riktningen liksom om M:s eget konstnärskap äro högst varierande. Han liksom hans liktänkande utställa på höstsalongen och på independenternas salong. Flertalet af hans målningar eges af i Paris bosatta amerikaner. -- M. hade någon tid intill 1910 en elevskola i Paris, mestadels sökt af unga amerikaner, slaver och skandinaver. Bland de sistnämnde voro flera svenskar, som kommo från Konstnärsförbundets skola i Stockholm (en gång under vintern 1909--10 uppgingo de svenske eleverna samtidigt till 15). De ha under gruppnamnen "De unga" och "De åtta" 1909 ff. anordnat utställningar i Stockholm. G-g N. Matjord, benämning på det öfre, med mylla bemängda jordlagret. Det är ur detta jordlager, som de odlade växterna under den första perioden af sitt lif hämta sin väsentliga näring (däraf namnet), och af matjordens djup och öfriga beskaffenhet är växtodlingens framgång i hög grad beroende. På den af öfvervägande mineraliska ämnen bestående jorden bildar matjorden vanligen ett från den underliggande alfven tydligt skildt, genom sin mullhalt mörkare lager, men mull- och torfjord, som hufvudsakligen består af mull och mullbildande ämnen, kan man ej skilja från matjord och alf annat än så, att man med det förra menar den mer fullständigt förmultnade ytjorden. Vid bearbetning inblandas mullen i hela den bearbetade jordmassan, så att matjord på åker och trädgårdsjord når lika djupt, som plog och harf eller spade nått. H. J. Dft. Matjtet, Grigorij Aleksandrovitj, rysk författare, f. 1852, d. 1901, härstammade från en engelsman vid namn Mansped, som trädt i svensk krigstjänst och blifvit tillfångatagen vid Poltava, utbildade sig till lärare, men utvandrade till Amerika. Efter återkomsten publicerade han sina reseskildringar Po bjelu svjetu (I vida världen). 1876 häktades han och förvisades på 8 år till Sibirien, hvarifrån han hämtade stoffet till sina bästa berättelser. Bland hans många novellsamlingar, konstnärligt föga betydande, men etnografiskt intressanta, märkas Povjesti i razskazy (2 uppl. 1889), Siluety (2 uppl. 1895) och Zjivyja kartiny (Lefvande bilder; 1895) samt romanerna Bjelaja panna (Hvita frun; 1889) och Chronika odnogo dnja (En dags krönika; 1892). M. var på sin tid mycket populär, och många af hans berättelser ha öfversatts på främmande språk. A-d J. Matko'wsky, Adalbert, tysk skådespelare, f. 1857 nära Warschau, d. 1909 i Berlin, var 1877--88 anställd vid Dresdens hofteater, 1886--89 vid Hamburgs stadsteater och därefter på lifstid vid Berlins k. teater, med titeln hofskådespelare sedan 1900. Han företog ofta gästspelsresor. M. var en af Tysklands mäktigaste dramatiska förmågor under senare årtionden, en stark och fantasirik personlighet med någonting hjältelikt i skick och stämma. Hans spel förenade modern realism med romantikens lyftning och glöd, och på ett gripande sätt kunde hans trygga manlighet försmälta i veka känslotoner. Därjämte var hans stilkänsla högt utvecklad. Till hans bästa roller hörde Schillers Tell, Posa, Fiesko och Karl Moor, Goethes Orest, Egmont, Faust och Götz, Shaksperes Romeo och Coriolanus, Kleists Prinz von Homburg och hans Hermann i "Hermanns-schlacht", Siegfried i Hebbels "Nibelungen", Grillparzers König Ottokar, Sigismund i Calderóns "Leben ein traum" samt A. Dumas d. ä:s Kean. M. nedskref sina minnen i Exotisches (två uppl. 1895) och Eignes, fremdes (s. å. ; 2:a uppl. 1896). E. F-t Matkryddor, bot. farm. Se Kryddor. Matlag, kam., hushåll som grund för utgörande på landet af vissa skatter, besvär o. d. I samma mening brukas ordet rök. Ingendera benämningen förekommer i de gamla lagarna, men en motsvarighet finnes där i uttrycket "disk och duk", hvilket i flera sammansättningar och betydelser (t. ex. bo på eller ha hushåll på en viss ort, ha eget eller med andra gemensamt hushåll, äta vid eget eller samma bord) användes för att beteckna hushållet som grund för vissa legala förhållanden och jämväl i fråga om vissa bördors utgörande. Särskildt må erinras om stadgandet i konung Kristofers landslag (Byggningab. 21: 4), att skyldighet att hålla vargnät och deltaga i skallgång skulle åligga alla dem, som hade "ko och so" samt egde "disk och duk", d. v. s. hvarje jordbrukare med eget hushåll. Bland de bestämmelser, som 1734 års lag (23:e kap. Byggningab.) införde i st. f. den sistnämnda, var äfven den, att till häradsskall borde komma en man från hvart "matlag". Enahanda föreskrift träffas i samma balks 15:e kap. i afseende på skogseld, och dess 26:e kap. stadgade, att vid byggande af kyrka och af fattigstufva dagsverken skulle utgöras "efter matlagen". Dessförinnan hade redan i författningar på 1600-talet bestämts, att lagmans- och häradshöfdingeräntan (se Häradshöfdingeränta) skulle utgå "efter rök". I reglementet af 20 nov. 1741 rörande nämnda ränta brukas uttrycken "matlag", "rök" samt "egen disk och duk" omväxlande i samma betydelse. Enligt k. br. af 17 febr. 1786 bör inom hvarje län allmänna strömrensningen fördelas på de länets invånare, som "hafva matlag". -- Med matlag torde i författningarna afsetts endast sådana hushåll, där husfadern ej stod i enskild tjänst. Då de på "matlag" grundade bördorna betaltes med lika belopp, utan afseende på husfaderns ekonomiska ställning, var denna skattegrund i hög grad olämplig, och den gäller numera endast för biträde vid släckning af skogseld. C. O. M. (Kbg.) Matlagning. Se Kokkonsten. Matlagningsskola kallas en och annan hushållsskola (se d. o.). Jfr Huslig ekonomi. Matlagspenningar, kam., i södra Sverige använd benämning å den forna lagmans- och häradshöfdingeräntan. C. O. M.* Matledskvistar, bot., namn på kvistarna af besksötan (Solanum dulcamara L.) och vildkaprifol (Lonicera periclymenum L.). O. T. S.* Matledsträd. Se Lonicera, sp. 1088. Matlock [mä'tlåk], stad i engelska grefsk. Derby, vid Derwent och Midland-järnvägen, 27 km.