1475 Meibomska körtlarna-Meier-Gracfe 1476 tetet i Helmstedt. Han vann ett namn inom anatomien genom upptäckten (1666) af de efter honom benämnda meibomska körtlarna (se d. o.), genom undersökningar om tungans foramen coecum, om venernas valvler m. m. M. utgaf farfaderns samt sina egna afhandlingar och samlingar af källskrifter (Scriptores rerum germanicarum, 3 bd, 1688). - 3. M a r c u s M., filolog, f. 1630 i Tön-ning, d. 1711, utgaf 1652 i Amsterdam en förtjänstfull latinsk öfv., jämte kommentar, af de grekiske musikskriftställarna, Antiquce musicce auc-tores septem (2 bd). Detta arbete var tillegnadt drottning Kristina, hvilken till lön inbjöd M. till Sverige, där han anställdes vid drottningens bibliotek. Efter en tvist med Kristinas gunstling Bour-delot måste M. likväl lämna Sverige. Han var 1653-63 k. bibliotekarie i Köpenhamn, 1663-68 tullförvaltare i Helsingör och slutligen gymnasielärare i Amsterdam. Se E. Wrangel, "Sveriges litterära förbindelser med Holland" (1897). Meibomska körtlarna [ma'j-], Glandulce mei-bomiänce, anat., kallas efter sin upptäckare, H. Meibom (se M e i b o m 2), flera små, f ettaf söndrande körtlar, ordnade i ett lager i ögonlockens fasta skifvor ("ögonbrosken", larsi). De utmynna på ögonlockskanterna i en rad små öppningar. G. v. D.* Meidän. Se Maidan. Meidäni, arabisk författare, d. 1124 i Nisabur. Hans förnämsta arbete är en rikhaltig samling af arabiska ordspråk, som utgifvits i Orienten och hvaraf en edition med latinsk öfv. ombesörjts af Freytag ("Arabum proverbia"-, 3 dlr, 1838 -43). K. V. Z. Meidell [me7 j-], Me j de 11, Meydell, norsk släkt, härstammar från den gamla estländska adelsätten Ma i j del l (se d. o.), som vann äfven svenskt adelskap. 1. Jakob Gerhard M., militär, f. 1786 i Gran, Kristians amt, d. 4 jan. 1876 i Kristiania, blef 1839 öfverste och chef för artilleribrigaden och var 1847-55 generalmajor. 1811-44 var M. lärare först vid norska landtkadettkåren och sedermera (i krigshistoria och topografi) vid militaere höjskolen. Han fick som författare grundläggande betydelse för norsk militärvetenskap. Han skref bl. a. den uppseendeväckande anonyma broschyren Felttoget i Norge 181å (1815) med följdskriften Nöiere oplysninger til felttoget i Norge 18H (i P. A. Munchs "Norsk maanedsskrift", VI, 1860), Forsög til en Icerebygning i krigskunsten (2 bd, 1825-26; 2:a uppl. 1837), Föreläsning er över de jorenede rigers försvar (tr. som manuskript, 1840), Hvorledes bör den norske landkrigsmagt indrettes for ät svare til dens unionelle bestemmelse? (1862) m. m. M. var med om att stifta det Militsere samfund (1825) och att uppsätta "Militairt tids-skrift" (1830). Han arbetade kraftigt för införandet af allmän värnplikt. - Litt.: D. Schnit-ler, "Blade af Norges krigshistorie" (1895), och J. B. Halvorsen, "Norsk forfatterlexikon", IV. - 2. Kristian Henrik Nikolai M., den föregåendes brorson, mineralog, f. 21 april 1822 i Vang, Hedemarkens amt, d. 17 febr. 1899, var secLn 1865 bergmästare i östra sunnanfjällska distriktet, skref bl. a. afhandlingar om de silfver-förande gångarnas bildningssätt i Kongsbergsgruf-vorna (i "Nyt magazin