Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Märgling - Märgpumpa, bot. Se Växtmärg - Märgstrålar - Märiska bröder. Se Bömiska bröderna - Märiska porten - Märiska svinet - Märisk-bömiska kanalen. Se Donau, sp. 710 - Märkbläck, tekn. Se Bläck - Märkduk - Märke, bot. Se Pistill - Märkeforsen. Se Lais älf - Märkesman, Konungens. Se Hird, sp. 743 - Märket - Märkrulla - Märla - Märldjur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men ej lera. Lermärgelns (hvarfvig märgel och
krosstensmärgel) användning som jordförbättringsmedel
har lyckats bäst, där den kunnat begagnas på
sandjord – den har då till icke ringa grad bidragit
att förändra jordens fysiska beskaffenhet –, men
äfven på andra jordarter har den med fördel blifvit
begagnad. Sandmärgel lämpar sig bäst att använda
för märgling af styf lerjord. På torfjord verkar
märgling särdeles välgörande. – Märglingen brukar
vanligen verkställas, under det jorden är "i träde".
Från märgelgrafvarna utköres märgeln i mindre
högar på de fält, som skola märglas. Antingen
får den sedan ligga öfver vintern samt frysa
sönder till smärre bitar och pulver, eller också
utsprides den genast, sönderharfvas och inblandas
med åkerjorden vid dennas brukning. I Skåne,
där märgling allmännare än annanstädes i Sverige
egt rum, påföras 250 till 400 kärrlass (om c:a 150
kbdm.) på tunnlandet. Varaktigheten af en märgling
rättar sig efter mängden och beskaffenheten af
den använda märgeln. Man lär ha exempel på, att
verkan af en märgling visat sig ännu efter 20
års förlopp, men i allmänhet bör sådan förnyas
efter ett mindre antal år. Innehåller märgeln
10 proc. kolsyrad kalk och talk, så tillföras
jorden genom en dylik märgling tillika omkr. 9,000
kg. däraf per tunnland. Med arbetskostnadernas
stegring och den lättade tillgången på bränd
kalk och kalkstensmjöl har den arbetskräfvande
märglingen alltmer ersatts af jordens kalkning.
E. E. (H. J. Dft.)
Märgpumpa, bot. Se Växtmärg.
Märgstrålar, bot., äro skiflika eller bandlika,
vertikalt stående bildningar af tunnväggiga
parenkymceller, hvilka utgå från märgen ("primära"
märgstrålar) mellan kärlsträngarna samt öfvergå i
den primära barken. Märgstrålar, som bildas inom
kärlsträngarna, kallas "sekundära". Märgstrålarna
underhålla förbindelsen mellan stammens inre
och yttre delar. Märgstrålarnas tjocklek är
mycket olika. Hos bok och ek finnas två slag af
märgstrålar, dels mycket breda, tydligt synliga
för blotta ögat, dels mera smala. På ett radialt
längdsnitt af en bokstam framträda märgstrålarna
som glänsande brunaktiga band. Genom ombildning
af märgstrålarna hos en del växter uppkomma nya
ämnen, såsom växtslem ("dragant") och gummi.
O. T. S. (G. L-m.)
Märiska bröder. Se Bömiska bröderna.
Märiska porten, en dal i nordöstra Mähren, n. om
Weisskirchen, blott 310 m. ö. h., genom hvilken
man lätt kommer från Marchdalen till Oder- och
Weichseldalarna. Den har alltid varit en lifligt
trafikerad förbindelseled mellan södra Europa och
länderna n. om Sudeterna och Karpaterna. J. F. N.
Märiska svinet, en korsningsprodukt af kortörade
landtsvinet och det krushåriga polska svinet.
H. F.
Märisk-bömiska kanalen. Se Donau, sp. 710.
Märkbläck, tekn. Se Bläck.
Märkduk, mindre stramaljduk e. d., hvarpå flickor
i skolåldern lära sig sy bokstäfver och siffror
(samt små prydnadsfigurer) till märkning af
linne. Märkdukarna bevaras för att tjäna som mönster.
Märke, bot. Se Pistill.
Märkeforsen. Se Lais älf.
Märkesman, Konungens. Se Hird, sp. 743.
Märket, fyr på klippan af samma namn i finska andelen
af Bottniska viken, 6,5 latitudsminuter i ONO1/2O från
svenska fyrbåken Understen och 7,5 latitudsminuter i
NV från holmen Signildskär i Ålandsögruppen. Fyren,
som är byggd 1885, har linsapparat af 3:e ordningen
enligt Fresnels system samt visar i olika riktningar
hvitt, rödt och grönt sken med en blänk hvar
6:e sekund. Fyrskenets höjd öfver hafsytan är
16,63 m. Fyrens geografiska lysvidd är 13 min.
A. G. F. (U. G.)
Märkrulla, en skriftlig uppgift, som af utrikes
ifrån kommande fartyg skall medföras och i
allmänhet aflämnas till den ombord först ankommande
tullbetjänten. Märkrullan skall innehålla uppgift
om fartygets namn, cert, afgiftspliktiga dräktighet
och hemort, besättningens antal, stället, hvarifrån
det kommer och dit det är destineradt, fartygets
last upptagen i mått eller i antalet kolli, med
deras märken, nummer, beskaffenhet och innehåll,
om detta är kändt, äfvensom lastemottagarens eller
emottagarnas namn. Äfven skeppsförnödenheter och
skeppsprovision böra upptagas, sådana de befinna sig,
då märkrullan aflämnas. Slutligen bör märkrullan
innehålla uttrycklig försäkran, att icke, utöfver
hvad som uppgetts, last, förnödenheter eller
provision eller lönnrum eller hemlig tillgång
till lasten finnes i fartyget. Jfr Tullpass.
L. H. (H. W-l.)
Märla, sjöv., medelst garn (märling)
e. d. fästa ett klädt lik (segellik) vid sitt
segel. Detta fastgöringssätt kallas äfven tränsa.
L. H.*
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
