Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nagy-Ág - Nagy-Bánya - Nagy-Becskerek [nadj-bä'tºkäräk). Se Becskerek - Nagy Bihaar [nadj], bergstopp. Se Kukurbeta - Nagy-Enyed - Nagy-Györ [nadj-gjör] ungerska namnet på Raab - Nagy-Kanizsa [nadj-ka'niºa]. Se Kanizsa 1 - Nagy-Károly - Nagy-Kikinda - Nagy-Komlós [nadj-kåmlåº]. Se Komlós - Nagy-Kœnság [nadj-konºag]. Se Kumanien - Nagy-Küküllö - Nagy-Körös - Nagylábu [nadj-la'bo]. Se Báthory 5 - Nagy-Lak - Nagy-Surány - Nagy-Szalonta - Nagy-Szeben [nadj-sä'bän], ungerska namnet på staden Hermannstadt - Nagy-Szent-Miklós - Nagy-Szombat [nadj-såm'bat], ungerska namnet på staden Tyrnau - Nagy-Szöllös - Nagy-Várad [na'dj-va'rad], ungerska namnet på staden Grosswardein - Naharim (Naharaim), Naharin. Se Mesopotamien - Naharro [naa'rrå], Navarro, Pedro - Naharro [naa'rrå], Bartolomé de Torres. Se Torres Naharro - Nahas - Nahe - Nahije - Nahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
- 2. Ort i ungerska komitatet Hunyad (Siebenbürgen)
med berömda guld- och silfvergrufvor i
Szekeremle-berget, där äfven tellur, arsenik och
ametister finnas. 1,547 inv. (1900). Bergsskola.
2. J. F. N.
Nagy-Bánya [nadj-bānja], stad i ungerska
komitatet Szatmár, vid nordöstjärnvägen. 11,183
inv. (1900). Gymnasium. Omgifningen är rik på
grufvor, berg- och hyttverk. N. ö. om staden ligga
två staten tillhöriga guld- och silfverbergverk,
som drifvits sedan 1000 år tillbaka och där årligen
vinnas öfver 100 kg. guld, 250 kg. silfver jämte
bly, samt många enskilda, som äfven bearbeta
kopparmalm. Staden var förr myntningsort.
(J. F. N.)
Nagy-Becskerek [nadj-bä’tjkäräk]. Se Becskerek.
Nagy Bihar [nadj], bergstopp. Se Kukurbeta.
Nagy-Enyed [nadj-ä’njäd], förr som tysk koloni
kallad Strassburg, rum. Ajudu, hufvudstad i komitatet
Unterweissenburg, Siebenbürgen, vid floden Maros och
ungerska statsbanan. 7,494 inv. (1900). Stor sädes-
och vinodling. Staden har en mycket besökt, af Bethlen
Gábor 1622 grundlagd och 1662 hit förlagd reformert
teologisk läroanstalt (lyceum). Protestantiskt
gymnasium och lärarseminarium.
(J. F. N.)
Nagy-Györ [nadj-gjor], ungerska namnet på Raab.
Nagy-Kanizsa [nadj-ka’nija]. Se Kanizsa 1.
Nagy-Károly [nadj-kā’rålj], hufvudstad i ungerska
komitatet Szatmár, vid ungerska nordöstbanan (till
Debreczen). 15,382 inv. (1900), ungrare, tyskar,
rumäner och rutener. Piaristgymnasium. Stora
spannmåls- och kreatursmarknader; textilindustri.
(J. F. N.)
Nagy-Kikinda [nadj-ki’-], stad i ungerska komitatet
Torontál, vid järnvägen emellan Szegedin och
Temesvár. 24,843 inv. (1900), hvaraf mer än
hälften serber och 25 proc. tyskar. Gymnasium.
(J. F. N.)
Nagy-Komlós [nadj-kå’mlåj]. Se Komlós.
Nagy-Kúnság [nadj-könja’g], ung. Se Kumanien.
Nagy-Küküllö [nadj-ky’kyllö], komitat i Siebenbürgen,
emellan floderna Stora Kokel och Aluta. 3,337
kvkm. 145,138 inv. (1900), 42,5 proc. tyskar, 42,5
proc. rumäner, 11,8 proc. ungrare, mest protestanter
och grek.-ortodoxa. Hufvudstad är Segesvár.
J. F. N.
Nagy-Körös [nadj-kö’röʃ], stad i ungerska komitatet
Pest, vid järnvägslinjen Budapest–Szegedin. 26,638
inv. (1900), mest ungrare. Reformert gymnasium
och lärarinneseminarium. Trädgårdsskötsel
och stor export af gurkor och meloner.
