Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mästersång - Mät, taga i mät. Se Utmätning - Mätare. 1. Se Elektricitetsmätare - Mätare. 2. (Gasmätare). Se Lysgas, sp. 108. - Mätare. 3. Nederbörds- l. regnmätare) Se Nederbörd. - Mätare. 4. Zool. Se Mätarfjärilar - Mätare. 5. Se Stadsmätare - Mätarfjärilar - Mätarpenningar - Mätbref. Se Skeppsmätning - Mätglas. Se Mensur 3 och Nederbörd - Mätinstrument. Se Elektricitetsmätare och Måttverktyg - Mätismän - Mätkedja - Mätkolf, kem. Se Kolf 3 - Mätningsregel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sångarskrån verksamma ännu på 1700-talet; först 1839
upplöste sig det i Ulm och ännu något senare,
efter en tynande tillvaro, det i Memmingen. Prof
på mästersånger finnas i en af K. Bartsch
1862 utg. samling. Jfr Drescher, "Nürnberger
meistersingerprotokolle" (2 bd, 1897-98),
och Mey, "Der meistergesang in geschichte
und kunst" (2:a uppl. 1901). - En liffull
och på ingående studier fotad framställning
af mästersångarna har R. Wagner gett i sitt
musikdrama "Die meistersinger von Nürnberg" (1868).
E. F-t. (Kj-t.)
Mät, taga i mät. Se Utmätning.
Mätare. 1. Se Elektricitetsmätare.
– 2. (Gasmätare). Se Lysgas, sp. 108.
– 3. (Nederbörds- 1. regnmätare). Se
Nederbörd. – 4. Zool. Se Mätarfjärilar
– 5. Se Stadsmätare.
Mätarfjärilar (Mätare), Geometræ (Phalænidæ
hos Thomson), zool., underordning bland fjärilarna,
af somliga systematiker dock ansedd blott för en
familj. Namnet "mätare" (lat. geometra, landtmätare)
har gruppen erhållit af den anledningen, att
de långsträckta larverna, som jämte de 3 paren
bröstfötter ha blott 2 par utbildade bukfötter (på
9:e och 12:e lederna), måste krypa genom att flytta
de bortre fotbärande lederna intill de främre, som
sedan i sin tur flyttas framåt. Då de sålunda slå
en bukt på kroppen, omväxlande med att de sträcka
ut den till sin fulla längd, ser det ut, som om
de mätte upp den väg de tillryggalägga. Pupporna
äro vanligtvis utan kokonger och blott omgifna af
glesa trådar. Den fullbildade fjärilen har litet
hufvud med små ögon och saknar oceller. Antennerna
äro vid basen närmade hvarandra, hos hannarna ofta
kamlika eller försedda med hår, stundom enkla,
såsom alltid hos honorna. Mellankroppen saknar
andra nattfjärilars kam af fjäll. Kroppen är ofta
smal och långsträckt. Vingarna äro tämligen stora,
mjuka och fina, under hvila ofta platt utbredda och
tryckta till det föremål, hvarpå fjärilen hvilar,
men framvingarna dölja äfven ofta bakvingarna. Ofta,
särskildt vid blombesöken, hållas vingarna upprätta
såsom hos dagfjärilarna. Mätarfjärilarna räknas
bland nattfjärilarna, men många flyga endast
om dagen. Larverna angripa blad och i synnerhet
blommor, aldrig trädens ved. Många arters larver äro
förvillande lika yngre kvistar på de buskar eller
träd, hvilkas blad de förtära, och iakttaga, då de
oroas, en stel ställning, med kroppen utsträckt
i samma vinkel, som kvistarna bilda med grenen,
lämnande sålunda slående exempel på "härmning",
hvarigenom ernås en "skyddande likhet" (se Mimicry).
