1213 Masugnskoks-Maszyckagrottan 1214 temperatur etc. Vid träkolsmasugnar räknar man 40-100 hl. träkol, vid koksmasugnar 700-1,000 kg. koks pr 1,000 kg. tackjärn. F. S-e. Masugnskoks 1. Gjuterikoks, tekn. Se Koks, sp. 509. Masugnskrans, metall. Se Masugn. Masula-manché, ett slags båt. Se C h e l i n g u e. Masulipatam [māsōlīpātā'm], hufvudstad i distriktet Kistna, presidentskapet Madras, Indien, vid Bengaliska viken och en af floden Kistnas mynningsarmar. 39,507 inv. (1901). M. består egentligen af två städer Matschlipatnam och Matschlibandar l. Bandar, 5 km. s. om den förra, med dålig hamn, som årligen besökes af omkr. 250 fartyg. Tillverkning af bomulls- och linneväfnader. M. var den första brittiska besittningen på Koromandelkusten (1611). Staden utgör medelpunkten för missionsverksamheten bland telugu. (J. F. N.) Masur (ty. maser; jfr fnod. mösurr, lönn), tekn., en missbildning af vedens lager (årsringarna) hos många löfträdslag, förnämligast björk och lönn. Masurbildningen uppkommer därigenom, att ett abnormt stort antal adventivknoppar utvecklas,

Masur (af björk).

sannolikt till följd af någon lokal skada eller retning, hvarigenom en abnormt stegrad saftströmning till någon del af stammen (eller grenen) uppstår. Kring dessa knoppar utvecklas årsringar, som tränga hvarandra och få en oregelbunden, liksom förvirrad anordning, och det hela bildar större eller mindre knölar eller utväxter på hufvudaxeln. Veden i dylika masurbildningar är i regel mycket hårdare än den vanliga, hvarför masur, som dessutom genom denna hårdhet antar vacker polityr, bearbetas till faner, piphufvud, ordförandeklubbor och andra artiklar, hvilkas yttre af masurens slingriga årsringar och tvärsnitten af de många inneslutna knopparna får ett så att säga "marmoreradt" utseende af omväxlande färgskiftningar, vanligast i mörkare och ljusare toner af brunt och gulbrunt. O. T. S. (G. L-m.) Masuren l. Masurenland, södra delen (omkr. 11,500 kvkm.) af preussiska prov. Ostpreussen, nämligen kretsarna Allenstein, Oletzko, Osterode, Lyck, Lötzen, Sensburg, Johannisburg, Ortelsburg och Neidenburg. M. är ett kuperadt skogsland med många sjöar, de s. k. Masuriska sjöarna (Spirding-, Löwentin- och Mauersjöarna), förenade genom Masuriska kanalerna. För att förena dessa med Königsberg med begagnande af Alle och Pregel påbörjades 1908 en kanal från Mauersjön till Rehsausjön och Allenburg vid Alle. Kanalen får en längd af 50 km., ett djup af 2 m. och en bottenbredd af 13 m. Invånarna (omkr. 450,000) äro, utom i städerna, som ha tysk befolkning, afkomlingar af i senare hälften af 1400-talet invandrade polacker (se Masurer). Landets gamla hufvudstad är Lyck. (J. F. N.) Masurenland. Se Masuren. Masurer (po. mazur, mazowszanin, fem. mazurka), invånare i det forna hertigdömet Masovien (i guv. Kalisz, Warschau, Plock och angränsande delar af Ostpreussen). De tala en särskild dialekt, som bl. a. utmärkes därigenom, att de vanliga polska tje- och sje-ljuden (cz, sz, ż) motsvaras af s-ljud (c-, d. v. s. ts-, s, z). De polske masurerna äro de bland polackerna, som bäst bevarat gammal polsk sed och polsk anda. De ostpreussiske masurerna stå på en ytterst låg bildningsgrad och äro försänkta i djup fattigdom; många bo i jordkulor, och deras hufvudsakligaste näringsmedel äro potatis och brännvin. -- Masurer kallas också, ehuru orätt, de galiziske polackerna på slätten nedanför Karpaterna (ö. om Weichsel till San). Lll. Masuriska kanalerna, Masuriska sjöarna. Se Masuren. MasuYius Sabinus, romersk rättslärd under Ti-berius' och tre följande regeringar, var lärjunge af Atejus Capito. Denne var i motsats till analogisten L a be o (se d. o.) anomalist, d. v. s. bestred, att allmängiltiga regler kunna komma till användning inom rättens område. Atejus Capitos system fullföljdes af M. Sabinus, efter hvilken dess anhängare sedan benämndes sabinianer. Han författade bl. a. tre böcker om civilrätten, hvilka sedermera flitigt kommenterades och därigenom fingo betydelse för Digesta. R- Tdh. (H. Sgn.) Masurka (po. mazurka, mazur och masurek), polsk (från masurerna, se d. o., härstammande) nationaldans af ridderlig karaktär, måttlig hastighet och i trippeltakt, med betoning af andra taktdelen, på hvilken ock melodien vanligen slutar. Den äkta masurkan dansas vanligen af 4 eller 8 par. Figurer och danssteg äro mycket omväxlande och improvisatoriska, med inströdda solodanser, som afslutas med att dansaren slår ihop klackarna eller stampar med fötterna. Masurkan var känd så tidigt som på 1500-talet. Den har sitt ursprung i nationella sånger med dans. Af Chopin upphöjdes den till rang af konstmusik. Jfr Dans, sp. 1317 o. 1324 samt fig. 14, och Dansmusik. En helt annan dans är polkamasurka (se d. o.). A. L.* Masut, tekn. Se Massut. Mäsverk (ty. maaswerk), bygnk. Se S pro j s-ve r k. Maszyckagrottan [maʃy'tska-] nära byn Maszyce i ryska Polen har undersökts af G. Ossowski och innehåller rika lämningar från madeleinetid och yngre stenålder. Grottan är ungefär 30 m. lång och 3 m. bred samt består af två hufvudkamrar och en bakre sluttande gång, som når upp till bergets yta. I grottan fanns ett öfre lager från yngre stenålder af 120--150 cm. mäktighet. I detta hittades ben af husdjur (nötkreatur, får, get