1217 Matara-Matejko 1218 thonisivikarna under 22° 29' 8" ö. lgd fr. Greenw, och 36° 22' 58" n. br., näst Punta Marroqui i Spanien Europas sydligaste udde. (J- F. N.) Ma tara 1. M a't u r a, hamnstad på södra kusten af ön Ceylon, med ett starkt citadeil och andra byggnader från portugisernas tid, då M. var medelpunkten för kryddhandeln. 11,848 inv. (1901). (J- F. N.) Mata'ram, förr namn på hufvudstaden D j o k j a-karta (se d. o. 2). Målarduk, text. Se Kardnin g, sp. 922. Mätarengi, kyrkoby i Öfver-Torneå socken, Norrbottens län, vid Torne älf, med gästgifvargård, postkontor (Öfver-Torneå), telegraf och telefon, läkare, apotek, folkhögskola (samskola), landt-mannaskola, folkskolor och arbetsstuga. Enligt 1911 års riksdags beslut skall från den nu snart färdiga stambanan vid Karungi vid Torne älf dragas en omkr. 47 km. lång linje längs älfven upp till M. (Öfver-Torneå) som slutpunkt. Mataricvan, ind. myt., förekommer företrädesvis i vedisk litteratur och är till karaktär särdeles omtvistad. Under det somliga mytologer identifiera M. med Agni, Elden, eller dess frambringare (den indiske Prometheus), såsom Kuhn, Oldenberg o. a., identifieras han af andra (Hillebrandt) med vindguden (Väyu 1. Väta). Den förra meningen torde ha största skäl för sig. Jfr Char-pentier, "Kleine beiträge zur indoiranischen my-thologie" (1911). K. F. J. Matarije, en obetydlig by i egyptiska prov. (mudirije) Kaliubije, 9 km. n. ö. om Kairo, bekant för det s. k. Mariaträdet, en sykomor, under hvilken Maria med Jesusbarnet skall ha hvilat under flykten till Egypten. Det nuv. trädet planterades efter 1672 i st. f. ett 1665 utgånget träd. J- F. N. Matarkabel, elektrot. Se Elektricitetsverk, sp. 217. Matarkran, Inmatningskran, den på en ångpannas framgafvel anbragta kran, medelst hvilken matarvattnets tillopp till pannan regleras. J. G. B.* Matarledning, elektrot. Se Elektricitetsverk, sp. 217-218, och Ledningsnät. Matarmaskin 1. Magnetisermaskin, elektrot., en likströmsgenerator, som användes för att mata fältmagneterna på en växelströmsmaskin e. d. Se Elektriska maskiner, sp. 282. A. E-m. Matarö [metorå'], stad i spanska prov. Barcelona, amfiteatraliskt beläget vid Medelhafvet, 34 km. n. ö. om staden Barcelona, med hvilken M. är förenadt medelst järnväg, den äldsta i Spanien (fullbordad 1848). 19,704 inv. (1900). Liflig industri. (J. F. N.) Matarpump, en särskildt för vattnets införande i ångpannor afsedd pump. Härvid användas såväl kolfpumpar (se Pump) som injektorer (se In jektor). G. B. D.* Matarrör, Inmatningsrör, kallas med ett gemensamt namn vid en ångpanna såväl det sugrör, som leder matarvattnet till matarpumpens ventillåda, som det tryckrör, hvilket leder matarvattnet från matarpumpen till matarkranen på pannans framgafvel. J- Gr. 13.* Matarvals, text. Se K a r d n i n g, sp. 922. Matarvatten. Se Ångpanna. Matarverk. Se S å g n i n g. Mat AsSur, Assurs land. Se Assy r i en, sp. 252. Trvckt den 13'e 12 Ma'tavulj, Si m o, serbisk författare, f. 1852 i Dalmatien, d. 1908 i Belgrad, var först skollärare i sin hembygd, blef sedan sekreterare hos grefve Jankovitj-Mitrovitj, deltog i resningen i Hercego-vina 1875-81, men måste från Bocche di Cattaro fly till Montenegro, där han blef gymnasielärare i Cetinje, folkskolinspektör och guvernör för tronföljaren Danilo. 1889 flyttade han till Belgrad som gymnasielärare och tjänsteman i pressbyrån. - M. var en framstående prosaist, skarp iakttagare och realistisk folklifsskildrare med mångsidiga erfarenheter och modern bildning. Näst Lazarevié betraktas M. som Serbiens främste novellist. Bland hans många novellsamlingar märkas Iz Crne Gore i Primorja (Från Montenegro och kustlandet, 2 dlr, 1888-89), Nova Oruzje ("Nya vapen", 1890; sv. öfv. i "Göteborgs handels- o. sjöf. tidn." 1892), Sa J adr ana (Från Adria, 1891), den humoristiska romanen Bakonja Fra Berne (1892; 3:e uppl. 1897), Iz raznijech krajeva (Från olika länder, 1893), Primorska oblicaja (Skizzer från kustlandet, 1898) och Beogradske price (Noveller från Belgrad, 1902). Han författade ock dramat Zavet (Löftet) och öfversatte från Dickens, Moliére, Zola m. fl. Fullständig bibliografi om M. i "Srpski Knjizevni glasnik" 1908. - På svenska finnas två berättelser i "Från Serbien och Montenegro" och en skiss, "Ett underligt samtal" (i "Ny ill. tidn.", 1894). A-d J. Mata y Fontanet [ma'ta i fåntonä't], Pedro, katalansk författare, läkare och politiker, f. 1810 i Keus (Tarragona), d. 1877 i Madrid, blef flera gånger fängslad för sin kamp för friheten, vistades dels i Montpellier, dels i Paris. Utom åtskilliga vetenskapliga arbeten skref M. romanerna El poeta y el banquero (1842), Las amazonas (1852), Eloisa y Abelardo, Trabucaires del Pirineo (1850), Los mor os del Rif (1856), Las visperas sicilianas. La mönja enterrada en vida och Los mårtires de Siria (1861) samt diktsamlingen Fotografias intimas (1874), Historia de la musica och Filosofia esvanola (1858). Ad. H-n. Match [märtj], eng., idrottst., kapplöpning eller annan täfling mellan endast två täflande idrottsmän eller två lag, hvilka härom gjort öfverens-kommelse; schackt., tvekamp mellan två spelare, vanligen omfattande ett antal partier. B- C-m. Match boards [mä'tj-båcls], eng., trav. Se Bräder, sp. 407. Mät de Cocagne [ma do kåkarnj], fr. Se C o-cagne-mast. Ma;te, sp., äfven skrifvet Mate, bot., oftast brukad form i st. f. matte (se d. o.). Matebele. Se Matabele. Matebéleland. Se Matabeleland. Matehuala [-wa'la], stad i mexikanska staten San Luis Potosi, ö. om Sierra de Catorce. 14,205 inv. (1900). Silfvergrufvor och stor boskapshandel. J- F. N. Mate'jko, Jan, polsk målare, f. 1838 i Krakau, d. där 1893, studerade vid akademierna i sin födelsestad och i Wien och uppträdde med stora bilder ur Polens historia, utförda med patriotisk glöd och med en allt annat än vanlig fart och liflighet. Riksdagen i Warschau 1773 "slog ner som en bomb" i konstvärlden (1867, Wiens kejs. målningsgalleri). Den följdes af Förbun- 17 b. 39