- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
1159-1160

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mask - Maska - Maskamfibier - Maskar - Maskara - Maskaron - Maskat - Maskelyne, Nevil - Maskelynit - Maskera

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1159 Maska-Maskera 1160 c) Den skottskärm, som vid utförandet af helsapp uppkastas framför den i arbete varande löpgrafvens främre ända. Denna mask flyttas alltjämt framåt, i samma mån som sapparbetet fortskrider. 3. Spelt. Se Maska. - 4. Biljardt. Se under Maskera. 1. E. F-t. (N. E. II.) 2. L.WrsonM. Maska, spelt., spela ut ett lägre kort, då man sitter i mellanhand, i hopp att efterhand ej skall kunna ta öfver eller åtminstone skall behöfva använda ett lika högt kort, som om man satt i ett högre. - Subst, mask ("masken lyckades"). Jfr Inpass och L a c h e r a. 11-n B. Maskamfibier, zool. Se Amfibier, sp. 827. Maskar, Vermes, zool., bilda enligt den vanliga uppfattningen en egen hufvudafdelning eller stam af djurriket, medan andra zoologer anse, att ej alla som "maskar" betecknade djur ha något genetiskt samband, hvarför ifrågavarande hufvudafdelning borde upplösas i flera. Nedannämnda grupper (eller klasser), hos hvilka det för maskarna mest karakteristiska tydligast framträder, räknas tämligen allmänt till denna hufvudafdelning, nämligen: Turbellaria, hvirfvelmaskar; Trematodes, sugmaskar; Cestodes, binnikemaskar; Nemertini; Nemathelminthes, rundmaskar; Chaetognatka, p i l m a s k a r; Annelides, ringmaskar; Gephyrei, stjärnmaskar. Af somliga författare betecknas också följande djurgrupper som maskar: Rotatoria, hvirfvel- 1. hjuldjur; Brachiopoda, armfotingar, och Enteropneusta (se B a l a n o g l o s s u s). L-e. Ma'skara, stid. Se M a se a ra. Maskarön (fr. mascaron, it. mascherone, aug-mentativform af maschera, ansiktsmask), människoansikte, användt som ornament, ofta med förvridna grinande drag eller med fantastiska bihang af akan-tusblad, palmettflikar, draperimotiv o. d. i st. f. hår, skägg, öron o. s. v. Maskaronen tillhör företrädesvis den ornamentala konsten inom renässansen och den därifrån utgående barockstilen (1400 -1600-talen) samt användes i vidsträckt mått inom både arkitekturen och konstslöjden, i synnerhet som krönande eller afslutande led (på slutstenar i Fig 1. Fig 2. Maskaroner: fig. 1, från Fontaineblean; fig. 2, från vattenkonsten vid Trocadéropalatset, Paris. fönster- och dörrbågar, på konsoler och vattenkastare, som handtagsfäste pä kärl, på kartuscher och kapital, på stolsryggar och andra skurna möbler, på kakel o. s. v.), f. ö. både som relief och ytornament, skulpterad i sten, metall el- ler trä, modellerad i stuck eller målad. Eenässan-sen hade upptagit motivet från antiken. Teatermasker (komiska och tragiska) tillhörde där de backi-ska attributen, enär skådespelen urspr, ingingo i Bakchostjänsten. Masker kunde till följd däraf användas som prydnad å alla sådana föremål, som i ett eller annat afseende stodo i samband med gudens dyrkan (altaren, dryckeskärl m. m.). Dock nyttjades människoanleten äfven oberoende däraf som ornamentala motiv. Så är t. ex. fallet med medusahufvudet (gorgoneion), så med de människo-liknande lejonmaskerna på de antika templens ränniist, genom hvilka regnvattnet hade sitt af-lopp, o. sr v. Upk.* Maskat, hufvudstad i sultanatet Oman, på södra Arabiens östkust, vid Omanviken, i bakgrunden af en af branta, nakna klippor omgifven vik, som öfverallt erbjuder den bästa ankargrund och försvaras mot landsidan af en 4--5 m. hög mur med torn, och ruiner af flera portugisiska fästen ligga på de omgifvande höjderna. Staden har trånga, krokiga och smutsiga gator, med oansenliga hus, samt vittnar enligt Palgrave om förfall. Invånarna i M. med kringliggande förstäder och orter anses uppgå till 25--40 tusen, araber, belutsjer, banianer (hinduiska köpmän), suaheli m. fl. Klimatet är mycket hett, nederbörden ringa. M. är en viktig handelsstad och sultanen själf den störste köpmannen i Orienten, hvars skepp besöka alla Indiska hafvets kuster. Exporten steg 1910--11 till 4 mill. rupier (mest dadlar o. a. frukter, äfven pärlor), importen till 5,9 mill. rupier (mest ris, kaffe, socker). -- På andra sidan udden, som bildar nordvästra gränsen af Maskatviken, ligger staden el-Matra, hvilken kan betraktas som en förstad till M., fastän förbindelsen emellan städerna eger rum nästan uteslutande sjöledes. 1508--1658 tillhörde M. portugiserna, från hvilka befästningarna och några kyrkor härstamma. Sedan många år tillbaka har sultanen stått i mycket nära förbindelse med Indiens regering, och en brittisk politisk agent residerar i M. (J. F. N.) Maskelyne [mä'skiläm], Ne v i l, engelsk astronom, f. 1732 i London, d. 1811 i Greenwich, arbetade från 1748 under Bradleys ledning. Han observerade 1761 på S:t Helena med framgång Venuspassagen och utnämndes 1765 till direktor för observatoriet i Greenwich. M. företog för pröfning af den nya Harrisonska kronometern en expedition till Barbados 1763 samt utförde 1774 genom lod-afvikelser vid sidan af berget Shehallien i Skottland den första bestämningen af jordens täthet med värdet 4,?i. Han inlade den största förtjänsten om astronomien och sjöfarten genom att 1767 uppsätta den mest i användning varande astronomiska efe-meriden "Nautical almanac". K. 13. Maskelynit Tschermak, miner., långsträckta, färglösa enkelbrytande kristaller af samma kemiska sammansättning som labradorit och förekommande i vissa meteoriter. A. Hng. Maskera (se Mask), sätta mask för ansiktet, förkläda, göra oigenkännlig; dölja medelst föremål, som uppsifcällas framför; skyla, ge skenfager färg, bemantla. Maskerad 1) biljardt., säges en boll vara, när emellan densamma och spelarens egen boll en tredje boll ("mask") ligger i vägen; 2) bot.j säges om en tvåläppig blomkrona, hvars

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 10 18:54:50 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbq/0610.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free