(J. F. N.)
Nagylábu [nadj-lä’bö]. Se Báthory 5.
Nagy-Lak [nadj-], kommun i ungerska komitatet Csanád,
vid Maros. 13,631 inv. (1900), ungrare, slovaker
och rumäner. (J. F. N.)
Nagy-Surány [nadj-ʃo’rānj], kommun i ungerska
komitatet Neutra, i Neutradalen. 4,762 inv. (1900),
hvaraf 2/3 slovaker. Den har Ungerns största
betsockerbruk (årlig tillverkning omkr. 10,000 ton)
och hade förr en stark fästning, som 1663 förstördes
af turkarna. Wbg.
Nagy-Szalonta [nadj-sa’lånta], kommun
i ungerska komitatet Bihar, vid järnvägen
Grosswardein-Szegedin. 14,107 inv. (1900). Får och
svinafvel, ångkvarnar. Reformert gymnasium.
(J. F. N.)
Nagy-Szeben [nadj-sä’bän], ungerska namnet på staden
Hermannstadt.
Nagy-Szent-Miklós [nadj-sänt mi’klåʃ], köping i
ungerska komitatet Torontál, vid Maros’ biflod
Aranka och järnvägen till Szegedin. 10,720
inv. (1900), 45 proc. rumäner, 32 proc. tyskar
och 11 proc. serber. Landtbruksskola. Sädes- och
vinodling. I närheten fann man 1799 en stor guldskatt,
som nu förvaras i hofmuseum i Wien. Den bestod af 23
guldkärl till en vikt af nära 6 kg. och har kallats
Attilas skatt, men torde ha tillhört en gotisk konung.
J. F. N.
Nagy-Szombat [nadj-så’mbat], ungerska namnet på staden
Tyrnau.
Nagy-Szöllös [nadj-sö’löʃ], hufvudstad i ungerska
komitatet Nyocsa, ej långt från Theiss. 5,750
inv. (1900), ungrare och rutener (23 proc.). J. F. N.
Nagy-Várad [na^j-vä^adj, ungerska namnet på staden
Grosswardein.
Naharim (Naharaim), Naharin. Se Mesopotamien.
Naharro [naa’rrå], Navarro, Pedro, spansk skald,
skådespelare, f. i Toledo, lefde under 1500-talet,
sattes af Cervantes i rang näst efter Lope de
Rueda. Af N:s skaldestycken finnes intet i behåll,
af hans dramatiska arbeten ha La marquesa de
Saluzia och Griselda vunnit största berömmelse,
N. var en af de förste spanske regissörerna och
införde på scenen skyar, blixt, åska m. m. samt
utvecklade teatermaskineriet i flera afseenden.
Ad. H-n.
Naharro [naa’rrå], Bartolomé de Torres. Se Torres
Naharro.
Nahas, bibliskt personnamn. 1. En ammonitisk konung,
som hade för afsikt att låta staden Jabes i Gilead
undergå en grym behandling, men besegrades af Saul
(l Sam. 11: l ff.). - 2. Abigajils (se d. o.) fader.
1-2. E. S-e.
Nahe, biflod från v. till Rhen, upprinner i
oldenburgska furstendömet Birkenfeld, flyter
igenom reg.-omr. Koblenz, bildar därefter gräns
emellan detta å ena sidan samt Rhenpfalz och
Rhenhessen å den andra samt faller ut i Rhen vid
Bingen. Längd 130 km. Floden är ej segelbar. I
floddalen idkas vinodling på en yta af 2,400 har,
och afkastningen uppgår årligen till omkr. 66,000 hl.
(J. F. N.)
Nahije, turk., kommun (underafdelning af kasá),
förvaltad af en mudir (se d. o.).
Nahl, tysk konstnärssläkt. 1. Johann Samuel N.,
f. 1664, d. 1727, var hofbildhuggare i Berlin
och rektor vid därvarande akademi. Hans förnämsta
verk är piedestalen till den "store kurfurstens"
stod af Schlüter. - 2. Johann August N. d. ä.,
son till N. l, bildhuggare, f. 1710, d. 1785,
studerade under Schlüter samt utbildade sig vidare i
Frankrike och Italien. I Berlin prydde han slott och
praktbyggnader med skulpturverk af alla slag, likasom
äfven i Charlottenburg, Sanssouci och Potsdam. 1746
flyttade han till Bern, och 1755 fick han anställning
i Kassel, där han efterlämnat sitt bästa verk, en
bildstod af landtgrefven Fredrik II af Hessen-Kassel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