f. naturvidensk.", VII- IX, 1853 ff.) samt framlade sin lifsåskådning i En bog (1864) samt i To afhandlinger. I. Friheden. IL Sandheden (1892). - 3. T hor v al d M., den föregåendes broder, forstman, f. 21 sept. 1824 i Ringsaker, Hedemarkens amt, d. 28 okt. 1908, var 1857-74 forstmästare i Hedemarken, och hans verksamhet på denna post blef af grundläggande betydelse. Viktigast bland hans forstafhandlingar är Om f or anställning er til en mere huus-holderisk behandling af Norges skove (1858). - 4. Ditmar M., publicist, f. 24 jan. 1826 i Bergen, d. 13 juli 1900 i Kristiania, uppsatte 1849 det oppositionella, humoristisk-satiriska halfmå-nadsbladet "Krydseren" (se d. o.), som slog så lifligt an, att det snart blef veckotidning. 1855 omdöpt till "Aftenbladet" (se d. o.), redigerades denna tidning af M. i frisinnad, på det liberala intelligenspartiet beräknad riktning till 1879. 1884 -98 var M. bibliotekarie vid Deichmannska biblioteket, sedan 1888 därjämte vid läsesällskapet Athenseum i Kristiania. 1884-85 utgaf han en liten "Norsk maanedsskrift for literatur, kunst og politik". Af sina artiklar i "Krydseren" utgaf han ett urval, Paa kry ds og paa tvcers (2 saml., 1888-89). - 5. Glor T hor val d M., son till M. 2, jurist, publicist, f. 29 maj 1851 i Kongs-berg, höjesteretsadvokat 1878, höjesteretsassessor 1899, ursprungligen en ytterlighetsman, sedan mera moderat, har i en ofta tillspetsad, paradoxal form framlagt sina politiska och sociala åsikter i bl. a. Tro, I-VI (1901-03), Politik. Et valgmanifest (1903) och Fremtiden her i landet (1908). - 6. Nicolai M., den föregåendes son, skulptör, f. 1877, elev af sin morbroder St. Sinding, 1893 -95 bosatt i Kristiania, har till specialitet trä-snideri i dekorativ karaktär. Han har bl. a. nt-fört altarprydnad med figurer i Borgunds och Aalesunds kyrkor. 1-5. K. V. H. 6. G-g N. Meidell [me7j-], F r e d e r i k, dansk historiker, f. 1833, blef 1852 löjtnant, deltog i 1864 års krig och var 1865-1905 kapten i reserven. Skr.: Fra enevceldens dcemring i Danmark (1884), ett försvar för marsken A. Billes uppförande 1644 och 1657, Militarismen i Danmark, belyst ved historiske skild-ringer (behandlande perioden 1663-71, 1892), och Bille-cettens historie (afd. 2, 1600-1883, 1893). E. Ebg. Meiderich [ma7j-], fabriksstad i preussiska reg.-omr. Düsseldorf (Rhenprovinsen), nära Ruhr och Rhen, blef stad 1894 och förenades 1905, då det hade 40,162 inv., jämte Ruhrort och Beeck med Duisburg till ett stadssamhälle. Meidingers element [ma7j-] 1. Meidingers stapel. Se Galvaniskt element, sp. 667. Det uppfanns af tyske fysikern Heinrich M e i d i n g e r, f. 1831, d. 1905, 1869-1904 professor vid tekniska högskolan i Karlsruhe. Meidum. Se Me d u m. Meier-Graefe [majer-], Julius, tysk konstförfattare, f. 1867 i Reschitza, skref romanen Nach Norden (1893), var med om att uppsätta tidskr. "Pan" 1895 och var jämte 0. Bierbaum dess redaktör, bodde några år i Paris, delvis som köpman, grundlade konsthandeln "Maison möderne", men är nu bosatt i Berlin. Han är en ytterst lif aktig konsttolkare, ultramodern i sina synpunkter, gärna hågad för omvärdering af fastslagna åsikter, ibland