Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 393-394 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Najac [naºa'k], Émile Fernand de, grefve - Najadaceæ - Najader - Najades, zool. Se Flodmusslor - Najadita - Najas L., bot. Se Najadaceæ - Najera - Najera [na'che-], Estéban de - Najibabad - Najning, sjöv. Se Naja - Najtåg, sjöv. Se Naja - Najögonstropp - Nakade - Nakanoshima - Nakaznij ataman, ry. Se Hetman, sp. 627, och Kosacker, sp. 1123 - Nakel - Naken - Nakenfröig, bot. Se Gymnospermæ och Gömfröig - Naket korn, landtbr. Se Korn, sp. 1054, och Naken - Nakib - Nakibu-i-eschraf. Se Nakib - Nakkehoved - Nakkila - Naklo, stad. Se Nakel - Nakna jordvärdet, nationalek. Se George H., sp. 1002 - Nakna jungfrun, bot. Se Colchicum - Nakna knoppar, bot. Se Knopp och Naken - Nakor-Vat. Se Ongkor - Naksatra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hennequin Bébé (1877) och Niniche (1878; uppf. i
Sverige s. å.) samt med Sardou Divorçons (1880;
"Låtom oss skiljas", s. å.).

Najadaceæ, bot., växtfamilj af ser. Helobiæ,
omfattande vanligen spensliga, nedsänkta vattenväxter,
förekommande dels i hafvet, dels i insjöar. Bladen äro
smala, tandade, sittande nästan motsatta. Blommorna
äro ensamma och utgöras hos hanblommorna af
ett dubbelt hinnaktigt, bägarlikt hylle, tätt
omgifvande l terminal ståndare, hos honblommorna af
ett enkelt eller intet hylle med l fruktämne med l
fröämne. Familjen innehåller endast l släkte, Najas,
af hvilket 2 arter finnas i Sverige. N. marina,
natesärf, förekommer mindre allmänt i vikar
af Östersjön; under litorina-tiden var den ej
sällsynt i insjöar. N. flexilis finnes i Kingsjön.
G. L-m.

Najader (grek. Naiades 1. Naides, lat. Naiades
1. Naides), eg. "simmerskor", "vattennymfer", kallades
hos forntidens greker till skillnad från hafsnymferna
(okeanider och nereider) de kvinnliga gudaväsenden,
hvilka tänktes innebo i inlandsvattnen. Alltefter
dessas beskaffenhet betecknas de närmare som
flodnymfer (potameides), källnymfer (krenaiai)
eller sjönymfer (limnades, limnakides). Under
bilden af unga flickor med lätt eller ingen beklädnad
voro najaderna inom den bildande konsten ett omtyckt
motiv, i synnerhet vid utsmyckandet
af brunnsinfattningar o. d. (se fig.).

Slumrande källnymf, antik marmorstaty från lord
Lansdownes samling, London.
A. M. A.

Najades, zool. Se Flodmusslor.

Najadita Buckman, paleobot., i Englands liaslager
funna växtlämningar, hvilka till en början ansågos
härröra af najadacéer och sedermera uppfattades som
mossor, tills på sista tiden utförda forskningar
ådagalade, att de i själfva verket höra till
lummerväxternas klass (Lycopodiales). A. G. N.

Najas L., bot. Se Najadaceæ.

Najera [na;che-], stad i spanska prov. Logroño
(Aragonien), vid Najerilla (biflod till Ebro
fr. h.). 2,836 inv. (1900). Flera konungar af Navarra
äro där begrafna. 6 km. s. v. om N. ligger
Navarrete, där Svarte prinsen och Peter den grymme 3 april
1367 besegrade Bertrand du Guesclin och infanten
Henrik af Trastamara. J. F. N.

Najera [na’che-], Estéban de, spansk författare,
förvärfvade sig ett namn genom sin antologi Silva de
romances (Zaragoza 1550), som gaf uppslaget till den
"cancionero", som under titel "Romancero general"
utkom i Madrid 1600. Ad. H-n.

