Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mascara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1153 Maschrebije–Mashona-land 1154
västfront. Historisk-topografiskt intressant är äfven
M:s stora prospekt af Trondhjem (1674). Hans
gravyrer äro märkliga, emedan de höra till Norges
tidigaste alster i denna art.
K. V. H.
Maschrebije (Masjrebijja). Se Harem,
sp. 1461, och Kairo, sp. 561.
Maschukulu’mbe \E a s c h u k u l o m p o),
bantu-folk i Syd-Afrika i Barotse-Ma(m)bundariket
omkring Sambesis biflod Kafues 1. Luenges
mellersta lopp. Folket går alldeles naket och
skiljer sig från alla andra afrikanska stammar
genom sin utomordentliga hårklädsel, som enligt
Livingstone stundom öfverstiger l m. höjd. Husen, med
kägel-forinigt grästak, äro förenade till byar; öfver
hvarje sådan härskar en höfding. Hufvudnärin-gen är
nötkreatursafvel. Utom af Livingstone har landet
besökts af Silva Porto och Holub. Jfr Holub,
"Yon der Capstadt ins land der M." (189J).
(E. Rid.)
Mascov (Masco u), Johann Jakob, tysk statsrättslärare
och historieskrifvare, f. 1689 i Danzig, d. 1761 i
Leipzig, blef 1719 professor i juridik i Leipzig
samt beklädde där flera förtroendeposter af
juridisk och politisk natur. Hans statsrättsliga
arbete Principia juris publici romano-ger-manici
(1729) låg länge till grund för föreläsningarna
vid de tyska universiteten. I sina arbeten öfver
Tysklands historia, Geschichte der teutschen bis
auj den abgang der meroringischen könige (1726-37)
samt Commentarii de rebus imperii romano-germa-nici
(1741-53), gjorde M., i olikhet mot hvad som förut
varit vanligt, mer nationen själf än regenter-na till
medelpunkt för framställningen och kan därför anses
som en af den moderna historieskrifningens banbrytare.
(S. B.)
Masculinum (lat., af mas, man), gramm., mankön,
ord af manligt kön. Se Genus.
Mas d’Azil [ma’s dasi’1], grotta i franska
dep. Ariége, med rika lämningar från madeleinetid
(se d. o.) och öfvergången till neolitisk
tid. Grottan, som genomflytes af Arise, utgöres
af ett långt galleri, som sträcker sig 400 m. in i
berget. Undersökningarna ha bedrifvits väsentligen
af ingenjör E. Piette. Denne urskilde två boplatser,
den ena i grottans midt, på Arises högra strand, den
andra vid ingången, på vänstra stranden. Den förra,
äldre boplatsen har lämnat en mängd benskulpturer,
nämligen en kvinnofigur och ett stort antal
förträffliga djurfigurer. På den yngre boplatsen
urskildes 9 lager, de äldre från rentiden, omväxlande
med gul svämlera, de yngre från den paleolitiska
tidens slutfas. 6:e lagret nedifrån tillhör den
s. k. azilientiden. Det innehöll massor af hjortben,
men inga af ren. Flintredskapen voro af samma form som
under madeleinetiden. Synnerligen karakteristiska för
detta lager voro de platta, genomborrade harpunerna
af hjorthorn. Märkliga voro också de rödmålade
kiselstenarna med olika slags geometriska tecken; i
7:e lagret, från den yngre stenålderns första början,
af Piette kalladt arisienlagret, funnos bäddar af
trädgårds-snäckor (Helix nemoralis), som tjänat till
födoämne. Åtskilliga djur, såsom häst, nötkreatur,
hjort och vildsvin, voro där representerade. Prylar
och glattare af ben påträffades jämte flintredskap och
slipade kiselstenar i form af skrapor. Jfr Hiatus 2.
T. J. A.
Tryckt den 6/8 12
MasdePsm. Se Mazdeism.
