Medicinalstyrelsens disposition ställda medlen till sammanlagdt 11,292,076 kr., hvaraf dock det mesta eller 10,081,053 kr. 99 öre åtgick för hospitalens och sinnessjukanstalternas underhåll. Härtill komma provinsialläkarnas och länsveterinärernas löner, som utanordnas särskildt genom länsstyrelserna. Bland större poster i medicinalstaten kunna nämnas från nyssnämnda år: löner m. m. vid Medicinalstyrelsen och tillhörande verk 150,500 kr., kostnader för allmän hälso- och sjukvård 188,995 kr., resestipendier 14,562 kr. 50 öre, medikolegala besiktningar 7,502 kr. 38 öre, till förekommande och hämmande af smittsamma sjukdomar bland husdjuren 152,063 kr. 71 öre, Barnbördshusen 61,091 kr. 67 öre, behandling af medellösa lupuspatienter 22,476 kr. 24 öre, för åtgärder mot koleran 62,619 kr. 43 öre m. m. Sedan den fond, 6,089 kr.,som vid Sundhetskollegii ombildning till Medicinalstyrelse 1877 stod till kollegii särskilda disposition, vid samma tid indragits till statsverket, har namnet "medicinalfond" försvunnit som uttryck för det anslag till medicinalverket, som af riksdagen årligen beviljas för den allmänna hälso- och sjukvården i riket. B. W. Medicinalförråd, Arméns. Se Förrå d. Medicinallagfarenhet kallas den gren af förvaltningsrätten, som behandlar samhällets anordningar för hälso- och sjukvård. Hit höra alltså i svensk rätt hälsovårdsstadgan för riket, författningar om åtgärder mot smittsamma sjukdomar, lasarettsstadgan, stadgan ang. sinnessjuka, instruktionen för läkare m. m. jämte en mängd specialförfattningar och kungörelser (jfr Hälsovårdsstadgan, Epidemi, Lasarett, Sinnessjukvård m. fl.). En samling af dessa författningar ("ang. medicinalväsendet i Sverige") är utgifven af A. H. Wistrand (1860- 61) med fortsättningar af A. Kullberg, D. M. Pontin och Herm. Petersson. - Med medicinal-lagfarenhet förstod maa förr också rättsmedicin (se d. o.). C. G. Bj. Medicinalordningarna. Se C o 11 e g i u m m e-dico r u m. Medicinalråd, ledamot af Medicinalstyrelsen (se d. o.), en titel, som infördes 1813, då Collegium medicum förändrades till Sundhetskollegium. Medicinalstat. Se Medicinalfond. Medicinalstyrelsen. 1. Det ämbetsverk, som i Sverige står i spetsen för medicinalväsendet. Det härstammar urspr, från en skråförening af läkare i Stockholm, som först under namnet Collegium medicorum (sedermera C. medicum) redan 16 maj 1663 fick vissa privilegier, som bekräftades och utvidgades i synnerhet genom de s. k. medicinalordningarna af 30 okt. 1688. Om detta kollegiums befogenhet och sammansättning se Collegium medicorum. Först genom k. br. 27 jan. 1813 förändrades kollegiet till ett verkligt administrativt ämbetsverk under namn af Sundhetskollegium och bestod till en början af l preses, l vicepreses, 2 medicinalråd och 6 assessorer, hvarjämte de öfverläkare och professorer, som då egde säte och stämma i Collegium medicum, skulle sitta kvar under sin lifstid. Enligt 6 dec. 1815 utfärdad instruktion fick Sundhetskollegium öfverinseendet och styrelsen öfver allt det, som angår sundhetstillståndet samt läkarvården och sjukskötseln såväl hos rikets inbyggare i allmänhet som vid krigsmakten till lands och sjöss i freds- och krigstid. Redan 1821 indrogos två assessorsämbeten och 1841 alla de öfrige assessorernas jämte vice ordförandens, hvaremot s. å. medicinalrådens antal ökades till 4. Sundhetskollegium fick en betydligt vidsträcktare verksamhet än Collegium medicum. Bl. a. tillades skyldigheten att af ge utlåtande i rättsmedicinska mål, att ha öfverinseende öfver veterinärväsendet, tandläkar- och fältskärsväsendet, skyddskoppympningen m. m. Först 1876 öfverflyttades dock öf-verstyrelsen öfver hospitalsväsendet och sinnessjukvården (från SerafimerordeDsgillet) till Sundhetskollegium. Fr. o. m. 1878 har ämbetsverket burit namnet Medicinalstyrelsen. Stat för det nya verket fastställdes l juni 1877, och instruktion för detsamma utfärdades 2 nov. s. å. Med tid efter annan vidtagna smärre ändringar, af hvilka den viktigaste skedde 31 dec. 1900, fortfar denna instruktion i hufvudsak ännu att gälla, ehuru förslag om Medicinalstyrelsens omorganisation f. n. föreligger, byggdt på ett af en särskild kommitté 16 nov. 1909 afgifvet betänkande. Medicinalstyrelsen utgöres således nu af l ordf. med benämning generaldirektör samt 5 medicinalråd. Generaldirektören och 4 af medicinalråden skola vara legitimerade läkare, det femte medicinalrådet skall vara legitimerad veterinär. Tjänstemannapersonalen utgöres å kansliet af l sekreterare, l registrator och 3 notarier, å räkenskapskontoret af 2 kamrerare och l kassör. Dessutom biträdes styrelsen af l ombudsman och fiskal, l öfverinspektör för sinnessjuk vården, l hospitalskontrollant och l arkitekt samt af nödigt antal amanuenser och e. o. tjänstemän. För bakteriologiska och rättskemiska undersökningars verkställande har styrelsen till sitt förfogande en Statsmedicinsk anstalt (se d. o.) med en bakteriologisk och en rättskemisk afdelning. Medicinalstyrelsen utöfvar högsta tillsynen öfver den allmänna hälso- och sjukvården i riket samt handlägger ärenden, som röra rikets medicinalväsen. Styrelsen har inseende öfver alla, som sysselsätta sig med läkarkon-stens eller apotekaryrkets utöfning, med undantag af universitetslärarna som sådana, är öfver-styrelse för rikets hospital samt utöfvar uppsikt öfver sinnessjukas vård i allmänhet. Därjämte har styrelsen öfverinseende öfver lasaretten och sjukstugorna, badinrättningar och andra dylika kuranstalter samt öfver apoteksväsendet, barnmorskeväsendet och fältskärsväsendet äfvensom öfver ut-öfvarna af tandläkarkonsten och sjukgymnastikverksamheten. Medicinalstyrelsen har ock att till-handagå domstolar, offentliga och kommunala myndigheter samt ämbetsmän med de upplysningar, som af dem äskas och som ligga inom området för styrelsens verksamhet, äfvensom utreda förekommande rättsmedicinska frågor. Slutligen har styrelsen att särskildt vaka öfver epidemisjukvårdens handhafvande samt att utöfva högsta inseendet öfver skyddskoppympningen i riket och de för dennas befrämjande inrättade anstalter. 2. Det ämbetsverk, som i Finland står i spetsen för medicinalverket, bildades 29 jan. 1878 därigenom, att Collegium medicum och Direktionen för dårvården saminanslogos till ett gemensamt kol-