Materia peccans, lat., sjukdomsämne. Materie. Se Materia. Materiel, sammanfattningen af de maskiner, redskap, vagnar o. s. v., som användas å en järnväg (se Järnvägsmateriel), inom en fabrik, vid ett bruk eller annat verk; allt hvad som hör till inredningen af en skollokal, såsom bord, bänkar, kartor, väggplanscher m. m. (undervisningsmateriel); alla de effekter (utrustningspersedlar, vapen, ammunition, verktyg, fordon, sjukvagnar, anspann, fartyg o. s. v.), som trupperna behöfva för sin tillvaro och för sin verksamhet (se Krigsmateriel). Materiell, som är eller hänför sig till materia (se d. o.) i någon af detta ords betydelser; som afser innehållet (motsats: formell); kroppslig; sinnlig; väsentlig. -- Materiell bestämning l. materialbestämning (realbestämning), bestämning, som tillkommer en sak med afseende på dess innehåll, anger hvad (icke hurudan) saken är. -- Materiell ackommodation. Se Ackommodation. -- Materiell talion. Se Jus 45, sp. 322. MateYies mo'rbi, lat., "sjukdomsämnet", med. Se K r i s l ä ra. Mäter matuta, lat. Se M a t u t a. MateYn, Axel Fredrik von, militär, f. 4 juni 1848, blef 23 nov. 1869 underlöjtnant vid Göta artilleriregemente, förflyttades 1879 till generalstaben, där han 1890 blef major. Från befattningen som stabschef vid 3:e arméfördelningen blef M. 1894 öfverstelöjtnant vid Skaraborgs regemente och 1896 öfverste och chef för Västgöta regemente. 1904 blef han generalmajor och chef för l:a arméfördelningen samt 1911 generallöjtnant. M. har utgifvit Beslut och order (taktiska uppgifter, delvis bearbetad öfv., 3 hftn, 1898-1901). Han är led. af Krigsvet. akad. sedan 1893. o C. O. N. MateYna, A m a l i e, österrikisk sångerska, f. 1845 i Steiermark, debuterade i Graz 1865, gifte sig där med skådespelaren Karl Friedrich och engagerades jämte honom i Wien vid Karl-teatern, hvarifrån hon 1869 öfvergick till hof-operan som primadonna. Utrustad med en mäktig, yppig sopranröst, utmärkte hon sig som Selika i "Afrikanskan", Fidelio, Donna Anna i "Don Juan", Isoide samt i Baireuth genom sin högdramatiska framst^lning af Briinnhilde i Wagners "Eing der Nibelungen" 1876 och Kundry i "Parsifal" 1882, hvilka roller hon kreerade. Hon lämnade scenen 1897 och verkar sedan 1902 som sånglärarinna i Wien, med titel af kejserl. kammarsångerska. A. L. (E. F-t.) Maternitet (af lat. māter, moder), egenskapen att vara moder. -- Maternitetsprincipen kallas regeln, att ett oäkta barns underhåll åligger modern allena, en regel, som tillhör fransk rätt ("La recherche de la paternité est interdite", att efterforska hvem som är fader till ett oäkta barn är förbjudet, Code civil, art. 340). Svensk liksom annan nordisk rätt ålägger däremot fadern att jämte modern bekosta oäkta barns underhåll. C. G. Bj. Mäter pla, lat., anat., mindre vanlig form för Pia mäter (se H j ä r n h i n n o r, sp. 848). Matersfjorden, Matersforsen. SeMatre-el ve n 2. Matfors, järnvägsstation i Tuna socken, Västernorrlands län, vid Ljungan och en från Vattjoms station å linjen Ånge--Sundsvall utgående (se nästa art.) enskild järnväg. Tuna fabriks a.-b. har där vid det 8,4 m. höga fall, som Ljungan bildar, trämassefabrik, såg och laxfiske, tax. till 873,800 kr. (1911), Matfors yllefabriks a.-b. väfveri och ångfärgeri, tax. till 45,000 kr. Matfors--Vattjoms järnväg (sign. M. Wa. J.), smalspårig (1,067 m.), 3 km. lång järnväg inom Västernorrlands län, som eges och trafikeras af Tuna järnvägsaktiebolag. Järnvägen, som öppnades för trafik 11 nov. 1874, sträcker sig söderut från Vattjoms station, belägen vid Statens järnvägar 18 km. från Sundsvall, utefter Ljungan till Matfors bruk i närheten af älfven, till hvilken leder ett endast under sommarmånaderna trafikeradt, 1 km. långt bispår. Vid 1910 års slut uppgick bokförda byggnadskostnaden till 134,273 kr., hvaraf för rullande materiel 58,054 kr., aktiekapitalet till 48,000 kr. och reservfonden till 4,800 kr. Järnvägsbolagets styrelse har sitt säte i Tuna socken. A. d'A. Mathel roterande skifva. Se Hastighetsmätare. Mather [mä'tha], nordamerikansk prästsläkt, bekant i Massachusetts' historia. Richard M., f. 1596, d. 1669, var kongregationalistisk predikant i Liverpool, utvandrade 1635 till Nya England och blef en af ledarne för kongregationalismen därstädes. Hans son I nere åse M., f. 1639, d. 1723, fullföljde faderns verk samt lyckades under sin vistelse i England 1688-92 åt Nya Englandskolonierna återförvärfva deras af de siste Stuart-ske konungarna undertryckta själfstyrelse. Han var 1681-82 och 1685-1701 rektor för Harvard college samt utöfvade som predikant stark inverkan på det andliga lifvet i Boston. Hans son, Cotton M., f. 1663, d. 1728, biträdde från 1681 fadern som predikant, spelade en framträdande roll i häxeriprocesserna i Massachusetts på 1690-talet och var en af de siste representanterna för teokratien i Nya England. Han var mycket lärd, ifrade för ympning mot smittkoppor, nykterhetens främjande och negrernas uppfostran. Historiskt värdefullt är hans kyrkohistoriska arbete Magnalia Christi am ericana or the ecclesiastical history oj New England 1620-i698. Jfr E. Pond, "The Mather family" (1844) och Barrett Wendell, "Gotton M., the puritan priest" (1891). V. S-g. Mathesis, astron., en af småplaneterna. Mathesis (genit. mathéseos), lat., matematik. Mathesius, J o h a n n, tysk predikant, f. 1504, d. 1565 som pastor i Joachimsthal i Böhmen. M., som öfver hufvud hör till reformationstidens yppersta predikanter, har företrädesvis blifvit bekant genom sina 1562-64 hållna (1566, 1883 och hos Reclam tryckta) 17 predikningar öfver Luther. De utgöra den första fullständiga och tillförlitliga biografien öfver denne och ha blifvit en hufvudkälla för hans senare biografer. Från M. härstammar ock en af samlingarna af Luthers "bordssamtal". Jfr G. Loesche, "J. M." (2 bd, 1895). (E. Bg.) Mathesius, Johan, tjänsteman, politiker, f. 1709 i Pyhäjoki i Österbotten, d. 1765 på Thames-floden under inseeling till London, anställdes 1734 som translator till finska språket i Kanslikollegium och öfversatte i denna egenskap till finskan ett stort