Masdeu [-de’o], Juan Francisco, spansk jesuit,
historieskrifvare, f. 1740 i Barcelona, d. 1817 i
Valencia, bodde uti Italien under den tid jesuitorden
var undertryckt. Han utgaf där ett arbete i spansk
historia, som i betydligt utvidgad form utkom äfven
på spanska (Historia critica de tispana, 20_bd,
1783-18J5).
Masenderän. Se Masande rån.
Maser (Macaser), hebr., den tiondel af sina inkomster,
som enligt lagens bud hvarje israelit skulle skänka
åt leviterna och de fattige.
Maséru, hufvudort i Basutoland (se d. o.).
MasfjOrden, härad och pastorat i Söndre Bergen-hus,
Norge. Areal 543,oe kvkm. 2,250 inv. (1910). Häradet
ligger omkring den 22 km. långa och l km. breda
Mas f jorden med brant stupande stränder på norra
sidan af Fensfjorden. M. är ett söndersplittradt
fjällandskap. Viktigaste näringsgrenarna äro
boskapsskötsel och fiske. Liflig ångbåtstrafik med
Bergen. Väg är planlagd till Brsekke vid yttre delen
af Sognefjorden. K- v- H.
Masham [mä^omj. 1. A b i g a i l, född H i 11,
lady M., gunstling till drottning Anna af England,
d. 1734, var dotter till Londonköpmannen Francis
Hill och kusin till hertigens af Marlborough gemål,
Sarah Jennings (se C h u r c h i 11 2). Genom dennas
protektion erhöll den unga Abigail Hill anställning
vid drottning Annas hof. Hon gifte sig 1707 med
Samuel M. (f. omkr. 1679, d. 1758), kammarjunkare hos
Annas gemål, prins Georg af Danmark, och sedermera
brigadgeneral (1710) samt upphöjd till peer som
baron M. (1712). Lady M. utträngde småningom sin
kusin ur drottningens gunst, förmedlade sedan 1708
de ur ministären utträngde toryledarnas hemliga
förbindelser med drottningen, hade stor andel i
ministerskiftet 1710 samt blef 1711 hertiginnans
af Marlborough efterträderska som drottningens
öfverhof-mästarinna. Sedermera blef lady M. oense
med drottningens ledande minister, earlen af Oxford
(se H a r l e y), verkade mot denne i samförstånd med
Bolingbroke för en afejord Stuartsk tronföljds-politik
och bidrog väsentligt att framkalla Oxfords fall
(juli 1714), några dagar före drottning Annas död (l
aug. s. å.). Därefter drog sig lady M. från politik
och hofränker tillbaka till privatlifvet. Hon stod
på mycket vänskaplig fot med Swift och lofordas af
honom för rättframhet och godt omdöme. Scribe har,
mycket fritt, behandlat en episod i makarna M:s
historia i sin bekanta komedi "Le verre d’eau" ("Ett
glas vatten"). Jfr J. M’Carthy, "The reign of queen
Anne" (1902), och fru A. Gol ville, "Duchess Sarah"
(1904). - 2. Lord M. Se Lister, sp. 762. 1. V. S-g.
Mashona-land [mojåiVnoländ], nordöstra dolen af
brittiska Syd-Rhodesia och den nordöstra af de
två provinser, hvari detta område är deladt. Den
infödda befolkningen var 1911 497,165 pers. och den
europeiska 12,543. Det är deladt i 18 distrikt. I
döt hela är M. ett bergland, i synnerhet i sin södra
del, men dess platåer äro väl lämpade för jordbruk
och europeiska nybyggen. - För sin guldrikedom togs
landet i besittning redan af fenicier och araber, om
hvilkas arbeten ruinerna vid Zim-babue (se d. o.),
Matindela, Chiburve m. fl. vittna. På 1400- och
1500-talen hörde M. till riket Mo-
17 b. 37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
