Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mykenska kulturen - Mykerinos. Se Egypten, sp. 1479 - Myklagård. Se Miklagård - Myklebostad - Mykocecidier, bot. Se Gallbildningar - Mykodomatier, bot. Se Domatier och Mykorrhiza - Mykologi - Mykomyketer, bot. Se Mycomycetes - Mykonos (nygrek. My'koni) - Mykoplasma, bot. Se Eriksson, Jakob - Mykkorrhiza, Svamprot, bot. - Mykos (af grek. my'kes, svamp) - Mykosin, bot. Se Cell, sp. 1391 - Mykotek (af grek my'kes svamp och théke, förvaringsrum) - Mykotrof (af grek my'kes svamp och trofé, näring) - Mylabris, zool. Se Meloidæ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kultur</sp>, sp. 1269, anförda): H. Schliemann, "Mykenae"
(1878), "Tiryns" (1886), A. Furtwängler och
G. Loeschcke, "Mykenische vasen" (s. å.),
C. Schuchhardt, "Schliemanns ausgrabungen" (2:a
uppl. 1891, sv. öfv. och bearb, af J. Centerwall,
"Schliemanns upptäckter", s. å.), G. Perrot och
Ch. Chipiez, "Histoire de 1’art dans 1’antiquité"
(bd 6,1894), Tsountas och Manatt, "The mycenaean
age" (1897), H. R. Hall, "The oldest civilisation
of Greece" (1901), W. Dörpfeld, "Troja und
Ilion" (1902), E. Loewy, "Typenwanderung" (i
"Jahreshefte des oesterreichischen archäologischen
instituts", XII, 1909, XIV, 1911), A. J. Evans,
"The minoan and mycenaean element in hellenic
life" (i "Journal of hellenic studies", XXXII,
1912), och S. Wide, "Den mykeniska kulturen
och Homeros" (i "Nordisk tidskr.", 1896).
S. W-e.
Mykerinos. Se Egypten, sp. 1479.
Myklagård. Se Miklagård.
Myklebostad, gårdar i Nordre Bergenhus amt, Norge,
af hvilka tre ega intresse för norsk förhistoria
genom på deras område gjorda graffynd. Särskildt
är detta fallet med M. i Eids härad, där man
funnit en i yngre järnåldern sannolikt under
århundraden använd begrafningsplats med skikt af
såväl brända som obrända lik. Se H. Schetelig,
"Vestlandske graver fra jernalderen" (1912).
K. V. H.
Mykocecidier, bot. Se Gallbildningar.
Mykodomatier, bot. Se Domatier och Mykorrhiza.
Enligt senaste undersökningar innehålla
rotknölarna hos Alnus, Myrica och
Eleagnaceæ samma bakterieliknande organism som
leguminosernas rotknölar (se Assimilation, sp. 240).
G. L-m.
Mykologi (af grek. mykes, svamp, och logos, lära),
vetenskapen om svamparna. - Mykolog,
den, som idkar denna vetenskap.
Mykomyketer, bot. Se Mycomycetes.
Mykonos (nygrek. Mykoni), en ö bland de östra
Cykladerna, eparkien Syros, s. ö. om Tenos, i
Egeiska hafvet, 90 kvkm., omkr. 4,500 inv., bildar
en 392 m. hög, kal och vattenfattig granitmassa,
som dock frambringar goda viner, sydfrukter och
något säd. Hufvudorten M. (i nyare tid äfven kallad
Kamenaki) på västra kusten hade 1896 3,177 inv.,
mest sjömän, och en icke obetydlig handelsflotta. En
del af de föremål, som anträffats vid gräfningar på
Delos och Rheneia, har sammanförts i ett offentligt
museum i staden, men större delen har gått till Aten.
(J. F. N.)
Mykoplasma, bot. Se Eriksson, Jakob.
Mykorrhiza, Svamprot, bot., en symbiotisk
förening mellan rötter, rhizom eller prothallier
och svampar. Mykorrhiza förekommer i synnerhet
hos mullväxter, som växa i en på svampmycel rik
mark. Man kan urskilja två slag af mykorrhiza,
ektotrofisk (af grek. ektos, utanför, och trofe,
näring) och endotrofisk (af grek. endon, inom,
invärtes). Hos den förra äro växtens fina rötter tätt
omslutna af en hyfmantel, från hvilken hyfer dels
växa ut i den omgifvande marken, dels växa in emellan
rotens yttersta celler (se fig. B). De försvampade
rotgrenarna äro vanligen jämförelsevis korta och ofta
korall-likt förgrenade. Detta
slag af mykorrhiza är en konstant företeelse
hos hängeväxter (bok, björk o. s. v.), tall,
gran, Monotropa, Polygonum viviparum m. fl.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
