Wustrow), landtbruks- och tekniska skolor samt omkr. 1,500 folkskolor och 3 folkskollärarseminarier. I Rostock finnes ett universitet med omkr. 900 stud. -- Nästan hela befolkningen tillhör den evangelisk-lutherska bekännelsen. Kyrkostyrelsen utöfvas af storhertigen genom oberkirchenrat i M.-Schwerin och konsistorium i M.-Strelitz. Hufvudnäringen är i båda länderna jordbruk, som föder 45 proc. af befolkningen. Jorden är fruktbar och väl odlad. I M.-Schwerin voro 1900 57,4 proc. af ytan åker eller trädgård, i M.-Strelitz 50,8 proc.; tilläggas ängs- och betesmark, så upptagas i det förra landet 71 proc., i det senare 60,8 proc. af jordbruket. Råg och hafre äro hufvudprodukterna. Ängsområdet är relativt ringa, hvilket hämmar utvecklingen af boskapsskötseln. Svin- och fårafveln äro dess viktigaste grenar, den senare dock stadd i tillbakagång, medan nötkreatursafveln är i tillväxt (1907 430,000 nötkreatur). Äfven hästafveln, som förr var blomstrande, har gått tillbaka och täcker icke längre landets egna behof. -- Af mineral är det blott salt, som har någon betydelse, hvarförutom mycket tegel tillverkas. -- Industrien sysselsätter sig hufvudsakligen med förädling af jordbrukets alster, såsom kvarnar, sockerfabriker, brännerier, bryggerier, stärkelsefabriker, fruktkonserveringsanstalter o. d. Träindustrien hämtar mestadels sin råvara från Sverige. Af industri och handtverk lefde 1907 27,3 proc. af befolkningen, medan 11,9 proc. hade sin utkomst af handel och samfärdsel. Exporten utgöres af jordbruksalster, medan industrialster, kolonialvaror, stenkol, trä m. m. äro de viktigaste importvarorna. M:s handelsflotta är obetydlig och räknade 1911 68 fartyg om 34,938 ton. Antalet i Rostock och Wismar inklarerade fartyg utgjorde 1909 4,220 om 837,581 ton. Järnvägarna hade 1909 en längd af 1,457,5 km. i M.-Schwerin och 262,2 i M.-Strelitz. Författning. Båda storhertigdömena äro inskränkta monarkier, ärftliga på manssidan. De regerande familjerna äro nära besläktade och ega ömsesidiga successionsrättigheter. Skulle båda grenarna utdö, öfvergå deras besittningar till Preussen. Konstitutionen, hvilken är gemensam för de båda storhertigdömena, innebär få drag af den moderna politikens liberala tendenser; den grundar sig på den öfverenskommelse, som hertigen af M.-Schwerin 1755 träffade med sina ständer och som s. å. biträddes af M.-Strelitz. Båda storhertigdömenas ständer bilda sedan 1528 en gemensam korporation, kallad Landesunion, som består af ritterschaft, till hvilket höra alla egare (nära 800) af riddargods, samt landschaft, som omfattar representanter (borgmästaren) för 50 städers magistrat. Såväl ritter- som landschaft, hvilka samlas på en kammare och rösta per capita, äro fördelade efter kretsar: den mecklenburgska, den vendiska och den stargardska. Furstendömet Ratzeburg samt staden Neustrelitz äro icke representerade på landtdagen, utan styras direkt af de resp. storhertigarna. Det förra har sedan 1869 egen representation (21 medl.), som dock trädde i verksamhet först 1906. Landesunion sammanträder hvarje höst, omväxlande i Sternberg och Malchin. Mellan sina sessioner representeras den i Rostock af ett utskott af 9 medlemmar. Från landtdagarna böra skiljas de s. k. konvokations- och deputationsdagarna, af hvilka de förra äro sammankomster af ständer från ena eller andra storhertigdömet för behandling af viktiga enskilda angelägenheter, som fordra skyndsam behandling, de senare äro ombud för ständerna, hvilka utan furstlig kallelse kunna samlas till allmänna landskonvent eller särskilda krets- och amtskonvent för att behandla mera privata angelägenheter. Förvaltning. Lokalförvaltningen utöfvas på det furstliga domanium af ämbetsverk, som kallas domanialämter (23 i M.-Schwerin och 5 i M.-Strelitz), på ridderskapets gods af egarna. Dessa måste dock för vissa viktigare frågor låta representera sig genom af dem själfva utsedda s. k. polizeiämter (47 i M.-Schwerin och 17 i M.-Strelitz). l städerna motsvaras dessa af magistratskollegium, hvars medlemmar i Rostock och Wismar väljas af borgarna, men i de flesta andra städer utses af regeringen. I städerna finnes en kommunal representation, bürgerrepresentation (i Rostock hundertmänner). På landsbygden däremot förekommer endast på domanialområdet ett slags nyinrättad kommunalförfattning (dorfgemeinde), men på ridderskapets gods icke. Den högsta centrala förvaltningen utöfvas i M.-Schwerin af fyra ministerier, hvilkas chefer bilda statsministerium. I M.-Strelitz är statsministeriet i Neustrelitz, bestående af en statsminister, högsta myndighet. Ministrarna äro ansvariga inför storhertigen allena. Rättskipningen handhas i M.-Schwerin af 43 amtsdomstolar, 3 appellationsdomstolar (landgerichte, i Güstrow, Rostock och Schwerin) och en oberlandesgericht i Rostock, hvilken äfven är högsta instans för M.-Strelitz, som f. ö. har 10 amtsdomstolar och en landgericht (i Neustrelitz). Finansförvaltningen. I M.-Schwerin finnas tre från hvarandra oafhängiga finansförvaltningar med egna stater, nämligen 1) landsherrens, 2) en för landsherren och ständerna gemensam samt 3) en enbart för ständerna afsedd. Inkomsterna under den första rubriken härröra från domanium, ord. skatter samt särskilda bidrag för vissa ändamål och uppgingo 1910--11 till 21,549,000 mk. Med denna summa bestridas de egentliga statsutgifterna jämte matrikularbidraget till rikskassan (2,204,907 mk 1911--12). Till den andra finansförvaltningen inflyta de e. o. kontributionerna, stämpel-, arfs- och fideikommisskatter m. m., inalles 6,3 mill. mark (1910--11); och från den utgå medel till statsskuldens förräntande, till polis- och justitieväsendet, till jordbrukets förkofran och några andra förvaltningsgrenar. För den tredje finansförvaltningen offentliggöras inga inkomster och utgifter, men de äro obetydliga. Statsskulden uppgick 1911 till 134,6 mill. mk. -- M.-Strelitz hade 1910--11 en inkomststat å 4,72 mill. mk samt 4,53 mill. mk i utgifter. Dess statsskuld var 2,38 mill. mk. Till följd af de stora inkomsterna af domanium höra storhertigarna, särskildt storhertigen af M.-Schwerin, till Europas rikaste furstar. -- I Tyska förbundsrådet har M.-Schwerin 2 röster och M.-Strelitz 1 röst; det förra sänder 6, det senare 1 representant till tyska riksdagen. -- Storhertigdömena uppsätta 3 bataljoner grenadjärer, 1 regemente fusiljärer, 1 bataljon jägare, 2 dragonregementen, 1 regemente och 1 batteri fältartilleri, hvilka trupper höra till 17:e divisionon och 9:e armékåren, utom jägarbataljonen, som hör till 14:e armékåren. -- Båda storherrarna ha samma titel,