1195 Massims-Massiv 1106 finnas dels antika föremål, dels - i salongen - en modern fris med framställningar ur den antagne stamfaderns historia. Släkten hade äfven en berömd malmgård, Villa Massimi, inom stads- Pelargården i Palazzo Massimi. muren n. om Lateranen; denna villa är numera styckad till byggnadstomter, men dess "Casino" kvarstår med ryktbara, af tyska målare (Overbeck, Schnorr m. fl.) 1821-28 utförda fresker. J- C. Massims, ögrupp. Se Louisiadearkipe-1 a ge n. Ma'ssina (Massen j a), fulbestat i det inre af västra Afrika, vid Nigers stora knä, omkr. 167,000 kvkm. Befolkningens antal anslås till 4,5 mill. Jämte den härskande stammen fulbe (muhammedaner) består befolkningen af hedniska bambara och sonrhay, som utgöra hufvudmassan. Hausa-språket är mycket spridt. M. grundlades omkr. 1770, var under förra hälften af 1800-talet en blomstrande stat, som tidtals behärskade äfven Timbuktu, men var sedan 1860-talet ett rof för inhemska krig. Det blef 1893 tributpliktigt till Frankrike och räknas till Franska Sudan. (J- F. N.) Massinger [mä^indjo], Philip, engelsk dramatiker, f. 1583, var'student i Oxford 1602-06, begaf sig därefter, utan att ha erhållit någon akademisk grad, till London, där han egnade sig åt dramatiskt författarskap. Först på 1620-talet började hans pjäser tryckas och uppföras. Angående hans lefnadsomständigheter vet man endast, att han alltjämt befann sig, om ej direkt i nöd, så dock i mycket brydsamma förhållanden och att han dog i London. Han begrofs i sin medarbetare Fletchers graf (i S:t Saviour's church, Southwark). Bland Shaksperes omedelbara efterföljare är M. en af de alsterrikaste och mest bildade. Han står närmast Shakspere i förmågan att bygga upp ett drama. Handlingen i hans stycken framskrider jämnt, med en samlad styrka, som t. o. m. kan urarta till tyngd. Han gör gärna till hufvud-sak skildringen af en härskande lidelses tillväxt och verkningar och påminner härigenom, men äfven i andra afseenden, om Marlowe. Vekhet och moraliskt upphöjd värdighet äro utmärkande för honom. Diktionen är ren och smakfull, fri från såväl låghet som svulst. Emellertid var M., för att tillmötesgå tidssmaken, tvungen att i sina stycken inmänga komiska scener. Dessa äro hos honom så skamlöst plumpa, att man kan misstänka, att de förskrifva sig från annan hand. Det är ock kändt, att han samarbetade med andra dramatiker (i första rummet med Fletcher, men äfven med Dekker, Rowley, Middleton, Field). Det 20-tal dramer, som voro skrifna af M. och Fletcher gemensamt, ut-gafs i blott den senares namn. Endast 14 stycken af de nu bevarade utgåfvos som författade af M. ensam. Under 1800-talet ha ytterligare två dramer blifvit funna, som säkert äro af honom. Man känner dessutom titlarna på 12 af M. ensam eller i förening med andra skrifna stycken, hvilka nu gått förlorade. I några af M:s dramer framlyser en så hög uppskattning af katolicismen, att man trott sig kunna antaga, att han hyllat denna bekännelse. Så är The virgin martyr (tr. 1622), skrifvet i samarbete med Dekker, ett verkligt medeltida mysteriespel, och i The renegado (1624) utrustas en jesuitpräst med de största dygder. Vidare märkas det skakande sorgespelet The duke oj Milan (1623), The bondman (1624), The roman actor (1629), The fatal dowry (1632; i samarbete med Field), den i sede- och lyxhistoriskt hänseende märkliga komedien The city madam (s. å.) samt A new way to pay old debts (1633), som ännu bibehåller sig på repertoaren och hvars hjälte, den snikne sir Giles Overreach, varit en af Kean och andra stora skådespelare eftersökt roll. M:s dramer äro utgifna af bl. a. Gifford (1805-13) och Cunningham ( 1867; 3:e uppl. 1872). (E. B-n.) Massiv (fr. massify af lat. massa, deg, af grek. mafsséin, knåda), tät, tjock, tung, stadig; som alltigenom består af samma ämne (hvarken ihålig eller inuti utfylld med något annat ämne); uppförd af idel lera eller murad sten utan användande af byggnadsvirke. - Geol., en massformig, jämförelsevis betydande bergartsmassa, utan regelbunden begränsning och utan skiktning. Bergartsmassiven dels bilda enstaka klumpformade berg, dels upptaga stora områden af stundom flera mils längd och bredd. Granit, diorit, porfyr m. fl. bergarter förekomma i form af massiv. Inom Sverige bildar t. ex. den i Stockholmstrakten förekommande finkorniga graniten ett massiv, hornbländegraniten vid Uppsala ett annat o. s. v., hvart och ett. mpd en