1295 Maurer 129G karaktären af en mot Ärmausperg riktad stridsskrift. Febr.-nov. 1847 var M. under striderna om Lola Montez justitie- och utrikesminister i en af honom bildad ministär. M:s förnämsta rättshistoriska skrifter, som tillhöra tiden efter hans utträde ur ministären, utgöras af en serie i flera afseenden förtjänstfulla arbeten rörande de tyska samfälligheternas historia (tills. 12 bd), utkomna under olika titlar: Einleitung zur geschichte der mark-, hof-, dorf- und stadtverfassung (1854; 2:a uppl. 1896), Geschichte der markenverfassung in Deutschland (1856), Geschichte der fronhöje (1862-63), Geschichte der dör jv er j assung (1865- 66) och Geschichte der städteverfassung (1869- 71). Litt.: Heigel, "Denkwiirdigkeiten des bay-rischen staatsrats G. L. von Maurer" (1903). 2. Konrad von M., den föregåendes son, tysk rättshistoriker, f. 29 april 1823 i Frankenthal i Rheinpfalz, d. 16 sept. 1902 i München. Arten af den verksamhet, som skulle komma att fylla hans långa och arbetsamma lif, angafs redan i hans förstlingsarbete, Uber das wesen des altesten adels der deutschen stämme in seinem ver-hältniss zur gemeinen freiheit, hvilket föranledde, att han 1847 erhöll en e. o. professur, som 1855 blef ord., vid Münchens universitet. Under en tid föreläste M. såväl öfver gällande tysk rätt som öfver tysk rättshistoria och fornnordisk rätt. Från 1868 begränsade han emellertid med universitetsmyndigheternas samtycke området för sina föreläsningar till den fornnordiska rätten och intog därefter, till dess han 1888 erhöll afsked, den vid ett tyskt universitet enastående ställningen som professor i nordgermansk rättshistoria. M:s många skrifter låta oss år för år följa riktningen af hans intressen. Valet af ämne för hans första ofvan omtalade afh. skedde tydligen under inflytande af intryck från faderns intressevärld och i öfverensstämmelse med en betydelsefull tidsriktning inom den tyska rättsvetenskapen. Den germanska rättshistoriska forskningen omfattades med nyväckt ifver och var i uppsving, drifven af framstående lärde, bland hvilka här må erinras om v. Richthofen, Homeyer och J. Grimm, alla tre M:s lärare. Af synnerligt stor betydelse för utbildningen af M:s metod blef hans beröring med den sistnämnde, enär den eggade honom att skaffa sig den filologiska utbildning, som vid sidan af de juridiska kunskaperna är en nödvändig förutsättning vid arbetet med de tidiga germanska rättskällorna. M:s första afh. omfattade ett vidsträckt fält, men i samband med att hans metod fick en alltmer analytisk-filologisk karaktär står den förkärlek att meddela forskningens resultat i form af ingående specialundersökningar, som präglar hans följande författarverksamhet. Till en början valde han den anglosaxiska rätten till sitt särområde, men sedan han belyst den med några mycket uppmärksammade afh., kastade han sig in på ett annat arbetsfält, den nordiska rättens, där han sedermera sysslade. Han har själf förklarat, att han vid denna öfvergång handlade i enlighet med de anvisningar, som Grimm och Wilda lämnat i sina arbeten, där de visat be-tydeisen af de nordiska rättskällorna för tolkningen af de gamla tyska. M. vände sig först till den isländska rätten och utgaf Die entstehung des islän-dischen staates und seiner ver jassung (1852). Hans studier förde honom äfven tillbaka till den för den isländska grundläggande norska historien, som han behandlade i det utmärkta arbetet Die bekehrung des norwegischen stammes zum christenthum (1855 -56). Hans intresse för Island förmådde honom att 1858 på, ort och ställe studera förhållandena, hvarvid han tillvaratog kvarlefvande sägner, som han utgaf. Till den isländska tusenårsfesten utgaf han som en högtidsskrift Island von seiner ersten ent-deckung bis zum untergange des jreistaats (1874), ett arbete, som vittnar oin djupet af hans studier och den vida omfattningen af hans intressen. I en lång rad undersökningar, kännetecknade af en förträfflig metod, behandlade M. västnordiska rätts-källor och bragte klarhet öfver många invecklade frågor. Bland dessa arbeten må nämnas artiklarna Graagaas, Gula\)ing och Gula\)ingslög i Ersch och Grubers encyklopedi (1864-78). Många uppsatser, de flesta tryckta i Münchenakademiens handlingar, egnade han äfven åt utredningen af olika institut inom den gamla västnordiska rätten, t. ex. Die freigelassenen nach altnorwegischem rechte (1878), Die unechte geburt nach altnordischem rechte (1883), Das verdachtzeugnis des altnorwegischen rechtes (s. å.). Andra undersökningar ha ett mera filologiskt eller litteraturhistoriskt intresse, t. ex. Vber die ausdriicke altnordische, altnorwegische und is-ländische sprache (1867), ett inlägg till norrmännens förmån i den pågående striden om de nordiska folkens andel i den gamla litteraturen, och Die entstehung der altnordischen götter- und heldensagen (1879). Efter M:s död har Videnskabsselskabet i Kristiania utgifvit hans efterlämnade föreläsningsmanuskript under den vilseledande titeln Vor-lesungen uber altnordische rechtsgeschichte (5 bd, 1907-10). Rätteligen borde i st. f. "altnordische" stå "altwestnordische", enär svensk och dansk rätt, som ju dock måste erkännas höra till den fornnordiska rätten, icke behandlas i framställningen. Beklagligt är, att utgifvaren icke i hvarje särskildt fall anmärkt det förhållande, hvari framställningen af de olika instituten i föreläsningarna står till förf:s öfver samma ämne offentliggjorda specialundersökningar. Endast i mindre grad gjorde M. den gamla östnordiska rätten, d. v. s. den svenska och danska, till föremål för undersökningar. Till svensk rättshistoria hör dock hans skarpsinniga skrift Das älteste hofrecht des Nordens (1877), tillegnad Uppsala universitet vid dess 400-årsfest, liksom äfven hans redan tidigare på tyska tryckta, men sedermera i omarbetad form på danska utkomna Udsigt över de nordgermanske retskilders historie (1878) behandlar äfven de svenska och danska rättskällorna. Mycket betydelsefull var den verksamhet, som M. utöfvade som anmälare af litteratur inom den germanska rättshistoriens olika områden, särskildt det nordiska. I hans anmälningar träffar man ofta själf ständiga vetenskap-