Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Matilda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fädernefränder. På Fidjiöarna anses fader och son
icke släkt. I Senegal, Loango, Kongo och Guinea
räknas släktskap endast på spinnsidan. Bland
tuaregerna ärfver barnet sin ställning som fri
man eller slaf från modern. Äfven bland kulturfolk
förekommer stundom mödernerätt, ehuru sällan, såsom
i den fornegyptiska rätten och hos vissa fornfolk
i Mindre Asien. Mödernerätten innebär hvarken i ena
eller andra fallet, att kvinnan blir den i samhället
härskande, om än äfven detta kan inträffa (ett
sådant förhållande kallas gynekokrati); det synes
vara vanligast hos naturfolk med mödernerätt, att
de till stammen hörande männen, d. v. s. kvinnornas
bröder och söner, utöfva samma makt som husfäderna
inom fädernerättsliga samhällen. – Litt.: Bachofen,
"Das mutterrecht" (2:a uppl. 1897), Morgan, "Systems
of consanguinity and affinity of the human family"
(1871), Dargun, "Mutter- und vaterrecht" (1892),
och E. A. Westermarck, "Det menskliga äktenskapets
historia" (1892–93; eng. uppl. "The history of
human_marriage", 1901).
Rld. och E. Rld.
Matricäria L., bot., växtsläkte af fam. Compo-sitce,
afd. Tubuliflorce med omkr. 50 örter,
hufvudsakligen förekommande i Medelhafsområdet och
Syd-Afrika. Blomkorgarna äro små eller medelstora med
hvita strålblommor, som stundom saknas, blomfästet
är naket, frukten saknar ofta pap-pus, bladen äro
parflikade med smala flikar. I Sverige förekomma 3
eller 4 arter, af hvilka M. inodora, baldersbrå,
allmänt förekommer på odlade ställen. Från den
likaledes allmänna Af. Chamomilla (se Kamomillblommor
med fig.) skiljes den genom inuti tätt blomfäste
och lukt-löshet. Som ogräs förekommer den allmänt
i insådda vallar, företrädesvis under dessas
första år. Frukterna äro en vanlig förorening i
timotej-frö, hvarifrån de blott med svårighet kunna
bortrensas. En form med dubbla blommor odlas som
prydnadsväxt. M. discoidea, g a t k a m i 11, är
starkt kryddluktande och saknar strålblommor. Den
är inhemsk i västra Nord-Amerika och Öst-Asien, men
har spridt sig till andra världsdelar och förekommer
nu mångenstädes på vägar och gårdar från Skåne till
Norrland. G- L-m, H. J. Dft.
Matrikel (lat. matricula, dim. af matrix, moder,
stam, lista, register). 1. Inskrifningslista,
namnförteckning på medlemmarna af en kår (se
t. ex. Stiftsmatrikel) eller af ett
slutet sällskap. – 2. (Matrikul) I Danmark och
Norge jordebok, jordregister. Om matrikel i Danmark
se Hartkorn. I Norge förstås med ordet i regel en
hela riket omfattande jordebok. Den första egentliga
matrikeln, den s. k. gamle matrikul, infördes genom
k. reskript 23 jan. 1665 och angaf skatten i många
olika slags naturapersedlar. Då Norge efter 1814
skulle reorganisera sitt skatteväsen, var saknaden af
en pålitlig matrikel mycket kännbar, och lagen af 17
aug. 1818 fastställde plan för utarbetande af en ny,
tidsenlig matrikel, som skulle omfatta hela landet
med undantag af Finnmarken. Efter denna s. k. nya,
oreviderade matrikel värderades landets samtliga
jordegendomar (utom Finnmarkens) till 247,068
"skylddaler" (motsvarande omkr. 400 mill. kr. i
nutidens mynt). Matrikeln var färdig 1827, men
stadfästes först genom lag af 17 dec. 1836. Den var
emellertid
mycket otillfredsställande. Lag af 6 juni 1863
föreskref därför åter en fullständig revision af
matrikelverket genom jämförande omvärdering af alla
rikets landtegendomar (fortfarande med undantag af
Finnmarkens). Denna matrikel trädde i kraft genom
k. resol. 29 maj 1886. Enl. denna utgör Norges hela
matrikelskyld 500,000 skyldmark, hvarvid hvarje mark
delas i 100 öre och ingen egendom taxeras till mindre
skyld än 1 öre. Hufvudmatrikeln för hela landet föres
i finansdepartementet och hålles à jour med hjälp af
sorenskrivernes (häradshöfdingarnas) kvartalsvis
insända rapporter rörande inom deras ämbetsområde
tingslästa taxeringsmål. Lagstiftningen om dessa är
nu sammanförd till en helhet i lagen om "skylddeling"
m. m. af 20 aug. 1909. Rikets matrikel trycktes sista
gången på offentligt föranstaltande 1903–08. Genom
k. resol. af 28 okt 1910 har tillsatts en k. kommitté
för utredning bl. a. af frågan om en revision
af matrikellagstiftningen; i förening härmed har
ifrågasatts lagstadgad uppmätning och kartläggning af
hvar enskild landtegendom och utarbetande af ett till
jordregistret hörande ekonomiskt kartverk. Matrikeln
spelar likväl nu en långt mindre framstående roll
än fordom. Den s. k. landskatten till statskassan,
som utgjordes efter matrikeln, bortföll 1837, och de
kommunala utskylderna ha också till stor del börjat
utgå efter andra principer. 2. (K. V. H.)
Matrikul. Se Matrikel 2.
Matrikularbidrag (ty. matrikularbeiträge) kallas i
Tyska riket de särskilda förbundsstaternas direkta
tillskott för de gemensamma riksutgifterna. De utgå
efter folkmängden och fastställas för ett år i sänder.
Matrimonium, lat., äktenskap; matrimonial-,
äktenskaps-, äktenskaplig.
Matris (af lat. matrix, moder), tekn., boktr., i
allmänhet hvarje fördjupad form för åstadkommande af
gjutna, pressade, präglade m. fl. slags arbeten. I
stilgjuteriet utgöres denna form af en kopparbit med
delvis polerad yta, hvari den graverade stålstämpeln
(patrisen, af lat. pater, fader) inslås ett stycke
från ena ändan. I matrisen fås bokstafsbilden sålunda
fördjupad och rättvänd. Matriser kunna billigare
erhållas genom galvanoplastisk fällning öfver vanliga
trycktyper, och till större stilsorter åstadkommas
de vanligen så. Se vidare Galvanoteknik,
sp. 676–677, Kliché och Stereotypi.
Matrona, lat., betydde hos romarna gift kvinna, mest
af stånd, ärbar fru, med afseende på den ställning
hon intog i umgängeslifvet och den aktning man
var henne skyldig. Endast en matrona hade i Rom
rätt att bära stola (se Dräkt, sp. 928), den långa
fotsida tunikan med en under gördeln anbragt, ned
till fötterna löpande instita (garnering, bräm). –
I svenskt språkbruk betecknar ordet en fetlagd gift
kvinna af mogen ålder.
R. Tdh.
Matrona, flod. Se Marne.
Matronalia. Se Juno, sp. 293.
Matroneum (lat., af matrona, se d. o.), den för de
förnämare kvinnorna afsedda platsen i Västerlandets
gammalkristna kyrkor. Som matroneum användes den
närmast koret eller på sidan om detta belägna östra
delen af södra sidoskeppet, äfvensom tvärskeppets
södra del. Den å motsatta, norra, sidan belägna,
för de förnämligare manlige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
