1251 Matilda -Matisse land och den heliga Margareta, en ättling af det j angelsaxiska konungahuset (se Margareta, sp. 903). Hon döptes till Eadgyth (Edith), men kallades sedermera M. Hennes giftermål med Henrik I (1100) stärkte i hög grad den angelsaxiska befolkningens lojalitet mot den normandiska dynastien. M. var mycket from och asketisk, vårdade spetälska, grundlade kloster och gynnade Anselm af Canterbury under hans konflikt med konungen. För sina dygder blef hon, liksom modern, upptagen bland den katolska kyrkans helgon. Med Henrik hade hon sonen Vilhelm (drunknade 1120) och dottern Matilda (se M. 3). 3. M., Henrik I:s och den föregåendes dotter, vanligen kallad kejsarinnan M., f. 1102 i London, d. 1167 på sitt slott i Notre Dame des Prés invid Rouen, sändes 1110 till Tyskland för att trolofvas med den 30 år äldre kejsar Henrik V, förmäldes med honom 1114, blef änka 1125, men förmäldes redan 1127 af politiska skäl med den då 14-årige Gottfrid Plantagenet, som 1129 af sin fader Fulco öfvertog styrelsen i det till Normandie gränsande grefsk. Anjou. Hennes första äktenskap var barnlöst; i det senare, som var föga lyckligt, föddes 1133 sonen Henrik, sedermera konung Henrik II af England. Om hennes mångåriga och växlingsrika strider mot sin kusin Stefan af Blois om Englands krona se England, sp. 609-610. Ånyo änka 1151, tillbragte hon sina sista år i Normandie, men bistod ofta sonen Henrik II med kloka råd och sökte bl. a. medla mellan honom och ärkebiskop Thomas ä Becket. Hon begrofs i Bec, men hennes kista flyttades 1847 till katedralen i Rouen. Jfr 0. Kössler, "Kaiserin Mathilde" (1897). 4. M. a f B o u l o g n e, konung Stefans af England gemål, f. omkr. 1103, d. 1152, var dotter till grefve Eustace III af Boulogne och skotske konungen Malkolm III:s dotter Maria samt förmäldes 1125 med Stefan af Blois, som därigenom fick grefsk. Boulogne och därifrån vid tronledigheten i England 1135 hann förekomma Henrik I:s dotter, kejsarinnan Matilda (se M. 3). Drottning M. kröntes 1136, lyckades efter Stefans tillfångatagande 1141 få honom utväxlad mot kejsarinnan Matildas halfbror och främste medhjälpare, Robert af Gloucester, samt deltog s. å. personligen i kriget mot sin namne. Hon hade med Stefan 3 barn, bland dem dottern Maria, d. 1182, genom hvars gifte med en grefve af Flandern grefsk. Boulogne öfvergick till huset Brabant. l-4. V. S-g. Matilda, markgrefvinna af Toscana, f. 1046, d. 24 juli 1115, dotter till markgrefve Bonifatius och Beatrix af Lothringen, blef förmäld med hertig Gottfrid af Lothringen, från hvilken hon 1071 skildes. M. härskade öfver stora områden i norra och mellersta Italien - markgrefskapet Toscana, Brescia, Modena, Reggio, Mantua och Ferrara - och egde i såväl dessa som andra italienska landskap stora gods. Hon vann också sin samtids beundran genom hög bildning och öfverlägsna själs-gåfvor. Hon var en ifrig anhängare af påfven Gregorius VII, och det var till hennes slott Canossa kejsar Henrik IV vallfärdade för att vinna påfvens absolution. Under Henriks andra tåg till Italien stod hon likaledes på Gregorius' sida; efter hans död stödde hon påfvarna Viktor III och Urban II. 1089 ingick hon af politiska skäl äktenskap med den 17-årige hertig Welf af Bajern och tog parti mot Henrik IV äfven vid hans tredje tåg öfver Alperna. Sina gods hade hon redan under Gregorius' lifstid skänkt till påfvestolen och förnyade 1102 denna gåfva. Efter hennes död uppstod mellan påfven och kejsaren en liflig strid om det Ma-tildiska arfvet. Se Overmann, "Gräfin M. von Tuscien" (1895). T. H-r. Matilda (ty. Mathilde}, tyska furstinnor: 1. M. (M a t h i l d is), tysk drottning, Henrik I Fågelfängarens gemål, d. 14 mars 968, härstammade från en ansedd sachsisk släkt och förmäldes 909. Hon skänkte sin gemål två döttrar och tre söner: Otto, kejsare efter faderns död 936, Henrikt som blef hertig af Bajern, och Bruno, som blef ärkebiskop af Köln. M. visade stor frikostighet mot kyrkan, dog i det af henne stiftade klostret Qued-linburg och blef senare kanoniserad (åminnelsedag 14 mars). - 2. M., abbedissa i Quedlinburg^ den föregåendes sondotter, kejsar Otto I:s och Adelheids dotter, f. 955, d. 7 febr. 999, erhöll i slutet af 997 ledningen af riksärendena för den tid hennes brorson, Otto III, skulle vara frånvarande uti Italien. - 3. M., tysk kejsarinna, Henrik V:s gemål. Se Matilda, engelska furstinnor 3. Matildiska godsen. Se Kyrkostaten, sp. 517, och Matilda, markgrefvinna af Toscana. Matin [mata7], Le, fransk tidning, som 1884 uppsattes i Paris af Alfred Edwards och som till en början innehöll artiklar af olika politisk hållning, men efter 1895 varit republikansk, dock utan att ansluta sig till någon särskild partigrupp. Tidningen lägger främst an på snabb nyhetsanskaffning och odlar med förkärlek det sensationella. Matiné (fr. matinée, eg. förmiddag), musikalisk eller dramatisk tillställning, som eger rum före middagstiden. Jfr Soaré. Matines parisiennes [-ti'n -siä'n], fr., "ottesån-gen i Paris", fransk benämning på B a r t o l o-mei n a 11 e n (se d. o.). Matisco. Se Måco n. MatFsia H. et B., bot., växtsläkte af fam. Bombacacece med 9 träd, hufvudsakligen förekommande i Colombia. De gröna frukterna af M. cordata ätas; af M. Caslaiion beredes ett slags choklad. G. L-m. Matisse [-ti's], Henri Em il e, fransk målare, f. omkr. 1870 i Le Cateau, dep. Nord, tyckes ha varit elev af Gustave Moreau vid École des beaux-arts och utställde från början af 1890-talet porträtt, interiörer med figurer och stilleben. Han syntes påverkad hufvudsakligast af Manet och Cézanne. Efter att ha experimenterat med fläckmaner slog han omkr. 1900 in på en teknik, som utgår ifrån den sistnämndes målningssätt. Den grupp af modernister, som M. tillhör, blef kallad "les Fauves'' (de ljusröde) - själf lär M. ha yttrat, att han sträfvar till "expression", uttrycksfullhet. Teckningen inskränker sig - hos honom liksom hos en del andra radikala nyhetsmän inom måleriet - till de bestämmande grundlinjerna, hvilka uppdragas, helt summariskt och inom hvilka färgplanen äro inskrifna. Det målaren söker är ytans dekorativa uppdelning jämte klara, rena, intensivt uppdrifna färger i klangfull sammanställning. Omdömena om