n. om staden Derby. 5,979 inv. (1901). Bomullsspinneri, pappersbruk, blygrufvor. En egendomlig industri är tillverkning af s. k. petrificerade fågelbon, växter och andra föremål. Dessa doppas ned i vatten från mineralkällorna, tills de få en skorpa af kalkaflagringar, som ger dem utseendet af fossil. Omkr. 2,5 km. s. om staden ligger vid Derwent badorten M. Bath, med 3 källor af 20° C. värme. (J. F. N.) Matlockit, miner., gula tafvelformade tetragonala kristaller vid Matlock i Derbyshire, sammansatt enligt formeln Pb2 C12 0. A. Hng. Matning. 1. Maskinb., en mekanisk rörelse, hvarigenom nytt material oafbrutet tillföres en arbetsmaskins verktygsdel. Ett borr-, hyfvel- eller svarfstål måste t. ex. för att kunna likformigt bearbeta ett arbetsstycke förflyttas i förhållande till detta, allteftersom bearbetningen fortskrider, så att det tager djupare skär, kommer i beröring med alla punkter, som skola utsättas för stålets verkningar o. s. v. Sker denna reglering af verktygets ställning för hand, kallas den handmatning; sker den genom inställbara anordningar drifna af maskinen själf, kallas den m a s k i n- . 1. automatisk matning. - 2. Tekn., i allmänhet tillförsel af nytt oförbrukadt eller obearbetadt material. En ångpannas matning sker genom in-pumpning af matarvatten; bränsles inmatning i eldstäder kan ske genom automatiska eldningsanordningar, l-2. G. II-r. Matnyttiga växter, bot. Se Näringsväxter. Mato gro'SSO, brasiliansk stat. Se Måtto gr o ss o. Matolja. Se Olivolja. Maton, Bartholomeus, holländsk genre-och porträttmålare, f. mellan 1643 och 1646, troligen i Leiden, d. sannolikt i Stockholm på 1680-talet. Han tillhörde 1666 Leidens borgargarde, var 1669 elev af Gerrit Dou och blef 1671 medlem af Leidens målargille, i hvilket han var ordf. 1674 och 1675. 1679 reste han till Sverige och är sannolikt identisk med en Stockholms-vinhandlare med samma namn. Att han 1682 sålde sitt hus i Leiden, tyder på, att han icke ämnade resa från Sverige. En Barthold Maton, sannolikt målaren-vinhandlaren, stod 1684 fadder vid ett barndop i Tyska kyrkan i Stockholm. - M:s taflor äro ytterst starkt påverkade af läraren och mycket sirligt och glatt målade. Konstnären är dock af särskildt intresse för oss, enär han bodde i Sverige och hans flesta arbeten befinna sig inom dess gränser. Så finnas i Ekmanska samlingen på Mö gård i Östergötland icke mindre än sex målningar af hans hand: Piprökaren, Läkaren, Lutspelerskan, Drufplockerskan, Dam med ett glas och Dam med en sill i handen, alla komna från Finspångsgalleriet, där 1809 funnos ytterligare fem, nu försvunna målningar, *'Gubbe och en ung kvinna", "Skolmästaren", "Gubbe och en ung kvinna, som dricka", "Gumma med en käpp" och "Ung kvinna, som skämtar med en gubbe". Utoin dessa, till formatet små taflor, hvilkas förekomst på Finspång förklaras däraf, att en Maton, troligen målarens bror, hade anställning vid Finspångs stycke-bruk, fanns omkr. 189U i Lewenhauptska samlingen på Mauritzberg ett större stilleben af M. Hans arbeten träffas, ehuru sparsamt, äfven i utländska samlingar, såsom i Sixska samlingen i Amsterdam, i Arenbergska samlingen i Bruxelles och i Rotterdams museum. O. G-g. Matotjkin sjar, sund emellan norra och södra Novaja Zemlja, ett af inloppen till Kariska hafvet. Längden utgör omkr. 100 km., bredden 4--13 km. (J. F. N.) Matpinnar., Se Kina, sp. 36. Mátra [mā'-], berggrupp i ungerska komitatet Heves, utgör en sydlig gren af Central-Karpaterna och öfvergår i s. omedelbart till det ungerska slättlandet. M. är en vulkanisk trakytmassa, som når en höjd af 1,009 m. (i toppen Kékes). Koppargrufvor och mineralkällor. (J. F. N.) Ma'tra, stad. Se Maskat. Matrabarber, bot. Se R h e u m. Maträlia, lat. (af mäter, moder). Se Mat ut a. Matrand, prästgård i Eidskogens socken, Hedemarkens amt, Norge, 24 km. från riksgränsen och omkr. 20 km. s. om Kongsvinger. Yid M. stod 5 aug. 1814 en träffning mellan en norsk kår under öfverstelöjtnant S. A. Krebs och en svensk under generalmajor Gahn af Colquhoun, som efter sitt misslyckade anfall på Lier (se d. o.) under reträtt till Sverige stannat vid M. Krebs hade emellertid sändt omkr. 1,100 man till Skotterud, 5 km. längre söderut, för att kringgå svenskarnas högra flygel och spärra återtåget för Gahn. Denne lyckades dock korsa norrmännens plan så till vida, att han med betydligt reducerad styrka och förlust af hela sin träng skyndsamt slog sig igenom de norska ställningarna och återkom till Sverige. Träffnin-gen vid M. var den blodigaste under hela kriget; Gahn förlorade 17 officerare, 7 underofficerare och 312 man (i stupade, sårade och fångna); norrmännen resp. 5, 4 och 130 krigare. Jfr M i d t-s k o g. K. V. H. Måtray [ma'trai], Gå b or, ungersk musikskriftställare, f. 1797, d. 1875, var 1847-74 bibliotekarie vid nationalmuseet i Budapest. Han utmärkte sig som samlare och upptecknare af de i förgätenhet fallna ungerska folkvisorna jämte deras melodier samt som stiftare af musikkonservatoriet i Budapest (1840). Matreelven. 1. En liten vattenrik älf i Nordre Bergenhus amt, Norge. Den kommer från Kroke-vatn i Kirkebö härad, passerar i s. genom Stordals-vatn, utfaller vid gården Matre i Sörfjorden, en bifjord till Masfjorden, och har ett nederbörds-distrikt af 131 kvkm. Aktiebolaget "Matrefal-dene", bildadt 1908 med ett kapital af 10 mill. kr., har till syfte att för industriell verksamhet använda M:s vattenkraft, beräknad till omkr. 90,000 hkr. - 2. Älf i Söndre Bergenhus, med sin källa i åtskilliga små vattendrag på sydsluttningen af Folgefonnen på gränsen mellan Kvinn-herred och Skaanevik; den faller ut i M a t e r s-fjorden, en gren af Skaaneviksfjorden. M. bildar fallet Matersfossen, som representerar ung. 30,000 hkr. 1-2. K. V. H. Matriarkat (af grek. mater, moder, och arche, välde) l. Mödernerätt (ty. mutterrecht) är en term, som man använder för att beteckna det bland naturfolk på ett tidigt utvecklingsstadium vanliga förhållandet, att släktskap räknas endast med moder och mödernefränder, men ej med fader och