1245 Mathesius-Mathiescn 124C antal förordningar och påbud. I likhet med sin landsman J. 'Arckenholtz var han ifrig anhängare af Arvid Horn och skydde icke att efter dennes fall (1738) yttra sitt missnöje öfver hattpartiets åtgöranden, särskildt öfver kriget mot Ryssland och truppsändningar till Finland. Kanske deltog han äfven mera direkt i mössornas stämplingar. Yid 1741 års riksdag ställdes han med anledning däraf till rätta inför den s. k. förräderikommissionen och underkastades jämte Arckenholtz två dygns tortyr i fängelserummet "Hvita hästen" (se d. o.), dock utan att bekänna något, som bragte andra på fall. Kommissionen dömde honom (21 aug. s. å.) till l månads fängelse på vatten och bröd, offentlig afbön samt förvisning ur riket, emedan han sällskapat med ryske ministerns sekreterare, uti allmänna samkväm tadlat och illa uttydt de mått och författningar konungen med råds rade på riksens ständers tillstyrkan gjort och utfärdat samt på ett lastbart och af undersåtlig trohet förgätligt sätt sökt förorsaka misstroende och oenighet undersåtarna emellan. Då han icke kunde öfverbevisas om någon svårare förbrytelse, yrkade flera medlemmar af sekreta utskottet på domens mildring. Men majoriteten beslöt, att han skulle hållas i förvar på fästning, "så länge nu varande konjunkturer påstå", hvarefter han skulle landsförvisas. Han benådades genom ständernas skrifvelse 31 mars 1743 och lössläpptes ur fängelset. 1745 blef han landssekreterare i Österbotten och var 1751 ifrågasatt till ett assessorsämbete i Åbo hofrätt, men förbigicks vid utnämningen. 1752, då en försonligare anda var rådande, förklarades han emellertid af ständerna berättigad till befordran och fick 1760 assessors karaktär samt 1762 "till upprättelse" lagmans fullmakt och tur. Dec. 1762-juli 1763 var M. vice landshöfding i Österbotten. M. G. S.* Mathesius, Nils Aron, skolman, läroboksförfattare, f. 27 aug. 1837 i Skara, student i Uppsala 1854, adjunkt vid Skara högre allm. läroverk 1869, lektor i franska och engelska språken där 1891-1906, har författat bl. a. Tysk elementarbok (1873-74; 8:e uppl. 1905), Engelsk elementarbok (1876; 7:e uppl. 1900) och Engelsk skolgrammatik (1878; 8:e uppl. 1902) samt öfversättningar från Kuneberg till engelsk vers. M. var led. af kommittén ang. likformig uppställning af grammatiska läroböcker 1878-81 och af 1882-84 års läroverkskommitté. J- C. Mathew [mä'thjö], Theo bal d, kallad F a-ther Mathew, berömd irländsk nykterhetspredikant, f. 1790, d. 1856, ingick 1807 i det katolska seminariet i Maynooth och prästvigdes 1814. Han stiftade det första nykterhetssällskapet i Cork 1838 och verkade på oupphörliga resor i sitt fädernesland för nykterhetssaken samt åstadkom en väldig, men öfvergående rörelse i sinnena. M. besökte äfven England (1844) och Amerika (1849-51). Jfr J. F. Maguire, "Father M., a biography" (1863). Mathews [mä^hjös], engelska skådespelare. 1. Charles M., komiker, f. 1776 i London, d. 1835 i Plymouth, skördade sedan 1803 på de stora Londonteatrarna rikligt bifall för sin högt utbildade mimik och äkta komik. Om hans omtyckta små solokomedier se Ät h o m e. Han uppträdde i Amerika 1822 och 1834. - 2. Charles James M., den föregåendes son, komiker, f. 1803 i Liverpool, d. 1878 i London, egnade sig länge åt arkitektur och målning, beträdde skådebanan 1835 och gifte sig 1838 med skådespelerskan madame Vestris (se d. o. 4), då direktris för Olympic-tea-tern, som båda makarna därefter innehade. Stora förluster drabbade M., då han efteråt förpaktade Co-vent-garden- och Ly-ceum-teatrarna, I behagfull liflighet och torrolig komik var M. oöfverträffad. Han spelade äfven framgångsrikt på franska (i Paris 1863 o. 1865) och uppträdde i Amerika 1838, 1857-58 och 1872 samt, jämte sin andra hustru, i Australien, på en konstresa kring jorden 1870-72. Han författade äfven teaterstycken. En biografi öfver honom utgafs af Charles Dickens d. y. 1879, i 2 bd. E. F-t. Mathews [mä'thjös], Cornelius, nordamerikansk författare, f. 1817 nära New York, d. 1889, utgaf bl. a. romanerna Behemoth (1839; handlingen spelar före syndafloden), The career of Puffer Hopkins (1841, satir på valmanövrer) och Money penny (1850, med ypperliga tidsbilder), lustspelet The politicians (1840), tragedien Witch-craft (1846) och Poems ön man in the republic (1843; 2:a uppl. 1846). Mathew Town [mä'thjö-täim], stad. Se Ina-gua. Mathiesen [-tisen], Johan n. Se Mathyssen. Mathiesen [-tisen], norsk, från Köpenhamn härstammande handels- och godsegarsläkt. 1. Haagen M., affärsman, f. 1759 i Kristiania, d. 12 okt. 1842 i Köpenhamn, tog juridisk ämbetsexamen 1780, var sedan några år assessor i General-landökonomi- og commerce-kollegiet i Köpenhamn, men flyttade senare till Kristiania och blef genom ett rikt gifte (1790) innehafvare af det stora herresätet Linderud (se d. o.) i östre Åker. Han dref en omfattande och inbringande skogs- och trävaruhandel. M. svärmade ideologiskt för den franska socialfilosofien och den stora revolutionen. For Norges frigörelse 1814 var han emellertid ljum. Men han var heller ingen vän af föreningen med Danmark. Redan långt före 1814 såg han i Norges förening med Sverige en borgen för sina abstrakt-radikala idéers genomförande, och han visade demonstrativt sina sympatier för detta sistnämnda iand. Hans hållning 1814 framkallade i högsta grad patrioternas, ovilja, hvilken stämning ytterligare skärptes, då han 1815 mottog två svenska ordnar. Han vann emellertid ej stöd där han hoppats det och stod ej väl hos den mycket populäre riksståthållaren K. K. Mörner. Slutligen alldeles isolerad, bosatte M. sig 1826 i Köpenhamn, där han mottogs med öppna armar, utnämndes till generalkrigskommissarie och blef stor egendoms-herre. 2. Haaken Christian M., den föregåendes sonson, egare af Linderud, f. där 24 febr.