1249 Mathura -Matilda 1250 mig"), "jag lär, så länge jag lefver". Uttrycket tillskrifves Solon. Mathura, distrikt och stad. Se Muttra. Mathuriner. Se Trinitariernas orden. Ma'thy, Karl, tysk politiker, f. 17 mars 1807 i Mannheim, d. 3 febr. 1868 i Karlsruhe, var finanstjänsteman i storhertigdömet Baden, då han, gripen af den rörelse, som julirevolutionen (1830) framkallade, kastade sig på frisinnad publicistisk verksamhet. 1835 nödsakad att lämna Baden, slog sig M. ned i Schweiz som publicist och lärare, men återvände 1840 hem och inträdde 1842 i badensiska landtdagens Andra kammare, där han blef en af oppositionens ledare. Han bekämpade 1848 i Vor-parlamentet de republikanskt sinnade ytterlighetsmännen och blef för en kort tid led. af badensiska statsministeriet. Han var därefter i Frankfurtparlamentet en af H. W. A. von Gagerns mest framstående meningsfränder och blef understatssekreterare i riksministeriet för finanserna, men nödgades på samma gång som sina partivänner (maj 1849) afträda från den politiska skådebanan. Senare, under reaktionsåren, egnade han sig åt industriella privatföretag, men blef 1862 chef för badensiska hofdomänkammaren och 1864 president i handelsministeriet. Vid Badens anslutning till Österrike 1866 trädde han tillbaka (30 juni), men kallades efter Preussens seger till statsminister och president för handels- och finansdepartementen (27 juli s. å.). Jfr G. Freytag, "Karl M." (2:a uppl. 1872). (V.S-g.) Mathyssen [matejsen], Mathyszoon, M a-thysz. 1. Mathys, Jan (ofta omtalad under den tyska namnformen Johann Mathiesen i. Matthiesen), nederländsk vederdöpare, var bagare i Haarlem, då han i sept. 1533 kom i spetsen för de nederländske anabaptisterna och snart började uppträda som den profeten Henoch, hvars ankomst skulle inleda det tusenåriga riket. Med honom skedde döparrörelsens ödesdigra förvandling från Melchior Hoffmanns svärmiska apoka-lyptik till den revolutionära handlingens propaganda. M. utsände 12 apostlar, som skulle kalla till våldsam kamp mot de otrogne. När dessa inträffade i Munster, ryckte de med sig de där talrike döparna under Rothmann och Johan af Leiden, och revolutionen i staden begynte i febr. 1534. Samtidigt kom M. själf dit för att upprätta det himmelska Jerusalem med egendomsgemenskap etc. och utrota de gudlöse. I den belägring af staden, som begynte, stupade emellertid M. redan i april 1534 i hjältemodig kamp. I hans ställe trädde Johan af Leiden. Se Cornelius, "Geschichte des Miinsterschen aufruhrs" (1855-60), Kautsky, "Geschichte des sozialismus" (1895), Heath, "Ana-baptism 1521-36" (s. å.), Belfort-Bax, "Rise and fall of the anabaptists" (1903), de 3 sistnämnda arbetena med socialistisk synpunkt, Newman, "History of anti-pedobaptism" (1897, den bästa .engelska framställningen), Keller, "Geschichte der wiedertäufer" (1880), och Detmer, "Bilder aus Munster während des 16. jahrhunderts" (3 bd, 1903 ff.). Hj. H-t. Mathysz. 1. Mathyszoon. Se Mathyss e n. Matica [ma;titsa], slav. (moder, honan i bikupan), är det gemensamma namnet på en mängd iiolkbildningslörbund i slaviska länder. Det första Tryckt den 13/8 12 inrättades af serberna i Pest 1826, M. srbska, men flyttades sedan till Novisad (Neusatz), där tidskr. "Letopis Matice srpske" fortfarande utges. - I Böhmen bildades 1831 M. Ceskd, som bl. a. utgaf Jungmanns ordbok och Safafiks slaviska forn-minnesmärken (1834-39) samt tidskr. "Casopis musejni". - Af. hrvatska, bildad i Aaram 1847 af Gaj under det ursprungliga namnet M. Ilirska, utger årligen goda skrifter i original och öfv. och publicerade 1892 en värdefull minnesskrift, "Spo-men-knjiga", författad af Smiciklas och Fr. Mar-kovic. - I Lausitz bildades för venderna Macica serbska af Jan Smolef med tidskr. "Casopis Maéicy serbskeje". - I det slaviska Mähren stiftades 1852 M. moravskd ur det äldre folkbildningsförbundet Nårodnf jednota sv. Cyrilla a Methoda. -I Laibach (Ljubljana) bildades 1864 Svenska ma-tica, som utgett många lärda skrifter om slovener-nas historia, folkpoesi m. m. - Dessutom användes M. som beteckning för en mängd nationella skol-föreningar i Böhmen, af hvilka Vstredni Matice skolskä, inrättad 1880 i Prag, efter förebilden af Deutscher schulverein i Wien, har gjort ofantligt mycket för folkupplysningen i det slaviska Böhmen. A-d J. Maticin, farm. Se Matico. Mati'00, farm., består hufvudsakligen af blad med inblandade yngre stjälkstycken och blomkolf-var af en i tropiska Amerika, särskildt på Cuba växande buske, Piper angustifolium R. et P., 3 å 4 m. hög, hörande till fam. Piperacece. De yngre grenarna äro håriga, bladen läderartade, spiral-ställda, 15-25 cm. långa, kortskaftade, hjärtlikt lansettlika, spetsiga, smånaggade, undertill filt-håriga och upphöjdt nerviga. Drogen, herba Matico, kommer i handeln vanligen sammanpressad i större eller mindre kakor, hvilka, då de sönderkrossas, afge en aromatisk lukt. Smaken är krydd-lik och bitter. En snarlik drog, men med mindre håriga och helbräddade blad, fås af Piper aduncum L., inhemsk i Brasilien och Västindien. Drogen innehåller en flyktig olja, mattan (ett bitterämne), samt garfsyra. Medlet anses verka sammandragande och exciterande samt nyttjas in- och utvärtes, mest i form af infusion, mot blödningar och slemflöden. Matico är numera som öfverflödig utesluten ur Sv. farmakopén. O. T. S. (G. L-m.) Matiére [-tiär], fr. (af lat. matefria, ämne), var (i ett sår). Matilda, astron., en af småplaneterna. Matilda, helgon. Se Matilda, engelska furstinnor 2, och Matilda, tyska furstinnor l. Matilda (eng. Maud), engelska furstinnor: 1. M., Vilhelm Eröfrarens gemål, födelseår okändt, d. 3 nov. 1083 i Normandie, var dotter till Balduin (V) af Lille, grefve af Flandern, och förmäldes omkr. 1053 med Vilhelm trots ett af påstådd släktskap dem emellan vålladt påfligt förbud mot detta äktenskap. Hon hade med Vilhelm 4 söner, däribland konungarna Vilhelm Rufus och Henrik I, samt 5 eller 6 döttrar, bland dem Adela, d. 1137, moder till Englands konung Stefan af Blois. M. residerade ofta i Normandie och är be-grafven i Caen. 2. M., Henrik I:s gemål, f. 1080, d. l maj 1118, var dotter till konung Malkolm III af Skott- 17 b. 40