Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik / 1321-1322 (1912) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maximilian ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dotter Teresia Kunigunda (d. 1730). Vid Spanska
tronföljdskrigets utbrott (1701) ställde han
sig jämte sin broder kurfursten Josef Klemens af
Köln på Frankrikes, i stället för kejsarens, sida,
lockad med förespeglingar om kunglig värdighet och
om eventuell hjälp till kejsarkronans förvärfvande
efter Leopolds död. Under krigets förlopp förde han
med heder viktiga kommandon, men var sedan 1704 till
följd af de fransk-bajerska vapnens nederlag vid
Höchstädt fördrifven från sitt land samt sedan 1706
jämte brodern förklarad i akt af den nye kejsaren,
Josef I. Först genom freden i Baden (1714) upphäfdes
aktsförklaringen, hvarefter M. 1715 återkom till
Bajern. Han efterträddes af sin äldste son i andra
giftet, Karl Albert (kejsar Karl VII). – c) M. III Josef,
kurfurste, den föregåendes sonson, son af kurfursten

Karl Albert och kejsar Josef I:s yngre dotter,
Maria Amalia, f. 28 mars 1727 i München, d. där 30
dec. 1777, efterträdde sin fader 1745. Han afstod
s. å. genom freden i Füssen från dennes anspråk på
österrikiska arfländerna, men fick behålla hela det
bajerska området. Hans förnämsta omsorg blef därefter
att upphjälpa Bajerns finanser; tillika förbättrades
lagstiftningen och undervisningsväsendet, och 1759
stiftades vet. akad. i München. Ehuru trogen katolik,
afvisade M. dock kyrkliga öfvergrepp. I Sjuåriga
kriget tillhörde han Fredrik II:s fiender. Han
var förmäld med Maria Anna af Sachsen och Polen,
August III:s dotter, men hade med henne inga barn. På
grund af ingångna arfföljdsfördrag efterträddes han
af sin närmaste frände af wittelsbachska husets
sulzbachska linje, kurfursten Karl Teodor af Pfalz. –
d) M. I Josef (som kurfurste M. IV Josef), konung
af Bajern, f. 27 maj 1756 på Schwetzingens slott

(i badensiska kretsen Mannheim), d. 13 okt. 1825
å lustslottet Nymphenburg, var son af hertig
Fredrik af Zweibrücken-Birkenfeld och Franciska af
Pfalz-Sulzbach. Han blef 1777 öfverste, 1778 maréchal
de camp i fransk tjänst, efterträdde 1795 sin broder,
Karl II, som regerande hertig af Zweibrücken
samt blef 1799, då med kurfursten Karl Teodor den
pfalz-sulzbachska grenen af wittelsbachska huset
utslocknade, kurfurste af Pfalz-Bajern samt hertig
af Jülich och Berg. 1801 slöt M. sig till Napoleon,
hvilken 1803, 1805 och 1809 mycket förstorade hans
land och genom freden i Pressburg 26 dec. 1805
skaffade honom konungatiteln, som M. antog 1 jan. 1806.

S. å. förmäldes hans dotter Augusta med
vice-konung Eugène af Italien. 8 okt. 1813
slöt M. sig dock genom fördraget i Ried till
den sista stora koalitionen mot Frankrike och
räddade genom detta affall, hvad han vunnit som
Napoleons vasall. Personligen mild och fridsam,
hade han från början af sin regering låtit den
handlingskraftige ministern Montgelas styra Bajern
och vidtaga en mängd reformer i den s. k. upplysta
despotismens anda, men 1817 afskedades denne helt
plötsligt på kronprinsen Ludvigs begäran och efter
påtryckningar af hofvet i Wien. Följderna af denna
förändring visade sig å ena sidan i ett närmande
till Rom (konkordatet af 1817), men å andra sidan
i den oktrojerade författningen af 26 maj 1818,
hvilken ännu i hufvudsak är bibehållen. Sitt rikes
vetenskapliga bildningsanstalter såg M. väl till godo,
och 1808 stiftade han konstakademien i München. Han
var sedan 1785 förmäld med Vilhelmina Augusta af
Hessen-Darmstadt och, efter hennes död, sedan 1797
med prinsessan Karolina af Baden. Han efterträddes
af sin son Ludvig (I). – e) M. II Josef, konung
af Bajern, den föregåendes sonson, f. 28 nov. 1811
i München, d. där 10 mars 1864, var son till Ludvig I

och Teresia af Sachsen-Hildburghausen. Efter
grundliga universitetsstudier, särskildt i historia,
och utländska resor lefde han i umgänge med skalder,
konstnärer och vetenskapsmän, om somrarna mest å
slottet Hohenschwangau, samt förmälde sig 1842 med
prinsessan Maria af Preussen (f. 1825, d. 1889). Efter
sin faders abdikation besteg han 20 mars 1848
tronen. M. omgaf sig med frisinnade ministrar och
beviljade reformer i konstitutionell anda, men visade
sig som fiende till tanken på en tysk enhetsstats
upprättande under Preussens hegemoni och omfattade i
stället den s. k. trias-politiken, eller sträfvandet
att af Tysklands mindre stater, med Bajern i spetsen,
bilda ett förbund, hvilket skulle stå som en jämnstark
tredje makt vid sidan af Österrike och Preussen. Då
utsikterna för en dylik ordning tedde sig alltför
mörka, närmade han sig Österrike och medverkade till
Förbundsdagens återställande (1851). Från 1852 kallade
han till Münchens högskola en rad utmärkta lärde, utan
afseende på deras trosbekännelse. Bland hans öfriga
åtgärder till vetenskapernas fromma märkes inrättandet
af den tekniska och den historiska kommissionen vid
vet. akad. i München. Han grundlade ock nationalmuseet
därstädes och var lifligt intresserad för skapandet af
en ny byggnadsstil. Stor sjuklighet hindrade M. ofta
att deltaga i statsbestyren. Han efterträddes af
sin äldre son, Ludvig (II). – f) M. Josef, "hertig
i Bajern", af linjen Pfalz-Zweibrücken-Birkenfeld,
f. 4 dec. 1808 i Bamberg, d. 15 nov. 1888 i München,
förmäldes 1828 med konung Maximilian I:s yngsta
dotter, prinsessan Ludovika, och befordrades efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>