gymnasium, teknisk skola. Staden, hvars marmorbrott knappt stå efter det närbelägna Carraras, utför mycket marmor äfvensom silke och olja. M. hörde länge till familjen Malaspina och kom 1519 genom giftermål till släkten Cibo. 1568 blef staden jämte omgifning furstendöme och upphöjdes 1664 till hertigdöme, hvilket, efter den siste hertigens af Cibo död (1731), på grund af giftermål 1743 jämte furstendömet Carrara ärfdes af hertig Herkules III i Modena. Hans dotter, Maria Beatrix (gift med ärkehertig Ferdinand af Österrike), aflägsnades 1796 af fransmännen, men återinsattes i sina rättigheter af Wienkongressen (1815). Efter hennes död (1829) förenades M. med Modena och införlifvades jämte detta med konungariket Italien (1859). Därefter förenades det med andra v. om Apenninerna belägna delar af Modena och Parma till provinsen Massa e Carrara med en areal af 1,781 kvkm. och 212,398 inv. (1911). (J. F. N.) Massa, nordarabisk stam. Se Ismael, sp. 979. Massabiellegrottan [-biä'l-]. Se Lourdes. Massachusetts [mäsətʃō'sits], officiell förkortn. Mass., en af Amerikas förenta stater i det s. k. Nya England, mellan 41° 15' och 42° 53' n. br. samt 69° 55' och 73° 32' v. lgd, gränsar i n. till Vermont och New Hampshire, i ö. till Atlantiska hafvet, i s. till Atlantiska hafvet, Rhode Island och Connecticut, i v. till New York. 21,409 kvkm. Västra gränsen bildas af Taghkanic-kedjan (Mount Everett 800 m.), som af Housatonics fruktbara floddal skiljes från Hoosac-kedjan (Greylock 1,077 m., statens högsta berg). Öster om detta bergland vidtager ett af Connecticut, M:s största flod, genomskuret kuperadt landskap med de af turister mycket besökta höjderna Tom (370 m.) och Holyoke (291 m.). Östra delen af staten är ett slättland, öfver hvilket det isolerade Mount Wachusett uppstiger till 642 m. höjd. I statens sydöstra del utskjuter halfön Cape Cod, omslutande Cape Cod bay. Söder om nämnda halfö ligga öarna Martha's Vineyard och Nantucket island. Kusten är mycket sönderdelad och erbjuder förträffliga hamnar, bland hvilka Bostons är den viktigaste. Denna östra del består af siluriska och kristalliniska bildningar, till största delen täckta af kvartära (istids-) sediment. Bergen i västra M. utgöras af paleozoiska skiffrar och sandsten jämte gnejs och granit. Näst den från n. till s. flytande Connecticut är Merrimac i nordöstra M. den största floden. Klimatet är i följd af en kall hafsström och nordöststormarna under vintern rått, men under sommaren ganska hett. Boston har en årsmedeltemperatur af 9,2°, i jan. -3°, i juli 21,8° och de där iakttagna extremerna ha varit -25° och +38,2°. Längre från kusten äro vintrarna strängare, Williamstown t. ex. har en vintertemperatur af -5°. Nederbörden i regn och snö är riklig, växlande mellan 990 och 1,140 mm. Floderna äro tillfrusna 2 à 3 månader om året, och Bostons hamn plägade förr tillfrysa, men den lifliga ångbåtsfarten förekommer numera detta. Jorden är af naturen föga bördig, och nakna sandslätter finnas flerstädes i de sydöstra delarna; men genom invånarnas flit och skicklighet står jordbruket högt. Det producerar samma alster som i mellersta Europa. Viktigast äro majs och hafre, medan annan sädesodling är mindre, vidare potatis samt tobak, som planteras mycket i Connecticut-dalen och lämnade 1905 en afkastning af 1,25 mill. doll. Äfven fruktodlingen (mest äpplen och persikor) är betydlig. All jordbruksfastighet i staten var då värderad till 288 mill. doll. och afkastningen af jordbruket till 73,1 mill. doll. Skog (ask, asp, bok, björk, kastanje, alm, hickory, ek, tall, gran, lärkträd etc.) täcker 29 proc. af ytan. Staten har hvarken malmer eller kol af någon betydenhet, men däremot brytes mycket granit, sandsten och marmor. -- Fisket (stockfisk, makrill, sill, ostron) är mer betydande än i någon annan unionsstat. 1908 sysselsatte det 11,577 pers. och lämnade en fångst, som värderades till 7 mill. doll. Men i främsta rummet är M. en industristat, en af de förnämsta i hela unionen. Oaktadt endast 4 stater i unionen äro mindre än M., är det endast 3, som öfverträffa det i industriellt hänseende, och detta trots mycket få inhemska tillgångar på råmaterial och mycket begränsad hemmarknad. 1908 voro 718 mill. doll. (oberäknadt lånadt kapital) nedlagda i industriella verk, och 480,134 pers. arbetade i industrien. Hela tillverkningsvärdet beräknades till 1,172,8 mill. doll. De största produktionsvärdena hade skovarufabrikerna (170 mill.), bomullsindustrien (154,7 mill.), den förnämsta i unionen, ylleindustrien (102 mill.), gjuterier och maskinverkstäder (56 mill.), läderindustrien (41,6 mill.), pappersbruk (32 mill.) och gummigaloscher (26,4 mill.). Inom staten hemmahörande fartyg hade 1905 ett värde af 21,7 mill. doll. Dess utrikeshandel är stor och har sitt hufvudsakliga säte i Boston, hvars sammanlagda värde af in- och utförda varor 1909 steg till 200 mill. doll. Järnvägarna hade 1910 en längd af 3,396 km. Folkmängden, som 1790 var omkr. 380,000 och 1890 2,238,943, uppgick 1910 till 3,366,416 pers., 156 inv. på 1 kvkm., d. v. s. mer än någon annan stat utom Rhode island. Af 1900 års folkmängd (2,805,346 pers.) voro 30,2 proc. födda i utlandet (32,192 i Sverige; 1910 39,553); den färgade befolkningen bildade 1,3 proc. Ej mindre än 68 proc. af statens befolkning bo i städerna (33 till antalet), af hvilka Boston ensamt hade (1910) 670,585 inv. (nära 20 proc.). Skolväsendet står mycket högt, och särskildt står M. främst i fråga om sekundärundervisningen. Det öfvervakas af en state board of education. Skoltvång gäller för barn mellan 7 och 14 år. Det finns 9 normalskolor för utbildning af folkskolornas lärarpersonal och 1 slöjdseminarium (i Boston); slöjd ingår som skolämne i alla samhällen med mer än 20,000 inv., och den tekniska undervisningen står mycket högt (tre statens väfskolor finnas i Lowell, Fall river och New Bedford). Dessutom finnas flera hundra enskilda skolor (omkr. 1/6 af i skolorna inskrifna barn tillhör dessa). Inom staten finnas 17 colleges och universitet, af hvilka 4 äro af viss religiös karaktär (2 katolska, 1 metodistiskt, 1 universalistiskt). Bland dem må nämnas unionens berömdaste universitet, Harvard university i Cambridge (inrättadt 1636), Boston university, William's college (i Williamstown), Amherst college, Tufts college (i Medford), de katolska Boston coll. och Coll. of the Holy cross (i Worcester), de uteslutande för kvinnor afsedda Smith college (i Northampton), Radcliffe college (i Cambridge), Simmons college (i Boston), Mount