Najibabad [nedjibäWd], stad i Brittiska Indien,
United provinces, distriktet Bijnor, 50 km. s. ö. om
Hardwar. 19,568 inv. (1901). Handel med socker,
trävaror och spannmål, tillverkning af metallvaror,
ylle- och bomullsväfnader. Wbg.

Najning, sjöv. Se Naja.

Najtåg, sjöv. Se Naja.

Najögonstropp, sjöv., ett slags blockstropp, som
kan vara enkel eller dubbel samt med eller utan
kaus eller ock med kaus och hake. Jfr Block 3.
R.N."

Nakade (Nagada), stad i öfre Egypten, mudirije
Kene, vid vänstra Nilstranden, midtemot Kus. 8,112
inv. (1907). Norr om N. fann de Morgan 1897 Menes’,
den förste historiske konungens i Egypten,
graf, en nu mycket förstörd tegel-mastaba.
Wbg.

Nakanoshima, högsta toppen på Riu-kiu-öarna, 1,036 m.,
ligger på en ö med samma namn, 160 km. s. s. v. om
Kiushiu. J. F. N.

Nakaznij ataman, ry. Se Hetman, sp. 627, och
Kosacker, sp. 1123.

Nakel 1. Naklo, stad, fordom viktig fästning, i
preussiska reg.-omr. Bromberg (Posen), vid Netze och
Bromberg-kanalen. 8,176 inv. (1905). Gymnasium. Järn-
och kvarnindustri. (J. F. N.)

Naken, bot., säges om en blomma, som saknar hylle,
om blomfästet hos kompositer, när det saknar hår
eller fjäll, om en bladknopp, som saknar knoppfjäll,
om ett fröämne, som sitter på ett öppet fruktblad,
om en cell, som saknar membran och om en gräsfrukt
(t. ex. råg och hvete), som ej är tätt omsluten
af agnarna. G. L-m.

Nakenfröig, bot. Se Gymnospermæ och Gömfröig.

Naket korn, landtbr. Se Korn, sp. 1054, och Naken.

Nakib [-klb], arab. (stamchef, furste), nyttjas
i Turkiet i vissa fall som hederstitel, men
betecknar äfven en tjänare hos förnäma familjer,
som anmäler besökandes namn och titlar. -
Nakibu-I-eschraf är den af sultanen utnämnde chefen för
alla dem, hvilka, såsom härstammande från Muhammed,
ega rätt att kalla sig scherif (plur. eschraf).
H. A.*

Nakibu-I-eschraf. Se Nakib.

Nakkehoved, en snårbevuxen klint på Själlands
nordkust, 19 km. v. om Helsingör, med vacker utsikt
öfver Kattegatt, har sedan 1772 varit af vikt för
seglare genom sin fyr. 1898 uppfördes ett nytt,
21 m. högt fyrtorn på en 24 m. hög terräng.
E. Ebg.

Nakkila, socken i Åbo och Björneborgs län, Finland,
Ulfsby domsaga och härad, är ett imperiellt
pastorat af 2:a kl., Åbo ärkestift, Björneborgs
nedre kontrakt. Areal 176 kvkm. 4,601 inv. (1910),
finsktalande. A. G. F.

Naklo, stad. Se Nakel.

Nakna jordvärdet, nationalek. Se George H., sp. 1002.

Nakna jungfrun, bot. Se Colchicum.

Nakna knoppar, bot. Se Knopp och Naken.

Nakor-Vat. Se Ongkor.

Naksatra [-Jatra], i den indiska astronomien namn
på l/27 eller 1/28 af ekliptikan, motsvarande en
dag af månens omloppstid. Namnet, som synes betyda
"nattbehärskare", betecknar också de stjärnbilder,
månhus eller månstationer, där

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>