1325 Maximiproblem-Maximus 1326 tare af myteriet mot kejsaren, som han efterträdde på tronen. Hans regering blef ej lång. Grym, girig och misstänksam, rasade han som en verklig tyrann, i synnerhet mot de förnäme och de kristne, samt nöjde sig ej med att låta afiifva sina offer, utan marterade dem på det gräsligaste till döds. Slutligen utbröt missnöjet, som i synnerhet riktade sig mot hans utpressningar, i öppet uppror, först i Afrika, där prokonsuln Gordianus och hans son utropades till motkejsare, och sedermera uti Italien. Gordianerna blefvo visserligen besegrade; men i Rom uppställdes af senaten nya motkejsare; och då M., som under sin regeringstid hade uppehållit sig hufvudsakligen i de norra gränsländerna, ryckte mot Italien, mördades han af sina egna soldater vid belägringen af Aquileja, 238. - 2. Cajus Galerius Valerius M. (D a z a), en illyrier af låg börd, brorson till kejsar Galerius, utnämndes af denne till "caesar". (3C5) och fick sig anförtrodd styrelsen öfver Syrien och Egypten, hvarefter han senare antog titeln af "augustus". M. var en vild och despotisk regent. Efter några år kom det till en brytning emellan honom och Galerius' efterträdare Licinius. M. blef af denne slagen i Tracien och gaf sig sedan döden i Tarsos, 313. 1-2. K. Tdh. Ma'ximiproblem och M i'n i m i p r o b l e m, mat., kallas sådana problem, där fråga är att bestämma maximum (eller minimum) för någon gif-ven funktion eller också formen för en funktion med gifna maximi- (eller minimi-)egenskaper. Se Maximum. Ma'ximispänning. Se Elektriska anläggningar, sp. 233. Ma'ximitermométer (Maximumtermometer), fys. o. meteor., kallas en termometer, . på hvilken kan afläsas den högsta temperatur, som egt rum sedan en viss tid. Man har sådana termometrar af flera olika konstruktioner; de två allmännast förekommande ha följande utseende. Uti den ena är ofvanför kvicksilfret i termometerröret inlagd en liten ten af stål eller järn, som med lätthet kan glida fram och tillbaka i den del af röret, som ej är upptagen af kvicksilfver. Vid instrumentets inställning lutas det först så, att ståltenen berör kvicksilfverytan, och vrides sedan i det läge, att termometerröret intar en horisontal ställning. Då vid stigande temperatur kvicksilfverkolonnen i röret förlänges, skjuter denna framför sig tenen, som, vid därpå inträffande minskning i temperaturen, blir kvarliggande på det ställe i röret, dit kolonnens ända räckte, då temperaturen var som högst. Afläser man nu på termometerskalan efter en viss tid, t. ex. ett dygn, läget af tenens mot kvicksilfret vända ända, så får man veta den högsta temperatur, som under detta dygn varit rådande. Efter afläsningen nedskakas tenen åter, så att den berör kvicksilfret, och instrumentet inställes i horisontalt läge. Detta instrument har det fel, att ståltenen ej sällan "drunknar" i kvicksilfret och således ej längre anger högsta temperaturen. Bättre torde vara att använda en liten glasten. - En annan, numera mycket vanlig konstruktion, som icke har nyssnämnda fel, är följande. I nedre ändan af termometerröret, där detsamma förenar sig med den ihåliga kulan, är en liten glasskärfva insmält, så att kvicksilfret på detta ställe har att passera en mycket trång kanal. Af den kraft, som vid stigande temperatur utvidgar kvicksilfrets volym i kulan, tvingas detta ut i röret genom denna smala kanal. Kvicksilfverkolonnens fria ända anger den rätta temperaturen, så länge värmen är i stigande. När temperaturen faller, sammandrager sig det kvicksilfver, som finnes i kulan, medan kvicksilfret i röret icke nedgår i kulan, alldenstund det erfordras en viss kraft för att pressa detsamma genom den trånga kanalen. Kvicksilfverkolonnen kvarligger således i röret, och dess öfre ända anger den högsta temperatur, som egt rum sedan instrumentets sista inställning. Denna sker så, att kvicksilfver nedskakas, till dess kulan blir fylld, hvarefter termometern placeras i horisontalt läge. Det bästa instrument till bestämmande af både maximi- och minimitemperaturen under en viss tidrymd är termografen, som också anger tiden, då dessa temperaturer inträffa. Dess enda fel är, att d3n är betydligt dyrare än ofvannämnda instrument. Jfr M i n i m i t e r m o m e t e r. 11. U. (N. E-m.) Ma;ximitryck, artill., det i ett eldvapens lopp vid drifmedlets (krutets) förbränning alstrade högsta gastrycket. Den vanligen använda beteckningen för maximitrycket är P max; det uppmätes med tryckmätare (se d. o.) och anges i allmänhet i atmosfärer, men äfven i kg/cm2 eller liknande. P max är ett af de grundbestämmande värdena vid konstruerandet af ett eldvapen samt för kruttillverkningen. S. Maxi'movitj, ryska lärde. Se Maksimovitj. Ma'ximum, plur. Maxima (lat., "det största"), det högsta värdet, den högsta graden, i motsats till mifnimumt plur. minima (lat. "det minsta"). - 1. Mat. En gifven funktion eller expression säges bli ett maximum för vissa värden1 af den eller de däri ingående oberoende variablerna, om den för dessa värden är större än för närliggande värden å ömse sidor. Blir den åter under samma förhållanden mindre, kallas detta minimum. Vissa funktioner ha flera maxima eller minima, andra åter ett eller intet sådant. Så har t. ex. uttrycket 4# - x2 för x = 2 maximivärdet 4, under det att uttrycket 4:r- l alldeles icke eger något maximum. Vidare, för att välja ett exempel ur elementargeometrien, är kordan i en gifven cirkel ett maximum, om den går genom medelpunkten, då däremot för en linje, som begränsas af två gifna parallella linjer, icke finnes något maximum. Bestämmandet af funktioners maxima och minima sker medelst differentialräkning. - Ett annat slag af maxima och minima finnes också, där fråga är icke om vissa värden i en funktion, utan om själfva funktionens form. Så är t. ex. bland alla kroklinjer med samma omkrets ytan ett maximum, om kroklinjen har formen af en cirkel. Dylika maxima och minima bestämmas medelst variationskalkyl. Det isoperimetriska problemet handlar just om ett sådant fall. - 2. Fys. o. meteor. Se Maximitermometer och M i n i-mitermometer. Ma^imumtermometer. Se Maximitermometer. Maximumtruck [mä'ksimom tra'k], elektrot., en konstruktion af underrede till spårvagnar. Se Elektriska spårvägar, sp. 320-322. Maximus, romerska kejsare. 1. Marcus