ha lefvat till 1503. Som kopparstickare var han knappt mer än handtverkare, bäst i kopior efter målare ur van Eycks skola, dålig i stick af egen uppfinning. En tid under förra hälften af 1800-talet hade hans namn vunnit en viss ryktbarhet, emedan han antogs vara identisk med mästaren till den ”lyversbergska passionen”, en obekant tysk målare i Köln under flandriskt inflytande, uppkallad efter sitt förnämsta verk, en framställning i 8 taflor af Kristi passionshistoria, hvilka förr egdes af stadtrath Lyversberg i Köln, men nu finnas i stadens museum. Detta antagande har vid noggrannare undersökning visat sig grundlöst. C. R. N.* Mecklenburg (riktigare Meklenburg), område i norra Tyskland vid Östersjön, i den forna nedersachsiska kretsen, är deladt emellan de båda storhertigdömena M.-Schwerin och M.-Strelitz, hvilka äro så nära förenade af naturen samt i politiskt och historiskt hänseende, att de lämpligast behandlas i en artikel. Mecklenburg-Schwerin, till storleken den 7:e, till folkmängden den 9:e staten i Tyska riket, gränsar i n. till Östersjön, i ö. till Pommern och M.-Strelitz, i s. till Brandenburg och Hannover samt i v. till Schleswig-Holstein, det strelitzska furstendömet Ratzeburg och floden Trave. Det omfattar hertigdömena Schwerin och Güstrow, distriktet Rostock, furstendömet Schwerin och herrskapet Wismar jämte 3 små enklaver i Brandenburg och M.-Strelitz. Inom dess gränser ligga 1 till Preussen och 2 till M.-Strelitz hörande enklaver. Arealen utgör 13,127 kvkm. (däraf 667 kvkm. vatten). Mecklenburg-Strelitz, till storleken den 12:e, till folkmängden den 21:a staten i Tyska riket, består af två skilda delar: herrskapet Stargard (i nyare tid utan historisk grund kalladt hertigdömet Strelitz), ö. om M.-Schwerin, mellan detta samt Pommern och Brandenburg, och furstendömet Ratzeburg (ett sekulariseradt biskopsland), v. om M.-Schwerin och i öfrigt begränsadt af Schleswig-Holstein, Lybeck och Trave. Sammanlagda arealen utgör 2,930 kvkm. M. tillhör det nordtyska låglandet och fylles till största delen af den s. k. Baltiska sjöplatån, hvars riktning i M. går från n. v. till s. ö. Endast i s. v. sträcker sig området utanför denna platå, och i n. ö. utbreder sig ett lågt förland fram till Östersjön. Sjöplatån har en bredd af 40--50 km., är i s. ö. omkr. 100 m. hög, i n. ö. högst 60 m. samt aftar i höjd mot v. Öfver platån resa sig några berg, bland hvilka märkas Helpterberg (179 m.), Lichtenberg (166 m.), Keulenberg (140 m.) i den östra delen och Hohe burg (143 m.) m. fl. i nordvästra delen. Utanför den egentliga sjöplatån höja sig i s. v. Ruhnerberg (178 m.) och Sonnenberg (126 m.). Äfven i det nordöstra förlandet finnas några, från sjöplatån alldeles fristående lägre berg. -- På en grundval af paleozoiska berg hvilar krita, som i sydvästra delen är öfverlagrad af tertiära bildningar. På kritan och de nämnda tertiära bildningarna ligga diluviala sediment af ända till 100--130 m. djup och ofvanpå dessa här och hvar alluviala lager. För landets ytbildning har istiden varit i hög grad bestämmande. Det är glaciala aflagringar, som bilda marken och betinga dess former. Moränbildningar och rullstensåsar äro kvarlefvor från denna tid, liksom äfven den utomordentligt rika förekomsten af sjöar. Inom M. finnas omkr. 650 sjöar med en totalyta af 850 kvkm., d. v. s. 5,3 proc. af hela landets. De största äro Müritzsjön (133 kvkm.), Schwerinsjön (65 kvkm.) och Plauersjön (42,5 kvkm.). Floderna äro likaledes många, men små. De flesta äro bifloder till Elbe, som själf berör en del af M.-Schwerin. De största äro Elde (220 km.) och Warnow (130 km.), den senares vattenområde omfattar 3,171 kvkm. Äfven Peene upprinner inom M. Några äro segelbara, såsom i n. Warnow (med Nebel) och Peene, i s. hufvudsakligen Elde. -- Kusten är i regel flack, endast på enstaka ställen, såsom vid Doberan, brant; dess längd är 228 km. Den djupaste inskärningen af Wismarbukten, från hvilken Boltenhagener wiek tränger in v. om den stora ön Poel, medan Salzhaff utmynnar i dess östra del, skild från Östersjön genom halfön Wustrow. En annan haff- eller kanske rättare limanbildning är Breitling, s. om Warnemünde; äfven en del af Saaler-bodden hör till M. -- Årsmedeltemperaturen är i nästan hela landet 8°; sydöstra delen är något varmare. Våren är kall, hösten mild. Skillnaden mellan jan. och juli är i Rostock 18,3°, i Neu-Strelitz 19,7<%small>°. Den årliga medelnederbörden för hela landet är omkr. 600 mm., störst i västra delen (650 mm.), minst i östra delen (i Malchin 550 mm.). Växtvärlden är föga omväxlande och floran ej rik. Talrikast äro kryptogamerna (1,500 arter), medan af fanerogamer finnas blott 1,100 arter, hvilket ej är hälften af Tysklands fanerogama växter. Skogen upptog 1900 blott 18,8 proc. af ytan; af det öfriga området utgjorde 8 proc. ängar och 4,3 proc. betesmark. Skogen består till ²/₃ af barrträd. Stora områden äro ofruktbara sandhedar eller mossar, inalles 9,3 proc. Befolkningen är en blandning af germaner och germaniserade slaver (se nedan Historia) och talar en plattysk dialekt. M. är Tysklands glesast befolkade område. I M.-Schwerin utgjorde folkmängden 1910 639,958 pers. (49 inv. på 1 kvkm.), i M.-Strelitz 106,442 pers. (36 inv. på 1 kvkm.). För hela landet gör detta 746,400 inv. mot en befolkning af 654,879 pers. 1871. Tillväxten har under denna tid alltså icke utgjort fullt 14 proc. mot 58 proc. för hela Tyskland. Orsaken härtill har väsentligen varit den stora utvandringen, som först under de allra sista åren aftagit och framkallades af de egendomliga sociala förhållandena. I M. fortlefver nämligen än i dag det gamla feodalväsendet. Af jorden äro i M.-Schwerin öfver 42 proc., i M.-Strelitz 56 proc. ett storhertigligt familjfideikommiss (domanium); hela återstoden tillhör ridderskapet, enskilda stiftelser eller städerna. Något själfegande bondestånd finnes alltså icke. Bönderna voro lifegna till 1820, men lifegenskapens upphäfvande förbättrade föga deras ställning. De äro nu arrendatorer under kronan eller under adeln. Sedan 1869 har emellertid regeringen gjort domanialarrendena ärftliga, men eljest är arrenderätten mestadels inskränkt till arrendatorns lifstid. Bönderna sakna alla kommunala och politiska rättigheter. Undervisningsväsendet är ganska högt utveckladt. M. har 10 gymnasier, 8 realgymnasier, 3 realprogymnasier och 4 realskolor, 3 offentliga och många enskilda flickskolor, navigationsskolor (i Rostock och