkliga, emedan de höra till Norges tidigaste alster i denna art. K. V. H. Maschrebije (Masjrebijja). Se Harem, sp. 1461, och Kairo, sp. 561. Maschukulu'mbe \E a s c h u k u l o m p o), bantu-folk i Syd-Afrika i Barotse-Ma(m)bundariket omkring Sambesis biflod Kafues 1. Luenges mellersta lopp. Folket går alldeles naket och skiljer sig från alla andra afrikanska stammar genom sin utomordentliga hårklädsel, som enligt Livingstone stundom öfverstiger l m. höjd. Husen, med kägel-forinigt grästak, äro förenade till byar; öfver hvarje sådan härskar en höfding. Hufvudnärin-gen är nötkreatursafvel. Utom af Livingstone har landet besökts af Silva Porto och Holub. Jfr Holub, "Yon der Capstadt ins land der M." (189J). (E. Rid.) Mascov (Masco u), Johann Jakob, tysk statsrättslärare och historieskrifvare, f. 1689 i Danzig, d. 1761 i Leipzig, blef 1719 professor i juridik i Leipzig samt beklädde där flera förtroendeposter af juridisk och politisk natur. Hans statsrättsliga arbete Principia juris publici romano-ger-manici (1729) låg länge till grund för föreläsningarna vid de tyska universiteten. I sina arbeten öfver Tysklands historia, Geschichte der teutschen bis auj den abgang der meroringischen könige (1726-37) samt Commentarii de rebus imperii romano-germa-nici (1741-53), gjorde M., i olikhet mot hvad som förut varit vanligt, mer nationen själf än regenter-na till medelpunkt för framställningen och kan därför anses som en af den moderna historieskrifningens banbrytare. (S. B.) Masculinum (lat., af mas, man), gramm., mankön, ord af manligt kön. Se Genus. Mas d'Azil [ma's dasi'1], grotta i franska dep. Ariége, med rika lämningar från madeleinetid (se d. o.) och öfvergången till neolitisk tid. Grottan, som genomflytes af Arise, utgöres af ett långt galleri, som sträcker sig 400 m. in i berget. Undersökningarna ha bedrifvits väsentligen af ingenjör E. Piette. Denne urskilde två boplatser, den ena i grottans midt, på Arises högra strand, den andra vid ingången, på vänstra stranden. Den förra, äldre boplatsen har lämnat en mängd benskulpturer, nämligen en kvinnofigur och ett stort antal förträffliga djurfigurer. På den yngre boplatsen urskildes 9 lager, de äldre från rentiden, omväxlande med gul svämlera, de yngre från den paleolitiska tidens slutfas. 6:e lagret nedifrån tillhör den s. k. azilientiden. Det innehöll massor af hjortben, men inga af ren. Flintredskapen voro af samma form som under madeleinetiden. Synnerligen karakteristiska för detta lager voro de platta, genomborrade harpunerna af hjorthorn. Märkliga voro också de rödmålade kiselstenarna med olika slags geometriska tecken; i 7:e lagret, från den yngre stenålderns första början, af Piette kalladt arisienlagret, funnos bäddar af trädgårds-snäckor (Helix nemoralis), som tjänat till födoämne. Åtskilliga djur, såsom häst, nötkreatur, hjort och vildsvin, voro där representerade. Prylar och glattare af ben påträffades jämte flintredskap och slipade kiselstenar i form af skrapor. Jfr Hiatus 2. T. J. A. Tryckt den 6/8 12 MasdePsm. Se Mazdeism. Masdeu [-de'o], Juan Francisco, spansk jesuit, historieskrifvare, f. 1740 i Barcelona, d. 1817 i Valencia, bodde uti Italien under den tid jesuitorden var undertryckt. Han utgaf där ett arbete i spansk historia, som i betydligt utvidgad form utkom äfven på spanska (Historia critica de tispana, 20_bd, 1783-18J5). Masenderän. Se Masande rån. Maser (Macaser), hebr., den tiondel af sina inkomster, som enligt lagens bud hvarje israelit skulle skänka åt leviterna och de fattige. Maséru, hufvudort i Basutoland (se d. o.). MasfjOrden, härad och pastorat i Söndre Bergen-hus, Norge. Areal 543,oe kvkm. 2,250 inv. (1910). Häradet ligger omkring den 22 km. långa och l km. breda Mas f jorden med brant stupande stränder på norra sidan af Fensfjorden. M. är ett söndersplittradt fjällandskap. Viktigaste näringsgrenarna äro boskapsskötsel och fiske. Liflig ångbåtstrafik med Bergen. Väg är planlagd till Brsekke vid yttre delen af Sognefjorden. K- v- H. Masham [mä^omj. 1. A b i g a i l, född H i 11, lady M., gunstling till drottning Anna af England, d. 1734, var dotter till Londonköpmannen Francis Hill och kusin till hertigens af Marlborough gemål, Sarah Jennings (se C h u r c h i 11 2). Genom dennas protektion erhöll den unga Abigail Hill anställning vid drottning Annas hof. Hon gifte sig 1707 med Samuel M. (f. omkr. 1679, d. 1758), kammarjunkare hos Annas gemål, prins Georg af Danmark, och sedermera brigadgeneral (1710) samt upphöjd till peer som baron M. (1712). Lady M. utträngde småningom sin kusin ur drottningens gunst, förmedlade sedan 1708 de ur ministären utträngde toryledarnas hemliga förbindelser med drottningen, hade stor andel i ministerskiftet 1710 samt blef 1711 hertiginnans af Marlborough efterträderska som drottningens öfverhof-mästarinna. Sedermera blef lady M. oense med drottningens ledande minister, earlen af Oxford (se H a r l e y), verkade mot denne i samförstånd med Bolingbroke för en afejord Stuartsk tronföljds-politik och bidrog väsentligt att framkalla Oxfords fall (juli 1714), några dagar före drottning Annas död (l aug. s. å.). Därefter drog sig lady M. från politik och hofränker tillbaka till privatlifvet. Hon stod på mycket vänskaplig fot med Swift och lofordas af honom för rättframhet och godt omdöme. Scribe har, mycket fritt, behandlat en episod i makarna M:s historia i sin bekanta komedi "Le verre d'eau" ("Ett glas vatten"). Jfr J. M'Carthy, "The reign of queen Anne" (1902), och fru A. Gol ville, "Duchess Sarah" (1904). - 2. Lord M. Se Lister, sp. 762. 1. V. S-g. Mashona-land [mojåiVnoländ], nordöstra dolen af brittiska Syd-Rhodesia och den nordöstra af de två provinser, hvari detta område är deladt. Den infödda befolkningen var 1911 497,165 pers. och den europeiska 12,543. Det är deladt i 18 distrikt. I döt hela är M. ett bergland, i synnerhet i sin södra del, men dess platåer äro väl lämpade för jordbruk och europeiska nybyggen. - För sin guldrikedom togs landet i besittning redan af fenicier och araber, om hvilkas arbeten ruinerna vid Zim-babue (se d. o.), Matindela, Chiburve m. fl. vittna. På 1400- och 1500-talen hörde M. till riket Mo- 17 b. 37