Björkmätarens (Amphidasis betularius)
larv har äfven gjort sig känd för att i sina yngsta
stadier kunna antaga mörkare eller ljusare färg i
öfverensstämmelse med sin vistelseort; den en gång
antagna färgen kan dock sedermera ej ändras. Mätarnas
grupp har indelats i familjerna Dendrometridæ och
Phytometridæ, omfattande i Sverige bortåt 300 arter,
fördelade på några och sjuttio släkten, af hvilka det
artrikaste är Cidaria. Larven af Cidaria dilutata,
töckniga fältmätaren, uppträder stundom som skadedjur
på björkskogen i fjälltrakter. I skogar och på fält
vanliga småarter äro t. ex. den svarta och hvita
Abraxas marginata, den snöhvita Cabera pusaria,
den
sotsvarta Odezia atrata, den gula, här och där
violettbrunt pudrade Lygris populata. F. ö. hänvisas
till under nedanskrifna namn omtalade mätare :
Geometra papilionaria, Malmätare, Krusbärsmätaren,
Cheimatobia, Lindmätaren och Tallmätaren, de 4 sista
kända som skadedjur. O. T. S. (G. A-z.)
Mätarpenningar, i städerna utgående afgift för
mätning af handelsvaror, där sådan enligt gällande
bestämmelser verkställes genom staden. C. v. O.
Mätbref. Se Skeppsmätning.
Mätglas. Se Mensur 3 och Nederbörd.
Mätinstrument. Se Elektricitetsmätare och Måttverktyg.
Mätismän (fsv. mætis mæn), jur.,
värderingsmän, personer, som af domstol
eller parter utses att verkställa en värdering
eller uppskattning, efter hvilken ersättning
skall utgå ("æptir mætismanna orþum").
I. Afz.
Mätkedja, landtm., ett numera till stor
del föråldradt längdmätningsredskap.
H. Rhn.
Mätkolf, kem. Se Kolf 3.
Mätningsregel, skpsb., den fastställda regel, efter
hvilken man mäter ett fartyg för att bestämma
dess dräktighet eller andra egenskaper (jfr
Skeppsmätning). Vid kappsegling har mätningsregeln
till ändamål att fastställa båtens relativa
kappseglingsvärde, för att dess prestationer skola
kunna jämföras med andra båtars och "beräknad tid"
kunna erhållas, d. v. s. respit ges de svagare
båtarna i enlighet med deras mätningstal. Genom att
i mätningsregelns formel insätta båtens respektive
mått erhåller man båtens mätningstal,
hvilket är bestämmande för den tidsgodtgörelse,
som den erhåller i täflan med andra båtar.
Behofvet af en mätningsregel framträdde klart först
på 1850-talet, då särskildt i England yachtseglingen
fick ett kraftigt uppsving. De första engelska
mätningsreglerna voro mycket ofullständiga och gåfvo
upphof till synnerligen osunda båttyper (flundre-typen
1. "planka på kant", centerbordsbåtar o. s. v.),
men fullkomnades alltmer och ha nu nått en nästan
vetenskaplig fulländning. F. n. dominera den i Europa
använda internationella mätningsregeln och den i
Amerika använda.
Den internationella mätningsregeln, hufvudsakligen
utarbetad af apotekaren A. Benzon i Köpenhamn,
antogs 1906 på en konferens i London principiellt
till införande i de olika segelsportidkande länderna,
skulle gälla i 10 år från l jan. 1908 och blef sedan
formellt antagen i alla länder. Formeln har följande
utseende:
L+B+1/2G+3d+1/5?S-F =
2
mätningstalet i m. (eller i England fot). L, längden i
formeln, är längden i vattenlinjen med tillägg för:
1:o skillnaden mellan omfånget från skarndäck till
skarndäck vid vattenlinjens ändpunkt förut och två
gånger fribordet på detta ställe och: 2:o en femtedel
af skillnaden mellan omfånget från skarndäck till
skarndäck vid vattenlinjens ändpunkt akteröfver
och två gånger fribordet på detta ställe. B är
båtens största bredd; G omfånget ("chain-girth"),
sträckmåttet från skarndäckets öfverkant på ena sidan
rundt kölen till skarndäckets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
